En vimpel är ett långsträckt smalt band i flaggans färger.
Under forntiden och antiken – innan flaggor av tyg blev vanliga – bar man stänger med snidade träsymboler. Dessa symboler hade samma funktion som senare tiders flaggor: att visa samhörighet med ett land, en grupp eller en ledare.
I den romerska armén hade varje legion ett fälttecken kombinerat med bilden av en örn. Örnen var en stark symbol för de romerska legionerna.
Romarna använde också tidiga flaggor av tyg. De skilde sig från nutida flaggor genom att duken var fäst vid en horisontell stång, som i sin tur var monterad på en längre vertikal stång så att den kunde bäras upprätt.
Flaggor fastsatta på lodräta stänger började tidigt att användas i Kina. Senare spreds bruket vidare, bland annat via arabvärlden, till Europa.
Flaggan som nationalsymbol blev vanlig i Europa i början av 1800-talet. Detta berodde främst på att både den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen hade visat att staten inte längre var kungahusets egendom, utan istället tillhörde landets medborgare. De förändrade villkoren krävde därför nya symboler. I vissa stater fick de gamla flaggorna ny betydelse, medan andra länder införde helt nya flaggor.
Flaggor kan alltså användas på flera olika sätt. I krig har de ofta fungerat som igenkänningstecken, så att soldater lättare kunde se vilken grupp de tillhörde. I fredstid används flaggor mer som symboler för länder, organisationer, städer eller föreningar. En flagga kan därför både vara ett praktiskt tecken och en stark symbol för gemenskap.
En fana kunde vara värd att dö förFörr var en militär fana mycket mer än ett tygstycke med färger och symboler. På slagfältet visade den var ett förband befann sig och hjälpte soldaterna att hålla ihop i röken, bullret och förvirringen. Samtidigt stod fanan för förbandets ära och gemenskap. Därför kunde soldater försvara den med sina liv. Att erövra fiendens fana var en stor framgång. Efter svenska segrar under 1600- och 1700-talen fördes mängder av erövrade fanor hem som krigstroféer och visades upp som bevis på segrarna. Efter slaget vid Narva år 1700 visades hundratals ryska fanor och kanoner upp i Stockholm i en stor segerparad. Många av dessa fanor finns fortfarande kvar. Armémuseum i Stockholm har en av världens största samlingar av militära troféer, med omkring 4 000 föremål. De flesta är fanor, standar och vimplar som erövrats i krig mot bland annat Ryssland, Danmark och Polen. Vissa bär ännu spår av vad de varit med om. Forskare undersöker till och med smuts, jord och andra rester på gamla fanor för att få veta mer om deras historia och de slagfält där de användes.
|
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, band 8, Bra Böcker AB, 1996
Bra Böckers lexikon 2000, band 7, Bra Böcker AB, 1996
Adrian Goldsworthy, Roms legioner, del 1 – Roms armé triumferar på slagfältet, Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2013
https://armemuseum.se/utstallning/en-titt-pa-segerns-pris-narva-1700/
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
