Amerikanska frihetskriget – gnistan som tände den franska revolutionen
Lästid 7 minuter
Franska revolutionen lade grunden till en ny historisk epok och mycket i de framtida nationella rörelserna hade sin rot i den. Men det var den amerikanska självständighetskampen som tände den franska revolutionen.
I den amerikanska självständighetsförklaringen (4 juli 1776) förklarar de 13 nordamerikanska kolonierna sig fristående från Storbritannien. I dokumentet anges även skälen till varför man har rätt att göra så. Del från en målning gjord av John Trumbull (1756-1843).
I Europa var Frankrike var på väg att explodera i politiskt kaos
Vid sekelskiftet 1900 gavs det ut en bok, Det nittonde århundradet, om det just avslutade seklet – 1800-talet. Detta sekel var ju också det århundrade då nationalismen formades. Författarna menade att 1800-talet började med de amerikanska och franska revolutionerna. De hävdade att det fanns en naturlig orsak till att revolutionen ägde rum just i Frankrike. Ingenstans i Europa stod "det gamla på en mer ihålig och rutten botten än här". Det gamla, det var l'ancien régime, det gamla samhället. Det var börds-, och penningadelns, kyrklighetens, de nedärvda privilegiernas, fördomarnas och den religiösa ofördragsamhetens samhälle. "Det nya" var det evigt ungas längtan efter frihet, rättvisa och människovärdighet. Men denna längtan och dessa förhoppningar kom från tidens stora vetenskapsmän, framförallt de engelska filosoferna.
ANNONS
ANNONS
Idéerna hade alltså kommit in i det franska samhället och låg där som krut. Det behövdes bara en gnista. Och gnistan kom från andra sidan Atlanten, det nordamerikanska frihetskriget (amerikanska revolutionen).
Vi ska därför titta lite närmare på vilka idéer och mentaliteter som fick de amerikanska kolonisterna att göra uppror mot Storbritannien.
En speciell amerikansk identitet växte fram tidigt
De första nybyggarna i Nordamerika, lantmän och hantverkare fick kämpa med den ouppodlade jorden och skogen för sitt dagliga bröd och de utvecklade då de bästa egenskaper. Det fria livet i naturen stärkte deras självständighet och medfödda självkänsla. Lika rätt för alla och politisk frihet var det demokratiska samhällets första grundsats. Kolonisterna i Amerika kände sig alltmer som fria människor. Till de brittiska kolonierna kom människor från många olika nationaliteter, vilket hjälpte till att skapa en kosmopolitism. Ur den formades en speciell amerikansk nationalitet.
Bild: US Library of Congress Skrivandet av den amerikanska självständighetsförklaringen den 4 juli 1776. Thomas Jefferson (höger), Benjamin Franklin (vänster) och John Adams (mitten). Del från en målning gjord av Jean Leon Gerome Ferris (1863–1930).
Den amerikanska självständigheten – en mentalitet
"Vilda västern" var gränsen mellan odlingsfronten och vildmarken. Denna gräns som ständigt försköts västerut skapade den amerikanska mentaliteten.
Dessa idéer om "gränsens" betydelse hade formulerats av den amerikanske historikern Friedrich Jackson Turner. Ju längre nybyggarna avlägsnade sig från kusten ju mer avlägsnade de sig från Europa. Vid gränsen föddes något nytt. Den amerikanska demokratin. Men dessa idéer vilade samtidigt på engelska rättsbegrepp. Medborgaren hade rätt att störta den regent som kränkte deras rättigheter. Detta gällde bland annat om regenten gjorde ingrepp i medborgarnas rätt till egendom. Det var idéer som härleddes från den engelske filosofen John Locke. Den amerikanska revolutionen var också egendomsägarnas revolution.
"Vi anser det vara en självklar sanning, att alla människor skapats lika; att de av skaparen förlänats vissa oförytterliga rättigheter; att bland dessa rättigheter är liv, frihet och strävandet efter lycka; att människorna ha upprättat statsstyrelser för att säkerställa dessa rättigheter och att dessa styrelser härleder sin makt från de styrdas samtycke; samt att om någon styrelseform visar sig fördärvlig i dessa avseenden, det är folkets rätt att ändra eller avskaffa den."
Den revolutionära rörelsen
Den amerikanska självständighetsförklaringen skapades av en allians mellan söderns plantageägare och de idogt arbetande hantverkarna och köpmännen uppe i norr.
Söderns plantageägare och slavbaroner ansågs föra ett kultiverat och förfinat liv. Man talade om söderns kavaljerer som höll öppet hus, som förde sig med sirlig elegans och höviskt uppvaktade sina damer. Deras makt grundade sig på de plantager där slavar från Afrika arbetade. Dessa gentlemän utgjorde också endast en liten minoritet av söderns vita.
I nordöstra hörnet av det som skulle bli Förenta staterna, slog sig de hårt arbetande puritanerna ned. Det var ett samhälle som byggde på Gamla testamentets bistra moral. Inga nöjen tolererades. Försyndelser mot den puritanska moralen blev hårt straffade. Kvinnor som gjort något osedligt kunde piskas offentligt, samtidigt som församlingen stämde upp psalmer till Guds ära.
Från samhällena i norr och söder strömmade småbönder och hantverkare västerut och grundade nya samhällen.
Den revolutionära rörelsen kom att ledas av så skilda personer som de puritanska köpmännen i norr och plantageägarna i södern. Dessa stöddes av småbönderna och hantverkarna.
ANNONS
Ursprungligen dominerade de mer demokratiska elementen den amerikanska revolutionen. Vi hittar där Benjamin Franklin, åskledarens uppfinnare, som kom från hantverkarleden. Han kom också senare att hyllas av revolutionärerna i Frankrike. George Washington, de revolterande amerikanernas överbefälhavare, var personlig vän med en av den franska revolutionens föregångsmän La Fayette. Thomas Jefferson, som författade självständighetsförklaringen, var också senare en beundrare av den franska revolutionen. Vi får dock komma ihåg att samtidigt som dessa frihetsmän talade om alla människors lika värde, höll många av dem slavar. Och lika lite som under den franska revolutionen, talade man under den amerikanska revolutionen om kvinnornas politiska rättigheter.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad anses vara gnistan som tände den franska revolutionen enligt texten?
Sammanfatta vad den amerikanska självständighetsförklaringen från 4 juli 1776 går ut på och vilka rättigheter som betonas i dokumentet.
Hur bidrog den speciella amerikanska identiteten som utvecklades bland kolonisterna till önskan om självständighet?
Fundera på:
Reflektera kring hur idéer om frihet och människors rättigheter från det amerikanska frihetskriget kunde ha inspirerat fransmän under den franska revolutionen.
Reflektera över ironin i att vissa av de som kämpade för frihet i amerikanska frihetskriget, som Thomas Jefferson, ägde slavar. Hur tror du detta påverkade den dåtida amerikanska befolkningens syn på frihet och jämlikhet?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Robert Middlekauff, The glorious cause – The American Revolution, 1763-1789, Oxford University Press, 1985 H.C. Bering-Liisberg m.fl., Det nittonde århundradet, Expedition af Ljus, 1900 Alfred Cobban, A History of Modern France Volume 2: 1799-1871, Penguin, 1972 Colin Jones, The Cambridge Illustrated History of France, Cambridge, 1994 E.J. Hobsbawm, Revolutionens tidsålder, Rabén Prisma, 1997 Barbara W. Tuchman, The first salute. A view of the American revolution, Abacus, 1989
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Artikelserie om
Franska revolutionen och nationalismens uppkomst
1
Amerikanska frihetskriget – gnistan som tände den franska revolutionen
År 1793 stod det revolutionära Frankrike inför ett allvarligt hot. Fiendearméer närmade sig landets gränser samtidigt som uppror rasade på hemmaplan. Då fattades ett beslut som skulle förändra både kriget och synen på vem som skulle försvara landet. Hundratusentals unga män kallades in till armén. Många av dem hade aldrig tidigare lämnat sin hembygd. Nu väntade långa marscher, brist på mat och utrustning, sjukdomar och blodiga strider – men också mötet med ett Frankrike de knappt visste fanns. Ur revolutionens massarméer växte en ny tanke fram: soldaten skulle inte längre bara kämpa för en kung, utan som medborgare för sitt land...
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Det finns flera förklaringar till franska revolutionen 1789. Somliga historiker har lagt tonvikten vid det orättvisa ståndssamhället, statens dåliga finanser, den höga arbetslösheten och missväxten med följande hungersnöd. Andra har betonat att upplysningsförfattarnas svidande kritik mot ofriheten och att den amerikanska fri- och rättighetsförklaringen skapade revolutionära stämningar bland det franska folket. Alla dessa orsaker är riktiga och bidrog mer eller mindre till revolutionen. Men räcker de som förklaring?
1700-talets Paris var en stad fylld av ljud, rörelse och starka kontraster. På de trånga gatorna trängdes försäljare, hantverkare, tiggare, eleganta borgare och hästdragna vagnar, medan kaféer och marknadshallar sjöd av nyheter, skvaller och politiska diskussioner. Seine förde varor genom staden och gav arbete åt många, men både floden och gatorna användes också som avstjälpningsplatser. Bakom det livliga folklivet dolde sig därför ett Paris som ofta var smutsigt, stinkande och långt ifrån bekvämt...
Att flytta från landsbygden till en fransk stad kunde öppna dörren till arbete, handel och ett bättre liv. Men staden var också ett samhälle fyllt av regler, privilegier och tydliga gränser mellan fattiga och rika. Här styrde borgmästare och mäktiga ämbetsmän, hantverkarna organiserades i skrån och den som ville bli fullvärdig borgare kunde få vänta i många år. Till och med maten på värdshusen och vilka familjer som måste ta emot inkvarterade soldater kunde bestämmas av myndigheterna...
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?
