Amerikanska frihetskriget - gnistan som tände den franska revolutionen
Lästid 7 minuter
Franska revolutionen lade grunden till en ny historisk epok och mycket i de framtida nationella rörelserna hade sin rot i den. Men det var den amerikanska självständighetskampen som tände den franska revolutionen.
I den amerikanska självständighetsförklaringen (4 juli 1776) förklarar de 13 nordamerikanska kolonierna sig fristående från Storbritannien. I dokumentet anges även skälen till varför man har rätt att göra så. Del från en målning gjord av John Trumbull (1756-1843).
I Europa var Frankrike var på väg att explodera i politiskt kaos
Vid sekelskiftet 1900 gavs det ut en bok, Det nittonde århundradet, om det just avslutade seklet - 1800-talet. Detta sekel var ju också det århundrade då nationalismen formades. Författarna menade att 1800-talet började med de amerikanska och franska revolutionerna. De hävdade att det fanns en naturlig orsak till att revolutionen ägde rum just i Frankrike. Ingenstans i Europa stod "det gamla på en mer ihålig och rutten botten än här". Det gamla, det var l'ancien régime, det gamla samhället. Det var börds-, och penningadelns, kyrklighetens, de nedärvda privilegiernas, fördomarnas och den religiösa ofördragsamhetens samhälle. "Det nya" var det evigt ungas längtan efter frihet, rättvisa och människovärdighet. Men denna längtan och dessa förhoppningar kom från tidens stora vetenskapsmän, framförallt de engelska filosoferna.
ANNONS
ANNONS
Idéerna hade alltså kommit in i det franska samhället och låg där som krut. Det behövdes bara en gnista. Och gnistan kom från andra sidan Atlanten, det nordamerikanska frihetskriget (amerikanska revolutionen).
Vi ska därför titta lite närmare på vilka idéer och mentaliteter som fick de amerikanska kolonisterna att göra uppror mot Storbritannien.
En speciell amerikansk identitet växte fram tidigt
De första nybyggarna i Nordamerika, lantmän och hantverkare fick kämpa med den ouppodlade jorden och skogen för sitt dagliga bröd och de utvecklade då de bästa egenskaper. Det fria livet i naturen stärkte deras självständighet och medfödda självkänsla. Lika rätt för alla och politisk frihet var det demokratiska samhällets första grundsats. Kolonisterna i Amerika kände sig alltmer som fria människor. Till de brittiska kolonierna kom människor från många olika nationaliteter, vilket hjälpte till att skapa en kosmopolitism. Ur den formades en speciell amerikansk nationalitet.
Bild: US Library of Congress Skrivandet av den amerikanska självständighetsförklaringen den 4 juli 1776. Thomas Jefferson (höger), Benjamin Franklin (vänster) och John Adams (mitten). Del från en målning gjord av Jean Leon Gerome Ferris (1863–1930).
Den amerikanska självständigheten - en mentalitet
"Vilda västern" var gränsen mellan odlingsfronten och vildmarken. Denna gräns som ständigt försköts västerut skapade den amerikanska mentaliteten.
Dessa idéer om "gränsens" betydelse hade formulerats av den amerikanske historikern Friedrich Jackson Turner. Ju längre nybyggarna avlägsnade sig från kusten ju mer avlägsnade de sig från Europa. Vid gränsen föddes något nytt. Den amerikanska demokratin. Men dessa idéer vilade samtidigt på engelska rättsbegrepp. Medborgaren hade rätt att störta den regent som kränkte deras rättigheter. Detta gällde bland annat om regenten gjorde ingrepp i medborgarnas rätt till egendom. Det var idéer som härleddes från den engelske filosofen John Locke. Den amerikanska revolutionen var också egendomsägarnas revolution.
ANNONS
ANNONS
Självständighetsförklaringen
Den amerikanska självständighetsförklaringen från den 4 juli 1776 lyder:
"Vi anser det vara en självklar sanning, att alla människor skapats lika; att de av skaparen förlänats vissa oförytterliga rättigheter; att bland dessa rättigheter är liv, frihet och strävandet efter lycka; att människorna ha upprättat statsstyrelser för att säkerställa dessa rättigheter och att dessa styrelser härleder sin makt från de styrdas samtycke; samt att om någon styrelseform visar sig fördärvlig i dessa avseenden, det är folkets rätt att ändra eller avskaffa den."
Den revolutionära rörelsen
Den amerikanska självständighetsförklaringen skapades av en allians mellan söderns plantageägare och de idogt arbetande hantverkarna och köpmännen uppe i norr.
Söderns plantageägare och slavbaroner ansågs föra ett kultiverat och förfinat liv. Man talade om söderns kavaljerer som höll öppet hus, som förde sig med sirlig elegans och höviskt uppvaktade sina damer. Deras makt grundade sig på de plantager där slavar från Afrika arbetade. Dessa gentlemän utgjorde också endast en liten minoritet av söderns vita.
I nordöstra hörnet av det som skulle bli Förenta staterna, slog sig de hårt arbetande puritanerna ned. Det var ett samhälle som byggde på Gamla testamentets bistra moral. Inga nöjen tolererades. Försyndelser mot den puritanska moralen blev hårt straffade. Kvinnor som gjort något osedligt kunde piskas offentligt, samtidigt som församlingen stämde upp psalmer till Guds ära.
Från samhällena i norr och söder strömmade småbönder och hantverkare västerut och grundade nya samhällen.
Den revolutionära rörelsen kom att ledas av så skilda personer som de puritanska köpmännen i norr och plantageägarna i södern. Dessa stöddes av småbönderna och hantverkarna.
ANNONS
Ursprungligen dominerade de mer demokratiska elementen den amerikanska revolutionen. Vi hittar där Benjamin Franklin, åskledarens uppfinnare, som kom från hantverkarleden. Han kom också senare att hyllas av revolutionärerna i Frankrike. George Washington, de revolterande amerikanernas överbefälhavare, var personlig vän med en av den franska revolutionens föregångsmän La Fayette. Thomas Jefferson, som författade självständighetsförklaringen, var också senare en beundrare av den franska revolutionen. Vi får dock komma ihåg att samtidigt som dessa frihetsmän talade om alla människors lika värde, höll många av dem slavar. Och lika lite som under den franska revolutionen, talade man under den amerikanska revolutionen om kvinnornas politiska rättigheter.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad anses vara gnistan som tände den franska revolutionen enligt texten?
Sammanfatta vad den amerikanska självständighetsförklaringen från 4 juli 1776 går ut på och vilka rättigheter som betonas i dokumentet.
Hur bidrog den speciella amerikanska identiteten som utvecklades bland kolonisterna till önskan om självständighet?
Fundera på:
Reflektera kring hur idéer om frihet och människors rättigheter från det amerikanska frihetskriget kunde ha inspirerat fransmän under den franska revolutionen.
Reflektera över ironin i att vissa av de som kämpade för frihet i amerikanska frihetskriget, som Thomas Jefferson, ägde slavar. Hur tror du detta påverkade den dåtida amerikanska befolkningens syn på frihet och jämlikhet?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Robert Middlekauff, The glorious cause - The American Revolution, 1763-1789, Oxford University Press, 1985 H.C. Bering-Liisberg m.fl., Det nittonde århundradet, Expedition af Ljus, 1900 Alfred Cobban, A History of Modern France Volume 2: 1799-1871, Penguin, 1972 Colin Jones, The Cambridge Illustrated History of France, Cambridge, 1994 E.J. Hobsbawm, Revolutionens tidsålder, Rabén Prisma, 1997 Barbara W. Tuchman, The first salute. A view of the American revolution, Abacus, 1989
FÖRFATTARE
Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
Artikelserie om
Franska revolutionen och nationalismens uppkomst
1
Amerikanska frihetskriget - gnistan som tände den franska revolutionen
Under perioden 1840 till 1930 utvandrade över en miljon svenskar till USA med hopp om ett bättre liv. Trots möjligheter till gratis mark genom "Homestead Act" kom ett stort antal istället att arbeta inom industrin. Svenska samhällen växte därför fram i många amerikanska städer, varav Chicago fick den största svenskättade befolkningen. Arbetsmarknaden var i regel tuff för de svenska invandrarna som ofta blev tvungna att ta lågbetalda jobb för att klara sig. Men trots alla utmaningar lyckades de flesta etablera sig. Idag finns deras ättlingar inom alla sociala skikt i det amerikanska samhället...
Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare och specialist på Nordamerikas indianer. Han debuterade 1983 med "Den tårdränkta prärien" och har sedan dess skrivit ytterligare sex fackböcker om USA:s urbefolkningar samt en rad kulturhistoriska verk. Den senaste boken "Little Wolfs krigare i elden - Cheyennefolkets marsch genom historien" finns nu att ladda ner kostnadsfritt på SO-rummet...
De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-talet till stora samhällsförändringar. Det hela började 1955 på en buss i Alabama då Rosa Parks, en svart sömmerska, vägrade att följa de rådande segregationslagarna och ge upp sin sittplats till en vit person. Den påföljande arresteringen av henne gav upphov till bildandet av den amerikanska medborgarrättsrörelsen, ledd av den karismatiska pastorn Martin Luther King. Kampen för de svartas rättigheter kom att möta stort motstånd genom åren. Men efter en lång och segdragen kamp lyckades till slut medborgarrättsrörelsen få igenom lagar som förbjöd diskriminering. Martin Luther Kings berömda tal och medborgarrättsrörelsens protester bidrog till att förändra USA...
Människan har skapat vapen så fruktansvärda att de kan döda allt liv på jorden. Kärnvapen är den värsta av alla dessa sorter. De har därför bara använts vid två tillfällen i historien - båda gångerna av USA mot Japan, och med endast några dagars mellanrum 1945: den 6:e augusti över Hiroshima och den 9:e augusti över Nagasaki. Det primära syftet var att tvinga Japan till villkorslös kapitulation och få ett slut på andra världskriget. Det sekundära syftet var rent demonstrativt - ett sätt för USA att visa omvärlden att de nu var en militär supermakt...
Jeansmodet överskrider kön, ålder och klass. Byxorna har en tidlös design och har numera blivit en självklar del av vår vardag. Men det är inte många av oss som kan berätta om jeansens historia. I den här artikeln kan du bland annat läsa om den tyske immigranten Levi Strauss som kom till USA i mitten av 1800-talet och så småningom grundade ett företag som sålde jeanstyg. När han sedan fick i uppdrag av ett gruvbolag att skapa arbetskläder som var slitstarka och tålde hårt arbete, kom tillverkningen av jeans igång. Till en början i form av jeansoveraller, och ett par decennier senare i form av byxor. Företaget började sälja jeansbyxor på 1890-talet. Produktionen av jeans ökade till big business genom Levi Strauss ledarskap. Han var en mycket rik man när han dog 1902. Hans släktingar tog över Levi Strauss & Co, som blev världens största tillverkare av byxor...
Trevåningshuset med rangliga balkonger där den blivande regenten föddes hade inte mycket gemensamt med de slott där tidens furstar brukade se dagens ljus. Jean Baptistes familj tillhörde stadens medelklass, i en bortglömd landsdel 80 mil från Paris. Det sociala avståndet till landets glansfulla elit var närmast astronomiskt. Att familjen Bernadottes yngste son i slutet av sitt liv stolt kunde hävda att ”ingen har fyllt en bana liknande min” berodde naturligtvis delvis på hans egna förtjänster. Ännu viktigare var dock att han levde i en tid när det gamla samhället, ”l´ancien régime”, omkullkastades, kungaätter sopades undan, krigen ritade om Europas karta och meriter började slå ut börd som grund för avancemang...
Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?
