Franska revolutionskrigen inleds - Frankrike förklarar krig mot Österrike


Slaget vid Valmy. Del av en målning gjord av Horace Vernet (1789-1863.
Krigsförklaringen den 20 april 1792
Den österrikiske kejsaren var visserligen tysk-romersk kejsare, men han hade bara direkt kontroll över de österrikiska provinserna, Ungern och Böhmen, nuvarande Tjeckien. Krigsförklaringen var därför ställd till honom som ungersk konung. I praktiken blev dock hela det tyska riket indraget i ett krig mot Frankrike (se bifogade tidningsartiklar längre ner på sidan).
Slaget vid Valmy 20 september 1792
Till en början gick kriget mycket dåligt för Frankrike. Den franska armén var illa förberedd. Soldaterna var motiverade men dåligt tränade. Officerarna deserterade i stora skaror. I början av september såg det ut som om vägen till Paris låg öppen för fienden efter ett franskt nederlag vid Verdun. I detta läge piskas i Paris upp en nationell stämning, som Europa aldrig tidigare skådat. I det kaos som nu råder tar extremisterna makten, män som Danton, Robespierre och Marat. Deras slogan är: "Till vapen medborgare. Fienden står framför portarna."
ANNONS
ANNONS
I den lagstiftande församlingen säger Danton förljande:
"Stormklockan som snart ljuder är inte en larmsignal, utan en signal om angrepp på landets fiender. För att besegra dem mina herrar, krävs djärvhet, åter djärvhet, alltmer djärvhet. Då är Frankrike räddat."
Kriget vänder vid Valmy den 20 september 1792. Vid detta slag lyckas fransmännen för första gången slå tillbaka de österrikiska och preussiska trupperna.
Slaget var inte på något sätt avgörande, fast efter det drog sig general Braunschweig tillbaka och avstod från att fortsätta sin attack. Varför är inte helt klarlagt. En anledning var motsättningar mellan Österrike och Preussen, de två huvudallierade.
I Frankrike såg man dock slaget vid Valmy som en stor seger, man firade och de patriotiska stämningarna höll nu på att svämma över.

Rouget framför Marseljäsen på morgonen. Målning av Isidore Pils (1813-1875).
Kriget - fosterlandet är i fara
La Marseillaise - Frankrikes nationalsång
Framåt ni fosterlandets barn,
Nu nalkas ärans stora dag!
Mot tyranneriet
vi höja vårt blodiga standar.
Hör ni över fältens krater
dessa grymma soldaters rop?
De tränga sig inpå vår hop,
De mörda våra söner och
livskamrater
Till vapen medborgare!
Ställ upp på raka led!
Framåt, framåt!
Låt fiendens orena blod flyta
på vår jord!
Enligt traditionen skrevs Marseljäsen natten mellan den 24 och 25 april av en officer i revolutionsarmén: Claude Joseph Rouget de Lisle, som ett spontant uttryck för den patriotism som spreds i landet efter krigsförklaringen mot Österrike den 20 april. Händelsen har i efterhand blivit starkt romantiserad. Marseljäsen är dock ett bra bevis för den nationalism de styrande ville skapa i Frankrike. Vad sägs om den sista raden i vers 1. Qu´un sang impure abreuve nos silons! - låt det orena blodet flyta på vår jord! Nu var det skillnad mellan det rena franska blodet och fiendens orena blod. Patriotism och revolutionsanda blir nu samma sak. Fosterlandet, republiken och revolutionen smälter ihop. Allt är i fara.
ANNONS
ANNONS
Den franska armén var en värnpliktsarmé. För första gången sedan antiken bestod inte armén av legosoldater, utan av medborgare som gjorde sin plikt mot fosterlandet. Alla hade nu samma rättigheter, med det följde samma skyldigheter mot fosterlandet. Alla måste ställa upp då landet kallade. En ny typ av nationalism var född.
Undantagstillstånd och massmobilisering
22 juli 1792 skrevs en deklaration om undantagstillstånd - fosterlandet är i fara, mobilisering.
Värvningskontor öppnas. Alla fransmän måste ställa upp för det gemensamma fosterlandet - la Patrie.
23 augusti 1793 beslöt konventet på förslag av välfärdsutskottet att alla vapenföra män mellan 18 och 25 skulle mobiliseras.
"Från och med nu till det ögonblick då fienderna drivits bort från republikens territorium är alla fransmän utan avbrott utskrivna till tjänst i försvaret. De unga männen ska draga ut i kriget, de gifta männen ska tillverka vapen och föra fram underhåll, kvinnorna ska riva gamla linnetyg i remsor, de äldre ska låta sig bäras till torgen för att elda krigarna, predika hat mot kungarna och enhet inom republiken"
The Times nyhetsbevakning av krigsutbrottet i Europa 1792
|
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- När och varför förklarade Frankrike krig mot Österrike?
- Vad var resultatet av slaget vid Valmy den 20 september 1792, och hur påverkade det krigets fortsättning?
- Hur bidrog låten "La Marseillaise" till den nationella känslan i Frankrike under kriget?
- Vad innebar beslutet om massmobilisering 1793?
Fundera på:
- Hur påverkade patriotism och nationalism soldaterna och civilbefolkningen under franska revolutionskrigen?
M LÄS MER: Franska revolutionen 1789-1799
M LÄS MER: Franska revolutionens orsaker
M LÄS MER: Franska revolutionens följder
S LÄS MER: Franska revolutionen och nationalismens uppkomst (artikelserie)
M LÄS MER: Napoleontiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur:
Jean-Bernard, Franska revolutionens historia, Beijer, 1909
Paul R. Hanson, Contesting the French Revolution, Wileyblackwell, 2009
Alphonse de Lamartine, Girondisternas historia, Bonnier, 1848
H. Carnot, Franska revolutionen 1789-1804, Albert Bonniers Förlag, 1889
Peter Mantin, The French Revolution, Heinemann Educational, 1992
FÖRFATTARE
Text: Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium