Tio följder av den franska revolutionen
Den franska revolutionen fick många viktiga kortsiktiga och långsiktiga följder, både för människorna i Frankrike och för resten av Europa. Här är tio av de viktigaste:
- Frankrike fick en ny författning
- Adelns makt och privilegier avskaffades
- Den franska kungamakten störtades
- Kyrkans makt minskade
- Skräckväldets politiska terror
- Kvinnorna fick ökade rättigheter
- Borgarklassen stärkte sin makt
- Press- och yttrandefrihet infördes
- Napoleon tog makten i Frankrike
- Medborgarna blev lika inför lagen
Frankrike fick en ny författning
Efter stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 spred sig revolutionen över Frankrike. På landsbygden gjorde bönder uppror mot adeln, och många adelsfamiljer flydde utomlands.
I oktober samma år marscherade tusentals kvinnor från Paris till slottet i Versailles för att protestera mot de höga brödpriserna och matbristen. De krävde att Ludvig XVI skulle flytta till Paris, där han skulle komma närmare folket och lättare kunna ställas till svars för sina beslut. Samtidigt ville de sätta press på kungen att göra något åt matbristen. Till slut tvingades kungafamiljen lämna Versailles och flytta till Paris, där de hamnade under folkets och revolutionärernas övervakning.
År 1791 fick Frankrike en ny författning (grundlag) som kraftigt begränsade kungens makt. Frankrike var därmed inte längre ett enväldigt kungadöme. En folkvald församling fick nu ansvaret för att stifta lagar, även om långt ifrån alla hade rösträtt.
Adelns makt och privilegier avskaffades
Under revolutionens första år började det gamla ståndssamhället avskaffas. Adeln och prästerna förlorade sina särskilda rättigheter, bland annat förmåner som tidigare hade gjort att de nästan var helt skattebefriade.
Även bönderna befriades stegvis från gamla skyldigheter gentemot godsägarna. De behövde inte längre utföra vissa tvångsarbeten eller betala särskilda avgifter till adeln. De sista feodala avgifterna avskaffades 1793.
Den franska kungamakten störtades
Trots att kungens makt hade begränsats 1791 fortsatte många revolutionärer att se kungafamiljen som ett hot. Misstron ökade efter att Ludvig XVI och hans familj försökt fly från landet men blivit tillfångatagna.
År 1792 avskaffades kungadömet helt och Frankrike blev en republik (en stat utan kung).
Ludvig XVI anklagades för förräderi och avrättades i giljotinen i januari 1793. Hans hustru, drottning Marie Antoinette, avrättades i oktober samma år.
Kyrkans makt minskade
Den katolska kyrkan hade tidigare haft stor makt i Frankrike och ägde stora landområden. Under revolutionen tog staten över kyrkans egendomar och förändrade hur kyrkan skulle styras.
Under revolutionens mest radikala period stängdes många kyrkor och präster förföljdes. Vissa revolutionärer försökte också ersätta kristendomen med nya idéer och högtider som hyllade förnuftet och republiken.
Kyrkan förlorade därmed mycket av sin tidigare makt och sitt inflytande över samhället.
Skräckväldets politiska terror
Åren 1793-1794 gick revolutionen in i en särskilt blodig period som brukar kallas skräckväldet.
Frankrike befann sig i krig med flera europeiska länder, samtidigt som motståndet mot revolutionen växte inom landet. För att försvara revolutionen tog en grupp ledare, med Maximilien de Robespierre som en av de främsta, kontroll över regeringen.
Människor som misstänktes vara fiender till revolutionen riskerade att fängslas och avrättas. Omkring 17 000 personer dömdes officiellt till döden, och många fler dog i fängelser eller dödades utan rättegång.
Skräckväldet upphörde sommaren 1794 när Robespierre själv störtades och avrättades i giljotinen.
Kvinnorna fick ökade rättigheter
Kvinnor deltog aktivt i revolutionen genom protester, demonstrationer och politiska diskussioner.
Revolutionen ledde också till viktiga förändringar av kvinnornas rättigheter. År 1792 blev skilsmässa laglig, vilket gjorde det möjligt för kvinnor att lämna sina äktenskap. Nya lagar gav dessutom döttrar samma arvsrätt som söner.
Men kvinnorna fick fortfarande inte rösträtt, och flera av deras nya rättigheter begränsades senare under Napoleon.
Det dröjde ända till 1944 innan kvinnor fick rösträtt i Frankrike!
Borgarklassen stärkte sin makt
Revolutionen stärkte borgarklassens ställning i det franska samhället. Många borgare var köpmän, företagare, jurister och andra välutbildade personer som tidigare saknat adelns särskilda förmåner.
När de gamla privilegierna avskaffades fick borgarna större möjligheter att påverka politiken och ekonomin. Rikedom, utbildning och yrkesskicklighet blev allt viktigare, medan adlig börd fick mindre betydelse.
Borgarklassens växande inflytande kom sedan att prägla stora delar av Europas utveckling under 1800-talet.
Press- och yttrandefrihet infördes
En viktig förändring var att människors rätt att uttrycka sina åsikter började skyddas i lag.
Redan 1789 antog nationalförsamlingen förklaringen om människans och medborgarens rättigheter. Där slogs bland annat fast att människor skulle ha rätt att tala, skriva och sprida sina åsikter.
Detta var ett viktigt steg mot ett friare samhälle. Men rättigheterna respekterades inte alltid. Under skräckväldet och senare under Napoleon begränsades yttrande- och tryckfriheten kraftigt.
Napoleon tog makten i Frankrike
Efter flera år av politisk oro och krig var många fransmän trötta på revolutionens konflikter.
År 1799 genomförde den framgångsrike generalen Napoleon Bonaparte en statskupp och tog makten. Han blev snart Frankrikes mäktigaste ledare och utropade sig 1804 till kejsare.
Napoleon behöll flera av revolutionens reformer, men styrde landet alltmer som en diktator. Han förde också krig mot andra europeiska länder och erövrade stora områden.
Genom Napoleons erövringar spreds flera av revolutionens idéer vidare till andra delar av Europa.
Medborgarna blev lika inför lagen
En av revolutionens viktigaste och mest långvariga följder var tanken att människor skulle vara lika inför lagen, oavsett vilken samhällsklass de tillhörde.
År 1804 infördes en ny fransk lagbok, Code Napoléon, som byggde vidare på flera av revolutionens idéer. Där slogs bland annat fast att män från olika samhällsklasser skulle behandlas lika inför lagen och att gamla adliga privilegier inte längre skulle gälla.
Men jämlikheten var fortfarande begränsad. Kvinnor hade betydligt färre rättigheter än män, och i de franska kolonierna förekom fortfarande slaveri.
Den franska revolutionen förändrade alltså inte bara vem som styrde Frankrike. Den bidrog också till att sprida idéer om frihet, jämlikhet och medborgerliga rättigheter – idéer som kom att påverka Europas utveckling under lång tid framöver.
Revolutionen förändrade tidenDen franska revolutionen förändrade inte bara samhället – revolutionärerna ville till och med göra om kalendern! År 1793 infördes en helt ny kalender som skulle ersätta den gamla, som hade starka kopplingar till kristendomen. Året delades in i tolv månader med 30 dagar vardera. Månaderna fick nya namn efter årstiderna och naturen. Det fanns till exempel en dimmånad, en snömånad och en skördemånad. Även veckorna förändrades. Istället för sju dagar bestod de nu av tio, med en vilodag i slutet. Det innebar att många fick arbeta nio dagar i sträck innan de blev lediga! Men den nya kalendern blev aldrig särskilt populär. År 1806 avskaffades den av Napoleon och Frankrike återgick till den gamla kalendern. |