+ Visa hela artikelserien

Medborgaren och medborgarskapet - en historisk resa

I januari 1793 ställdes ”medborgare Louis Capet” inför rätta i Paris. Han befanns skyldig till landsförräderi och avrättades. Han var bara en av de tusentals som under franska revolutionen dödades på liknande sätt. Skälet till att hans öde får inleda berättelsen om medborgarskap är just hans titel. Som ett led i avskaffandet av alla privilegier i det franska samhället (adelns rätt till jordegendom, monopol på höga poster i staten och skattefrihet) stadgades ett gemensamt tilltal för alla. Medborgare, på franska citoyen, skulle markera den jämlikhet som ingick i revolutionens stolta paroller ”Frihet, jämlikhet, broderskap”. Att det blev lite si och så med alla dessa tre kan vi bortse från i det här sammanhanget. Poängen är att ”medborgare Capet” tidigare som kung av Frankrike hade benämnts Louis (Ludvig) XVI, regent av Guds nåde, högt över sina undersåtar.
S

Nationalgardet i Paris på väg till fronten 1792. Det moderna medborgarskapet har sitt ursprung i den franska revolutionen. Målning av Léon Cogniet (1794-1880).

Den franska revolutionen brukar därför ses som födelsen för det moderna medborgarskapet. Ett begrepp som möjliggör en historisk resa från det antika Grekland, över romarriket, medeltidens städer, 1800-talets nationella och demokratiska rörelser, nationalstaternas uppkomst, 1900-talets migration och medborgarskapslagar, fram till dagens diskussion om EU-medborgarskap.

Det långa historiska svepet illustrerar att medborgarskap inte uppfanns plötsligt, även om man kan tala om en mer modern form från den franska konstitutionen av 1791, då regler om medborgarskap för första gången skrevs in.

Rättigheter och skyldigheter

Människan har alltid ingått i olika grupper, familj, släkt, klan, byns invånare osv. Här finns grunden till medborgarskapet - uppdelningen mellan de som tillhör gruppen och de som inte gör det.

ANNONS

ANNONS

Medborgarskapet har alltid varit både inkluderande och exkluderande. Det behöver i och för sig inte betyda fiendskap mellan dem, men att bara de som ingår har fulla rättigheter - och skyldigheter. Vem får äga jord? Vem får delta i beslut som rör gemenskapen? Vem måste betala skatt eller göra militärtjänst? I medborgarens rättigheter ingår också att få bo i det område som staten härskar över. Likaså kan medborgaren räkna med någon form av skydd i både hemlandet och utanför det. Särskilt under olika former av kriser eller naturkatastrofer de senaste decennierna har det egna landets skyldighet att bistå sina medborgare var de än befinner sig aktualiserats.

Medborgarskap - inte allas rättighet

Landsförvisning har ibland förekommit, främst i äldre tid. Det innebär att en medborgare förbjuds att vistas i sitt hemland, vilket bryter mot idén om medborgarskap. Orsaken är ofta politisk eller religiös verksamhet som av myndigheterna anses hotande. Även här finns ett grekiskt ursprung. I Aten kunde från 400 f.Kr folkförsamlingen förvisa en medborgare på tio år. Medborgarskap och förmögenhet fick dock den förvisade behålla. Företeelsen kallades ostracism, efter det grekiska ordet för krukskärva. Anledningen var att vid omröstningarna namnet på den förvisade ristades på krukskärvor.

I Sverige avskaffades landsförvisning 1864. Senast hade det riktats mot baptisten Fredrik Olaus Nilsson år 1850 för att denne hade arrangerat vuxendop, ett klart brott mot tidens kyrkliga överhet. Numera förbjuds landsförvisning i grundlagen. Detta till skillnad från utvisning, att en ickemedborgare tvingas lämna landet, till exempel efter ett grovt brott. Här illustreras medborgarskapets traditionella uppdelning mellan de som ingår i gemenskapen och de som står utanför.

I diktaturer som det tidigare Sovjetunionen tillämpades utvisning av oppositionella, även om de vanligen istället fängslades. Den världsberömde regimkritiske författaren och Nobelpristagaren Alexander Solsjenitsyn förvisades 1974 från sitt hemland sedan han utomlands publicerat sin dokumentära roman om fånglägren i landet från 1920-talet och framåt, Gulagarkipelagen.

Begreppets ursprung

Medborgarskapet är knutet både till vilka som är ens föräldrar och var man bor.  De äldre rötterna till hemhörighetens betydelse framkommer i just själva ordet medborgare. Engelskans (citizen) och franskans (citoyen) härrör liksom i sydeuropeiska språk från stad/centrum - city, cité. Det speglar de många utvecklade städer som tidigt fanns i dessa länder. I tyskan (Bürger) och andra germanska språk som svenskan är ursprunget burg, borg. Betydelsen av fästning, platser omgärdade av en mur som skydd, kan ha att göra med att städerna var mindre utvecklade och kanske en mer osäker tillvaro i allmänhet. Förutom medborgare finns andra ord med samma ursprung. Förr hade svenska städer en borgmästare som ledde förvaltningen. Titeln finns fortfarande kvar, i officiella och internationella sammanhang. Vi har också uttrycket borgerlig vigsel, människor som gifter sig utan kyrkliga ceremonier.

ANNONS

ANNONS

Borgerskap kom så småningom att syfta på ekonomiskt mer betydande grupper som inte tillhörde adeln, men också avgränsades nedåt mot lärlingar, tjänstefolk, arbetare och de fattiga. Betydelsen av borgerlig har numera närmast innebörden av medelklass socialt sett och inom politiken som beskrivning av de partier som i högre grad velat gynna företagare och företagsamhet - Moderaterna, Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna. Därmed inte sagt att stora motsättningar inte finns och har funnits mellan dessa partier.

Medborgarskap i ett globalt perspektiv

Medborgarskap som institution kan sägas ingå i ett världsomspännande geopolitiskt system. För att det ska fungera krävs regler för vilka som är medborgare i ett visst land. Dessutom bör det finnas internationella överenskommelser för hur människor kan byta medborgarskap. Pass är numera en värdehandling som möjliggör besök i andra länder, i många fall ett villkor för internationellt flyg. Tillverkning av falska pass har blivit en lönsam ekonomisk verksamhet i takt med att legal invandring blivit allt mer restriktiv.

Medborgarskapet och dess roll är i själva verket ett av de viktigaste områdena i det moderna samhället. Förutom rätten att leva i ett visst land har möjligheten att kunna påverka politiken och att få del av de sociala rättigheter som de moderna välfärdssystemen erbjuder blivit allt viktigare. Begreppet är nära förbundet med staten, det organ som styr över ett visst område, som kan kräva in skatter och med polis och militär upprätthålla ordningen och skydda - ja just det, medborgarna.

LÄS MER: Idén om medborgarskapet - antikens Grekland och Rom

LÄS MER: Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - medeltid och tidigmodern tid

LÄS MER: Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - 1800-talet och framåt

LÄS MER: Mänskliga och medborgerliga rättigheter 1789

LÄS MER: Nationalismens historia

LEKTIONSMATERIAL: Medborgarspelet - vägen in i det svenska samhället [Judiska museet]

 

Litteratur
Brubaker, Rogers, Citizenship and Nationhood in France and Germany, 1996
Gosewinkel, Dieter, ”Introduction: neither East nor West – new approaches to citizenship in modern European History”, European Review of History, 2009
Hammar, Tomas, Sverige åt svenskarna. Invandringspolitik, utlänningskontroll och asylrätt, 1900–1932, 1964
Hansen, Peo, The Politics of European Citizenship, 2010
Sage reference: Ancient Citizenship and its Inheritors. Handbook of Citizen Studies, 2003
Valentin, Hugo, Judarna i Sverige. Från 1774 till 1950-talet, 1964/2004
Wlodarczyk, Michel, ”Det västerländska medborgarskapets idéhistoria”, i Mohammad Fazlhashemi & Stephen Fruitman (red.) Medborgarskap – Reflektioner kring ett problematiskt europeiskt begrepp, 1997


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia

Artikelserien om medborgarskapets historia är ett samarbete mellan SO-rummet och Judiska museet i Stockholm.

Missa inte medborgarspelet!

Passar åk 9 t.o.m gymnasiet. 1,5 h. Vad kan en judisk gårdfarihandlare från 1800-talet säga om invandring i Sverige idag? Vad är det för skillnad på att vara en undersåte mot att vara medborgare? Med hjälp av nedslag i historien får eleverna lära sig om medborgarskapets historia, villkor och betydelse.

Vägen till ett svenskt medborgarskap har sett olika ut genom tiderna. Men då som nu ställer samhället olika krav som både gör det möjligt och hindrar människor från att hitta ett nytt hem i Sverige.

Som museibesök eller i klassrummet
Medborgarspelet är ett webbaserat spel som kan bokas i samband museibesök eller användas i klassrummet. För att boka programmet på museet kontakt bokning@judiskamuseet.se.
 

Material

logo

 

Senast uppdaterad: 14 oktober 2021
Publicerad: 9 oktober 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - 1800-talet och framåt

Den franska revolutionen och utvecklingen under tidigt 1800-tal blev en vattendelare i...

M

Simón Bolivár och Sydamerikas avkolonisering

Simón Bolivár ledde Sydamerika till självständighet från det spanska imperiet i början av 1800-...

M

Fackföreningarna och arbetsmarknaden förr och idag

För ungefär 150 år sedan bestämde arbetsgivarna i stort sett allting på arbetsplatserna i...

Sponsrad
M

100 år av allmän rösträtt

Under åren 2018–2021 firar Sverige hundra år med allmän och lika rösträtt. Men hur gick det till?...

ANNONS

Ämneskategorier

Franska revolutionen

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Nationalismens historia

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...