Nikolaj II och tsarfamiljen - mördade och helgonförklarade

Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av befolkningen, men den bilden kom att förändras. Den siste tsaren Nikolaj II och hela hans familj avrättades kallblodigt i en källare 1918. Mindre än 100 år senare helgonförklarades emellertid både tsaren och hans familj av den rysk-ortodoxa kyrkan. Cirkeln blev därmed sluten vad gäller religiös tillbedjan och kult.
S

Familjen Romanov, 1 maj 1917.

På långt håll hördes skottlossning och artillerield. Det var den vita armén - som bestod av anhängare till tsaren och motståndare till bolsjevikerna - som i juli 1918 med fast beslutsamhet närmade sig staden Jekaterinburg vid Uralbergen, för att undsätta tsar Nikolaj II och hans familj som hölls fängslade av bolsjevikerna i ett hus i staden.

Vid midnatt 16-17 juli 1918 väcktes hela familjen och fick veta att de skulle flyttas till en annan plats, eftersom den vita armén var i antågande. Nikolaj II (1868-1918), hans hustru Alexandra (1872-1918), storfurstinnorna Olga (1895-1918), Tatjana (1897-1918), Maria (1899-1918), Anastasia (1901-1918) och sonen, arvprinsen Aleksej (1904-1918), fördes ner till ett mindre rum i källaren där de skulle invänta lastbilarna som enligt vakterna skulle transportera tsarfamiljen utom räckhåll för befriarna. Ingen i familjen visste att de just då bara hade en liten stund kvar i livet. Räddningen tycktes vara nära.

ANNONS

ANNONS

Tsaren abdikerade

Händelseförloppet hade gått väldigt snabbt. Drygt ett år tidigare, i februari 1917, hade befolkningen i Rysslands dåvarande huvudstad Petrograd (Sankt Petersburg) gått ut på gatorna och högljutt krävt mat och reformer. Dessa händelser brukar kallas för februarirevolutionen. Landets katastrofala insatser i första världskriget hade bland annat medfört att det blivit stor brist på livsmedel. Folket hade fått nog, och det var tsaren som folket riktade sin ilska mot.

När till slut inte ens tsarens eget livgarde visade lojalitet, valde Nikolaj II att i början av mars 1917 abdikera till förmån för sin yngre bror Michail Aleksandrovitj, som dock valde att avstå från tronen på grund av rädsla för sin egen säkerhet. Istället kom Ryssland att styras av en svag provisorisk regering fram till oktoberrevolutionen 1917, då Vladimir Lenin och bolsjevikerna avsatte den provisoriska regeringen genom en statskupp.

Huset för speciella ändamål

Efter att tsaren abdikerat hölls han och familjen i husarrest i Alexanderpalatset. Detta är en del av ett större slottskomplex med namnet Tsarskoje Selo beläget i staden Pusjkin ett par mil från Sankt Petersburg. I den här pråliga miljön som var fylld av lyx och överflöd, långt ifrån den vanliga befolkningens fattiga liv, hade de ryska tsarerna och deras familjer haft sitt sommarresidens ända sedan slutet av 1700-talet. Men efter februarirevolutionen 1917 blev det annorlunda. Under vistelsen i Alexanderpalatset levde tsarfamiljen en relativt bra tillvaro, men de stod under övervakning och var förbjudna att avvika från området.

En av de sista bilderna på Nikolaj II, tagen 1917 efter hans abdikation.

Redan under sommaren 1917 lät den provisoriska regeringen flytta tsaren och hans familj till den sibiriska staden Tobolsk, där de inkvarterades i guvernörens villa. Det var här de befann sig då bolsjevikerna tog makten under oktoberrevolutionen 1917.

Bolsjevikernas maktövertagande fick stora konsekvenser för tsarfamiljen, inte minst vad gällde deras livsvillkor.

I mars 1918 skars tsarfamiljens matransoner ner. De fick nu avstå från bland annat smör och kaffe. Måltiderna skulle dessutom intas under övervakning av vaktstyrkan.

Vistelsen i Tobolsk varade fram till april 1918 då bolsjevikerna än en gång lät förflytta familjen. Den vita armén hade samlat många anhängare, och Tobolsk ansågs som en osäker plats att hålla tsarfamiljen fängslad på. Istället spärrades de in i en större fastighet, ett äldre köpmannahus i staden Jekaterinburg. Det blev deras sista vistelse.

Byggnaden i Jekaterinburg kallades av bolsjevikerna för ”huset för speciella ändamål”, och innan tsarfamiljen anlände restes en fyra meter hög palissad runt fastigheten för att förhindra flyktförsök. Dessutom placerades tungt beväpnade vakter ut i angränsande hus, som ett extra skydd mot eventuella fritagnings- eller rymningsförsök. Fönstren i de rum som var avsedda för fångarna målades över, och inredningen var ytterst spartansk.

ANNONS

ANNONS

Vaktstyrkan inne huset var förlagd i källarplanet och bestod av 16 bolsjeviker under ledning av revolutionären Yakov Yurovsky, som tidigare hade deltagit i stormningen av Vinterpalatset under oktoberrevolutionen 1917. Det fanns även ett femtiotal vakter förlagda i ett hus på andra sidan gatan.

Huset 1918
Bild: Wikimedia Commons
Byggnaden i Jekaterinburg som bolsjevikerna kallade för ”huset för speciella ändamål”.

Tsarfamiljen hölls isolerade

Tsarfamiljens liv i huset för speciella ändamål var mycket beskuret. Den stora staben av tjänstefolk som tidigare fått dela familjens fångenskap hade inte fått följa med till Jekaterinburg. Faktum är att bolsjevikerna hade avrättat det stora flertalet av människorna i tsarfamiljens omgivning. Därför var det endast fyra personer som fick dela familjens sista tid i fångenskap: tsarens betjänt Alexei Trupp (1856-1918), hovdamen Anna Demidova (1878-1918), hovläkaren Eugene Botkin (1865-1918) och hovkocken Ivan Kharitonov (1872-1918). Tsarbarnens lärare i franska, schweizaren Pierre Gilliard (1879-1962) fick inte följa med in i huset. Han återvände senare hem till Schweiz och var en av ett ytterst fåtal människor i tsarfamiljens närhet som överlevde bolsjevikernas terror.

Tsarens läkare och kirurg, Vladimir Derevenko (1879-1936), blev inte heller insläppt utan fick bo i ett närbeläget hus. Han överlevde visserligen dessa händelser, men avrättades 1936 av den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD. Tsaren, hans hustru och barn hölls isolerade i huset och deras rum genomsöktes dagligen. De fick inte heller tillgång till sina personliga ägodelar som förvarades i ett mindre hus på gården. Vid varje toalettbesök var de tvungna att ringa i en klocka varefter toalettbestyren ägde rum under sträng övervakning.

En halvtimme på förmiddagen och en halvtimme på eftermiddagen tilläts tsarfamiljen att gå ut på gården. Men bara under sträng övervakning. Annars hölls de inspärrade på sina rum.

I slutet av juni 1918, då den vita armén närmade sig Jekaterinburg med stormsteg, anlände en representant från Urals arbetarråd till Moskva för att sammanträda med Folkkommissariernas råd (motsvarande Sovjetunionens första regering). Enligt källor var det vid detta möte som Lenin gav ordern om att tsarfamiljen skulle avrättas om det uppstod risk att de skulle kunna fritas. Andra källor anger att det var Yakov Sverdlov, en högt upp satt bolsjevik, som gav ordern.

En massaker

Det var tsarens hovläkare Eugene Botkin som fick till uppgift av vakterna att väcka tsaren och hans familj vid midnatt 16-17 juli 1918. Han bad dem att skyndsamt klä sig. Lastbilarna som enligt vakterna skulle ta familjen till en annan plats var strax där. Tsarfamiljen och de fyra personerna i följet leddes därefter ner i ett mindre rum i källaren. Där fanns en stol avsedd för Nikolaj, som bad att få ytterligare två stolar insatta i rummet - en till sin hustru Alexandra och en till sin son Aleksej, som var försvagad av sin blödarsjuka och behövde sitta.

ANNONS

ANNONS

Efter en stunds tystnad öppnades dörren och vaktchefen Yakov Yurovsky kom in i rummet åtföljd av en grupp beväpnade bolsjeviker. Han tog upp ett dokument från vilket han högläste att Nikolaj II dömts till döden av bolsjevikernas verkställande kommitté i Ural. Nikolaj II vände förvånat huvudet bakåt mot den samlade familjen samtidigt som Yurovsky drog sin pistol och sköt honom med tre dödande skott i bröstet. De bolsjeviker som stod bredvid sköt hans hustru Alexandra med ett skott i pannan, samtidigt som samtliga vakter öppnade eld och sköt rakt in i rummet som snabbt fylldes av krutrök.

När krutröken skingrats kunde mördarna häpet konstatera att några av tsarbarnen fortfarande var vid liv. En anledning sägs ha varit att de hade diamanter insydda i sina kläder vilka hade fungerat som skottsäkra västar. De sköts då istället i huvudet på nära håll.

Några minuter efter att det första skottet avlossats låg tsarfamiljen och deras följe döda i rummet. Nästa steg var att göra sig av med kropparna på en plats där de aldrig skulle kunna hittas. De fraktades därför i en mindre lastbil till ett skogsparti i utkanten av Jekaterinburg, där det fanns djupa gruvschakt. Det visade sig dock att schaktet inte var någon lämplig plats att begrava liken på. Istället grävdes grunda gravar intill vägen. Innan kropparna täcktes med jord hällde Yurovskys män svavelsyra över dem för att försvåra identifiering. En vecka senare befriades Jekaterinburg av den vita armén.

Orsaker till tsarens fall

En intressant fråga att ställa är om tsar Nikolaj II hade kunnat förhindra eller förebygga de händelser som ledde fram till oktoberrevolutionen 1917 och tsarfamiljens öde? Att spekulera om historiska händelseförlopp är svårt, men med största sannolikhet hade dessa händelser aldrig ägt rum om Nikolaj II hade gett folket demokratiska reformer samt arbetat för att utjämna de enorma ekonomiska skillnaderna i samhället.

Det Ryssland som Nikolaj II föddes i 1868 var mycket fattigt och genomgick stora förändringar. Den ryska adeln och storgodsägarna levde ett liv i lyx samtidigt som de fattiga bönderna svalt. Samtidigt industrialiserades landet och arbetarna ställde krav på utökade rättigheter. Nikolaj II:s farfar, tsar Alexander II (1818-1881), hade avskaffat livegenskapen 1861 och drivit en relativt reformvänlig politik. Men trots det mördades han av den socialistiska terrororganisationen ”folkets vilja”. Detta bidrog till att Nikolaj II:s far, tsar Alexander III (1845-1894), vigde sitt liv åt att bekämpa alla former av opposition. Nikolaj II:s mor var den danska prinsessan Dagmar av Danmark, vars ryska namn var Maria Fjodorovna (1847-1928). Även Alexander III utsattes för flera mordförsök och i ett av dem deltog Lenins bror Alexandr Uljanov, som avrättades 1887.

Precis som sin far var Nikolaj II tidigt inställd på att inte ge efter för kraven på demokratiska rättigheter. Efter att han tillträtt som tsar förklarade han för en samling bönder och arbetare som hade audiens i Vinterpalatset, att han aldrig skulle göra avkall på principen att tsaren styrde landet på egen hand. Nikolaj II var helt enkelt i otakt med tiden, och det var en orsak till hans fall.

En annan orsak var att befolkningen tidigt började uppfatta honom som känslokall och utan kärlek till folket. Det berodde bland annat på den tragedi som utspelades vid hans kröning i Moskva den 27 maj 1896. Över 100 000 människor hade samlats på Kohdynka-fältet utanför Moskva för att visa tsaren sin uppskattning. De fick mat, dryck och souvenirer dagen till ära, men anstormningen blev så kraftig att tusentals människor trampades ner i den leriga marken och mer än 1 300 besökare dog. På kvällen deltog tsaren i en bankett hos den franske ambassadören, istället för att visa solidaritet med offren. Vad folket aldrig fick veta var att tsaren ämnade lämna återbud, men att han övertalades av sina konservativa rådgivare att banketten var viktig att besöka.

ANNONS

ANNONS

Satte sitt hopp till Rasputin

Liksom fadern Alexander III så gifte sig även Nikolaj II med en utländsk prinsessa, Alix av Hessen, vars ryska namn var Alexandra Fjodorovna (1872-1918). Det var ett omvittnat kärleksfullt äktenskap, vilket ofta inte var fallet i många av dåtidens kungliga äktenskap. Ett år efter giftermålet 1894 föddes den äldsta dottern Olga. Sedan föddes döttrarna Tatjana, Maria och Anastasia med två års mellanrum. Det dröjde till 1904 innan sonen och arvprinsen Aleksej föddes. Lyckan över att få en kronprins förbyttes dock snart i sorg, då läkarna konstaterade att han led av blödarsjuka.

I detta läge begick Nikolaj II och Alexandra ett stort misstag då de valde att inte offentliggöra sonens sjukdom. Den hölls hemlig för alla utanför den inre familjekretsen eftersom man fruktade att tronföljden annars skulle ifrågasättas. Istället sökte makarna hitta bot till sonen utanför dåtidens läkarvetenskap. Det var på så vis de stiftade bekantskap med den religiösa mystikern Grigorij Rasputin (1869-1916). Rasputin, som kom från mycket enkla och fattiga förhållanden på den ryska landsbygden, kom under det följande decenniet att ständigt befinna sig i närheten av tsaren och hans hustru. Många av dem som inte kände till att Rasputin hade i uppdrag att bota Aleksejs blödarsjuka (vilket var en hemlighet) uppfattade Rasputins intima närvaro hos tsarfamiljen som mycket märklig.

Det började spridas nidbilder med pornografiska anspelningar där Rasputin var tsarinnans älskare medan tsaren tittade på. Dessutom blev allt fler övertygade om att Rasputin utövade makt över tsaren och att det i själva verket var han som styrde landet.

När Ryssland drogs in i första världskriget 1914 och nyheterna om landets katastrofala insatser avlöste varandra, ökade också det folkliga missnöjet mot tsaren. Efter att Nikolaj II beslutade sig för att 1915 själv ta kommandot över armén, utsåg han sin hustru Alexandra (som var född i fiendelandet Tyskland) till medregent. Och medan tsaren befann sig vid fronten fanns Rasputin ständigt vid hennes sida.

I december 1916 mördades Rasputin av en sammanslutning av adelsmän ledd av fursten Felix Yusupov, vilka menade att han utövade för stort inflytande över landets politik. Tre månader senare abdikerade Nikolaj II i ett land som var skakat av krigsförluster, svält, fattigdom och enorma politiska motsättningar.

Hittade och helgonförklarade

Det dröjde inte länge efter tsarfamiljens död 1918 förrän mytbildningen kring deras öde började ta fart. Rykten spreds både i och utanför Ryssland där det påstods att inte alla barnen var döda. Dessa rykten handlade framförallt om sonen Aleksej och den yngsta dottern Anastasia.

Ett av de mer bisarra fallen i denna mytbildning är historien om Anna Andersson, vars egentliga namn med största sannolikhet var Franziska Anna Schanzkowska. Hon upptäcktes flytande och vid liv i en av Berlins kanaler och under samtal med myndigheterna vägrade hon uppge sitt namn.

Efter en tid på sinnessjukhus påstod kvinnan att hon var Anastasia, vilket hon ihärdigt hävdade fram till sin död 1984. Eftersom Anna Andersson led av samma snedställning av högertån (hallux valgus), kunde expertisen inte direkt avfärda hennes påstående. Även överlevande släktingar till tsarfamiljen som träffat den verkliga Anastasia var osäkra, även om Anastasias faster Olga Alexandrovana avfärdade kvinnan som en bluff.

ANNONS

ANNONS

Det dröjde fram till mitten av 1990-talet innan hennes otroliga historia kunde förkastas med hjälp av DNA-teknik. Dessutom har kvarlevorna av samtliga medlemmar av tsarfamiljen återfunnits.

Faktum är att merparten av kvarlevorna upptäcktes redan i slutet av 1970-talet av amatörarkeologer, men på grund av det totalitära sovjetiska systemet var det inte läge att göra denna upptäckt allmänt känd. Det dröjde därför fram till 1989 innan gravplatsen avslöjades.

Två av barnen, Aleksej och Maria, återfanns inte bland de övriga kvarlevorna, utan deras gravar hittades först 2007, inte långt ifrån huvudgraven. Även om kriminaltekniker fastslog att det verkligen var Aleksej och Marias kroppar, så krävde den rysk-ortodoxa kyrkan att en mer grundläggande undersökning genomfördes. Aleksej och Maria begravdes därför inte samtidigt med den övriga familjen i Peter-Paulkatedralen i Sankt Petersburg i juli 1998. Numera vilar hela familjen tillsammans i kyrkan.

Den rysk-ortodoxa kyrkan i utlandet kanoniserade (helgonförklarade) tsarfamiljens medlemmar 1981, och i augusti år 2000 kanoniserades familjen även i Ryssland. Därmed skulle man kunna säga att cirkeln är sluten. Tsarfamiljen som en gång hade en gudomlig ställning i Ryssland har återigen blivit föremål för religiös tillbedjan och kult.

LÄS MER: Den ryska revolutionen innebar slutet för tsaren och hans familj

LÄS MER: Ryska revolutionen

LÄS MER: Ryska revolutionens följder

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför abdikerade tsaren 1917?
     
  2. Nämn några orsaker till tsardömets fall?
     
  3. Hur behandlade bolsjevikerna tsarfamiljen i "Huset för speciella ändamål"?
     
  4. Varför mördades tsarfamiljen?
     
  5. Varför dröjde det ända till 1989 innan tsarfamiljens gravplats kunde avslöjas för offentligheten?

Fundera på:

  1. Varför ansåg bolsjevikerna att det var viktigt att tsarfamiljens kroppar försvann (att de begravdes så att ingen kunde hitta dem)?
     
  2. Varför helgonförklarades tsarfamiljen i slutet av 1900-talet av den rysk-ortodoxa kyrkan?
     

 

Litteratur:
Alan Wood, The Romanov empire, Hodder Arnold, 2007.
Candace Fleming, The family Romanov: Murder, rebellion and the fall of imperial Russia, Random House, 2014.
Charles River Editors, Tsar Nicholas II and the end of the Romanov dynasty, Createspace, 2017.
Coryne Hall, To free the Romanovs, Amberley Publishing, 2020.
Michael Paterson, Nicholas II, the last tsar, Robinson, 2017.
 

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
 

Senast uppdaterad: 7 maj 2022
Publicerad: 6 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Kreugerkraschens myter och offer

Omdömena om den man som hittades död i sin säng i Paris den 12 mars 1932 har skiftat. Var han en...

L

Tsar Peter I formade Ryssland till en stormakt

I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter....

S

Stalin manipulerade historien

Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att...

S

Novgorod - vikingar som statsbyggare i öst

Från mitten av 700-talet började svear och andra skandinaver att söka sig österut. Målet var floder...

M

Mordet på Olof Palme

Ibland när en särskilt stor eller hemsk händelse inträffar i vår närhet eller i omvärlden, så...

M

Den stora svälten

I slutet av 1920-talet hade Sovjetunionen väldiga mängder av råvaror och outbildad arbetskraft. Men...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Ryska revolutionen

I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Rysslands historia

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...

Relaterade taggar

Kungar och kejsare

De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...

Politiska mord

Politiska mord är inget modernt påhitt. Det äldsta mord som skildras på SO-rummet skedde för över...

Ryska revolutionens följder

Den ryska revolutionen 1917, som bestod av två händelser under samma år, kom att få långtgående...

Rasputin

Grigorij Rasputin levde åren mellan 1869-1916. Han kom från ett enkelt hem på landet men lyckades...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den ryska revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad var kalla kriget?

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

+ Lyssna