Nya Sverige 1638-1655

Vid mitten av 1600-talet räknades Sverige som en stormakt i Europa. Det väckte planer om att skaffa kolonier på liknande sätt som Spanien, Portugal, Holland och England gjort.
L

Den 15 mars 1638 kastar det bestyckade skeppet Kalmare Nyckel och pinassen Fågel Grip ankar i Delawareviken.

Sverige ville skaffa sig kolonier

Sverige debuterade som kolonialmakt genom att lägga under sig ett litet område i Västafrika vid Cabo Corso på Guldkusten, nu Ghana. Där upprättades under åren 1649-1663 handelsplatser där det bland annat bedrevs slavhandel. Läs om Sverige och slavhandeln >

Det andra försöket gjordes i Nordamerika vid mynningen av floden Delaware (cirka 50 km söder om Philadelphia). Liksom i Cabo Corso var det holländare som drog igång projektet och bidrog med pengar till Nya Sverige-kompaniet. Det var också en holländare, Peter Minuit, som ledde den första expeditionen till Amerika ombord på två mindre fartyg, Fågel Grip och Kalmare Nyckel. Halva besättningen bestod av holländare. Våren 1638 ankrade fartygen vid mynningen av Delawarefloden.

ANNONS

Svenskarna börjar bygga

Första åtgärden var att köpa markområden av traktens urbefolkning, stammen lenape. Sedan byggdes en befästning, Fort Kristina, främst som skydd mot det holländska handelskompani som höll till längre upp efter floden. Längs stränderna sattes upp pålar med det svenska riksvapnet för att markera kolonins område.

Lasten fördes iland: grova tyger, yxor, knivar, tobakspipor, speglar, förgyllda ringar och kedjor som skulle användas för att byta till sig hudar och pälsverk från urbefolkningen. Från de lokala stammarna köpte svenskarna också majs och tobak.
 

Svårt att locka folk till Nya Sverige

Rekryteringskampanjen att få folk att emigrera till den nya kolonin på andra sidan Atlanten gick trögt. Det var inte lätt att förmå ungt folk att utvandra. Vissa hade dock varit lättare att övertala än andra. Källorna vittnar bland annat om kavalleristen som ertappades för stöld och som själv fick välja mellan hängning och överresa till Nya Sverige med familj. Mycket tyder på att valet i hans fall var lätt.
 

Flera svenska expeditioner anlände till Nya Sverige

När fartygen återvände till Sverige 1639 hade de 2 200 pälsar och skinn i lastrummen. Det räckte inte för att ge vinst. Under åren 1642-1649 anlände ytterligare fem expeditioner från Sverige.

Ombord fanns åtskilliga hundra svenska och finska kolonister som röjde mark och uppförde nybyggen längs floden.

Till de lokala stammarna förde det svenska handelskompaniet med sig gevär, redskap, kopparkittlar, ylletyger. Det bidrog till ett mestadels fredligt samarbete. Till kolonisterna kom sågklingor, slipstenar, kvarnstenar, salt och mjöl – och tio förgyllda flaggstångsknoppar.

ANNONS

ANNONS

Johan Printz - kolonins stränga guvernör

1643 anlände kolonins nya guvernör, Johan Printz, överstelöjtnant vid Västgöta ryttare.

Bilden föreställer ett följe som begett sig inåt land på upptäcktsfärd strax efter den svenska expeditionens ankomst till Amerika 1638. I bakgrunden ligger fartygen Fågel Grip och Kalmare Nyckel ankrade. Ett befäst brohuvud - fortet Kristina - uppfördes nu mellan den svenska stormaktsdrömmens koloniala äventyr och urfolksland. Drömmen om rikedom hade forslat de första svenskarna till Nordamerikas östkust, de första emigranterna, de första bosättarna i det Nya Sverige.

Hästarna vid det regementet drog nog en lättnadens suck, för Printz var minst sagt tjock. Han lär ha vägt nära tvåhundra kilo. Ursprungsbefolkningen kallade honom ”Storbuken”.

Printz blev en mycket kraftfull och ganska våldsam ledare – en riktig tyrann. Han visade ett visst förakt för urinvånarna och med holländarna längs floden bråkade han.

Många olika nationaliteter

Kolonins befolkning var en blandning av olika nationaliteter. Där talades svenska, finska, norska, danska, engelska, tyska, holländska, spanska, latin och de lokala stammarnas språk algonquin.

Kartskiss över Nya Sverige. Lägg märke till avstånden. De svenska nybyggarna var utspridda över ett stort område. I sjutton år varade den storsvenska drömmen. Drömmen om ett imperium. 1655 erövras kolonin av holländarna. Äventyret Nya Sverige var över.

Nybyggarna levde nära samman med de lokala stammarna och blev beroende av dem. Nybyggarna och urinvånarna bar ofta samma kläder, använde samma föremål och betalningsmedel, wampum (slipade snäckskal från Nordatlanten).

ANNONS

Kolonins svenska historia blev kort

Nya Sverige hade problem. Det var ibland ont om mat. Sjukdomar härjade. Många kolonister dog, både under Atlantresorna och bland nybyggena. Fartygen från Sverige kom allt mer sällan. Ett fartyg förliste (sjönk) under färden och intresset i Sverige för kolonin minskade kraftigt. Särskilt holländarna längs floden – men också engelsmännen – ville ha bort Nya Sverige. 1655 erövrades Fort Kristina av holländare och Nya Sverige fanns inte mer. Men några hundra svenska kolonister kunde bo kvar på sina nybyggen, och efterhand blev de amerikaner.

LÄS MER: Nya Sverige

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var fanns 1600-talets två svenska kolonier?
     
  2. Vilka avsikter kan ha legat bakom tillkomsten av Nya Sverige?
     
  3. Hur skaffades markområdet och hur gick samarbetet med de infödda?
     
  4. Vilka problem uppstod för kolonisterna?
     
  5. Varför upphörde Nya Sverige att finnas till?

Extrauppgift:

  1. Tänk dig att du är journalist på en kvällstidning med den stora förmånen att ha en tidsmaskin till förfogande som du använder för att göra verkliga "aktuella" kortfattade reportage ur historien. Välj ut en händelse från texten ovan och skriv ett kort reportage om den. Glöm inte rubrik då den troligtvis kommer hamna på tidningens löpsedel.
     

 

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Senast uppdaterad: 8 november 2023
Publicerad: 13 mars 2014

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Strejkmöte 1909

Strejker förr och idag

Varför är det så ovanligt med strejker i Sverige och hur fungerar en strejk? Det får du svar på i...

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt...

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan...

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder...

L

Sex kända öar i svenska sjöar

Människor har alltid bott i närheten av vatten, vid sjöar, älvar och hav. Några av de öar som...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Hi
Karta

Sveriges historia

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Relaterade taggar

Hi
Kolonialism

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Hi
Svenskarna anländer

Nya Sverige

Nya Sverige var en svensk handelskoloni i Nordamerika 1638-1655 som låg i ett område i närheten av...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna