Kosacker inledde den ryska erövringen av Sibirien

I mitten av 1500-talet ökade pälshandeln mellan Ryssland och England och engelska fartyg gick regelbundet till Vita havskusten. Den ryske tsaren Ivan IV (1530-1584) ville gärna hålla noggrann kontroll över handeln, och därför utsåg han Anika Stroganov till övervakare. Stroganovs var sedan 1300-talet Rysslands mäktigaste handelsfamilj. Familjen hade ensamrätt till pälshandeln med Sibirien och hade av tsaren fått rätten att kolonisera och styra väldiga landområden. Tsar Ivan ville utvidga sitt välde och vapen var det han helst ville ha från engelsmännen. Ivan drömde dels om att behärska hela Sibirien, dels om att kontrollera en väg till Kina.
M

Kosacker under Jermaks ledning i strider mot Kuchum khans trupper. Del av en målning gjord av Vasily Surikov (1895).

I Ryssland fanns flera muslimska furstendömen som var rester efter det stora mongolriket som fallit sönder i mindre bitar. 1581 blev det strid mellan tsar Ivans växande rike och Sibirkhanatet lett av Kuchum khan, ättling till Djingis khan själv.

Kosacken Jermak tågar mot khanen

Familjen Stroganov fick tsarens godkännande att erövra de områden som de hittills bara ägde på papperet. En av deras allierade var kosacken Jermak Timofejevitj. Kosackerna var en blandad grupp människor. Ordet betyder ungefär "fri man". De försörjde sig på olika sätt, bland annat genom plundring. En del kosacker var ryssar, andra mongoler. En del var regelrätta banditer. Det var i spetsen för 600 sådana män Jermak gav sig av mot Kuchum khan.

ANNONS

ANNONS

Till skillnad från Kuchum khans styrkor hade kosackerna eldvapen. Det avgörande slaget stod där floderna Tobol och Irtysj flyter samman.

I den ryska krönika där slaget skildras berättas om hemska förebud. I norr syntes en väldig eldpelare stiga mot skyn och på toppen syntes en stad med ringande kyrkklockor. Bland de brinnande molnen rasade en spöklik andestrid, och en jättelik isbjörn dödades av en liten svart björn men återuppstod efter tre dagar.

Jermak hade att välja på att övervintra i ett läger söderut eller att gå rakt mot Kuchum khans huvudstad Isker nära dagens Tobolsk. En del av Jermaks män ville återvända, men själv vägrade han.

- Den som vill kan återvända, sa han. Men själv angriper jag Kuchum redan i morgon. Jag tänker övervintra i Isker, där det finns många sköna tatariskor som kan lappa våra trasiga skjortor.

Jermak öppnar dörren till Sibirien

Slaget varade i fyra dagar och kosackerna slogs med den hetta som de har som inte har någonting att vända åter till. Motståndarna däremot var rädda om sina egna gårdar och inte så intresserade av att ge sina liv för den stad som de kallats till för att försvara. När Kuchum khans kronprins sårades, bröts försvarsviljan och med sitt harem flydde khanen från staden.

Jermak stod som segrare. Men så värst många kvinnor fanns det inte i staden. Däremot fanns det gott om pälsverk. Till tsaren sändes genast en kurir lastad med pälsar och goda nyheter.

Det var i rättan tid. Omgiven av bekymmer, inrikes uppror och ett krig mot Sverige hade tsaren anklagat Stroganovs för att anstifta krig och för att stödja plundrare och mördare som Jermak och hans band. Jermak skulle genast kallas tillbaka, löd tsarens order till Stroganovs, annars hotade de strängaste straff kosackerna.

När Jermaks budbärare lade 2 400 sobelskinn och andra dyrbara pälsverk vid tsarens tron och berättade att Kuchum khan besegrats blev det andra tongångar. Tsaren förlät Jermak för alla brott som han kunde tänkas ha begått och sände honom värdefulla gåvor som tack.

Erövring med problem

Jermaks erövringar har ibland liknats vid conquistadorernas framfart i Amerika. En liten grupp välbeväpnade män besegrade i båda fallen fiender som var överlägsna i antal men saknade eldvapen. I båda fallen erövrades också stora landområden. Precis som Cortés i Mexiko kunde Jermak utnyttja att härskaren hade lagt under sig andra folk. När de kallades in för att slåss mot Jermak, slogs de bara tills deras befälhavare sårats. Sedan sjönk stridsviljan och Jermak kunde segra.

ANNONS

ANNONS

För de underlydande folken spelade det ingen roll om de betalade skatt till Jermak eller till Kuchum khan. Huvudsaken var att de fick sitta i fred på sina gårdar och inte behövde dödas i krig för en ganska okänd herre.

Precis som flera av de spanska erövrarna i Latinamerika drogs Jermak in i ett nät av storpolitiska finter.

Från Moskva kom budskapet att en av tsaren utsedd furste var på väg för att ta över det erövrade området. Att erövraren Jermak skulle få styra var det inte tal om. Medan planer drogs upp i Moskva tvingades Jermak hålla ut i den erövrade staden. Många av hans patruller dödades av Kuchum khans män, och än allvarligare, krutet höll på att ta slut.

Khanens hämnd

Kuchum khans män återsamlade sig och belägrade Isker. I ett desperat anfall besegrade Jermak belägrarna men gjorde slut på sitt allra sista krut.

1584, två år efter erövringen, kom Moskvas utsände fram till Isker, varefter Jermak och hans få återstående män gav sig iväg för att erövra karavanvägen mellan Xinjiang och Bukhara. Den kontrollerades fortfarande av Kuchum khan.

Jermak tog sig fram längs floden Irtysj, och en natt övernattade hans styrka på en ö i floden. På natten anföll Kuchum khans folk och nästan alla Jermaks män höggs ner.

Enligt en av de många hjältehistorier som finns om Jermak försökte han simmande fly undan fienderna men drogs till botten av sitt tunga harnesk. Det hade han ironiskt nog fått av tsaren som tack för erövringen av Isker.

Efter Jermaks död kunde mongolerna visserligen för en kort tid återta Isker, men deras välde var brutet. Jermak hade slagit in dörren till Sibirien. Där skulle under de följande århundradena den ryska framryckningen fortsätta. Ännu återstod det hundratals mil till Sibiriens östra spets.

Sibirien koloniserades landvägen; det vanligaste är annars att erövrare har kommit från havet. Drivkraften bakom kolonisationen var som i de flesta liknande fall handelsintressen.

Världens finaste pälsar

När Jermak öppnat dörren till Sibirien vällde en strid ström av pälshandlare in i området. Det bistra klimatet frambringade det finaste och tätaste pälsverk i världen. Bara djur med tjocka pälsar kunde överleva. Pälshandeln satte fart på Rysslands ekonomi och skapade rikedomar som användes till fortsatt erövring.

Pälsar användes som betalning i Sibirien in på 1800-talet. De allra bästa pälsarna byttes mot det antal silvertackor som kunde svepas in i dem.

Sibiriens urbefolkning fick betala dyrt för den ryska erövringen. Eftersom tsaren krävde många pälsar i skatt och eftersom det inte bodde så många människor i Sibirien, måste varje familj fånga många djur årligen.

ANNONS

ANNONS

År 1675 skulle Yakutskdistriktet, till ytan ungefär lika stort som Västeuropa, med en befolkning på 10 680 personer lämna 18 450 sobelskinn, 6 284 rödrävsskinn, 11 svarträvar, 2 brunrävar, 1 rödbrun räv och en rävskinnskappa. Förutom skatten till tsaren var också hans underlydande ämbetsmän i Sibirien noga med att kräva pälsskatt för att skapa sig egna förmögenheter.

Urbefolkningen drabbades av nya sjukdomar som pälshandlare och senare nybyggare tog med sig. Bristen på kvinnor ledde till slavhandel, och rika män kunde köpa sig hela harem av osijakiskor, samojediskor och kirgisiskor. Priset för en kvinna var tio rödrävsskinn eller sju sobelskinn.

LÄS MER: Vitus Bering i Sibirien – kamp mot kyla och polarrävar

LÄS MER: Nordostpassagen och döden i Arktis

LÄS MER: Rysslands historia

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad betyder ordet kosack?
     
  2. Varför kunde kosackerna så lätt erövra så stora områden i Sibirien?
     
  3. Vilka två krafter drev på Moskvas erövring av Sibirien?
     
  4. Förklara varför kravet på att betala skatt i pälsverk blev så betungande för urbefolkningen i Sibirien.

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 15 juli 2022
Publicerad: 6 augusti 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L

Eldvapnens historia

Krutet uppfanns i Kina och användes först till fyrverkeripjäser och smällare. Under sina angrepp...

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast...

S

Orsaker till krig

Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater...

M

Kortfattat om krigets historia

Våld och krig har sedan tusentals år gått som en röd tråd genom historien. En del forskare...

L

Tsar Peter I formade Ryssland till en stormakt

I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter....

S

Nikolaj II och tsarfamiljen - mördade och helgonförklarade

Under drygt 300 år styrdes Ryssland av ätten Romanov. Dessa tsarer sågs länge som gudomliga av...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Krig och försvar 1500-1776

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Rysslands historia

Här hittar du material som behandlar Rysslands historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa...

Relaterade taggar

Kolonisation och kolonialism

Kolonisation är när en stat tar ett område utanför sitt eget land i besittning. Kolonialism är...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Vad var Sovjetunionen?

av: Mattias Axelsson
2022-03-03

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia och samhällskunskap) om Sovjetunionen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den ryska revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-01

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den ryska revolutionen. Vad var egentligen den ryska revolutionen och vilka orsaker låg bakom händelserna?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Kubakrisen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-01-24

Mattias, Kristoffer och Julia pratar om Kubakrisen - det närmaste världen har varit ett kärnvapenkrig, enligt många historiker.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad var kalla kriget?

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

+ Lyssna