Härskarnamn som Oleg och Igor har skandinaviska förebilder (Helge och Ingvar). Beteckningen rus användes också på svear, vilket framgår av en frankisk årsboksanteckning från 839, som berättar att en grupp rus passerat frankiskt område på väg hem till Sverige från Konstantinopel. Också arabiska krönikörer har skildrat sina möten med rus på olika handelsplatser i Ryssland och ger en föga smickrande bild av deras hygien och gravseder.
Handelsvägarna och Novgorod
Handelsresorna gick främst längs de stora floderna Volga och Dnepr. Med båtar tog sig ruserna från Östersjön söderut mot Kaspiska havet och Svarta havet. På vissa sträckor måste de dra båtarna över land för att komma vidare till nästa flod. De handlade bland annat med pälsverk, honung, vax och slavar som kunde bytas mot silver och andra värdefulla varor. På så sätt knöts Norden samman med både det bysantinska riket och den muslimska världen.
Staden Novgorod i nordvästra delen av dagens Ryssland blev ett viktigt centrum för rusernas handel och makt. Staden låg vid floden Volchov, nära sjön Ilmen, och kallades Holmgård av nordborna. Enligt Nestorskrönikan ska fursten Rurik ha härskat i området under 800-talet. Arkeologiska fynd från en närliggande bosättning visar att skandinaver levde där tillsammans med den lokala befolkningen. Novgorod utvecklades senare till en av de viktigaste handelsstäderna i östra Europa.
Kievriket växer fram
Under slutet av 800-talet växte ett rike fram med Kiev (Kyjiv) i nuvarande Ukraina som viktigt maktcentrum. Riket brukar kallas Kievriket och omfattade områden där flera olika folk levde, framförallt östslaver. Härskarna kontrollerade viktiga handelsvägar och tog upp skatt från befolkningen, ofta i form av varor. Ruserna och deras efterkommande fick på så sätt en viktig roll i framväxten av ett av östra Europas mäktigaste riken under tidig medeltid.
Under 900- och 1000-talen tycks ruserna efterhand ha förlorat mycket av sin skandinaviska identitet och blandats med de lokala befolkningarna. Kontakterna mellan Sverige och Ryssland upprätthölls dock långt fram i tiden. Olof Skötkonung gifte t.ex. bort sin dotter med en rysk furste.
Varför finns arabiska silvermynt i svensk jord?Visste du att arkeologer har hittat stora mängder arabiska silvermynt från vikingatiden i Sverige? Mynten är spår efter den omfattande handel som bedrevs mellan Norden och områden långt borta i öster. År 1999 hittades en enorm silverskatt vid gården Spillings på Gotland. Skatten innehöll omkring 67 kilo silver, bland annat mer än 14 000 mynt. De flesta mynten kom från den islamiska världen och hade tillverkats flera hundra mil från Sverige.
Men hur hamnade de här? Under vikingatiden färdades nordbor längs floderna genom dagens Ryssland och Ukraina till handelsplatser längre söderut. Där kunde de bland annat byta pälsverk och andra varor mot silver. På den tiden var silvrets vikt ofta viktigare än vilket land mynten kom från. Därför klippte man ibland sönder mynt och silversmycken i mindre bitar för att kunna betala rätt mängd.
|
M LÄS MER: Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden
S LÄS MER: Rysslands historia
M LÄS MER: Vikingatiden
L LÄS MER: Vikingarna och deras värld (artikelserie)
S LÄS MER: Novgorod – vikingar som statsbyggare i öst
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
