"Sköna maj välkommen till vår bygd igen" eller "O, hur härligt majsol ler". Sångerna är många om vår favoritmånad - maj. Våren är i full gång, det är fest i luften och allting i naturen är så nytt och fint. Det börjar redan sista april, valborgsmässoafton, då är det fest. Man tänder eldar och hälsar våren välkommen.
Enligt gammal folktro var onda krafter i rörelse under valborgsmässoafton då vinterhalvåret övergick i sommar. Man tände då eldar för att skrämma bort allt trollpack. Eldarna skyddade därtill mot rovdjur som var ute efter boskapen som släppts ut på årets första bete.
Valborgsfirandets historia
Att fira första maj är en gammal tradition. Redan under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en helgdag som firades till minne av två av Jesus apostlar (lärjungar), Jakob och Filippos. Innan festdagen höll man fasta.
Senare, på 1400-talet, började man fira dagen som en helgondag, tillägnad Sankta Valborg. I samband med det flyttades fastetiden. 1 maj skulle då istället vara en förberedelse inför en fasta, och precis som fastan före påskdagarna så blev nu också 1 maj en dag när man festade ordentligt, när man åt gott och mycket. Det var också gyckel och roliga upptåg.
Hantverksgillen och köpmännen höll årets stora fester just den här dagen. Även i många byar runt om i landet var det fest första maj. I bondens år (i bondealmanackan) var dagen den första dagen på sommaren. Då skulle alla djur som stått inne hela vintern släppas ut på bete. Det hände att bönderna då även tände eldar för att skydda boskapen mot vilddjur.
ANNONS
ANNONS
"Kosläpp " var lika populärt då som det har blivit idag och var naturligtvis en anledningen till fest. Byalagen valde också årets ålderman och gjorde översyn av gärdsgårdar och bygator och tittade på byarnas och byalagens räkenskaper. När det var klart avslutades dagen med att "dricka märg i ben". Man måste ju hålla sig stark och frisk under sommaren för att klara av alla sysslor som lantbruket krävde.
Vad man drack? Ja, det kunde vara allt från en skvätt brännvin, lite äggtoddy eller om man hade kvar av julölet. Eller om man dagarna innan samlat ihop sav från björkarna. En slurk björksav ansågs mycket stärkande.
Redan på 1700-talet diskuterades om 1 maj verkligen skulle fortsätta att vara en helgdag. 1741 drogs dagen in, trots att bönderna protesterade. Två år senare blev det helgdag igen och 1772 var det dags att göra 1 maj till vanlig dag igen. Drygt hundra år senare, 1890, blev första maj den internationella arbetarrörelsens speciella dag. Sedan 1939 är det också en borgerlig helgdag.
Hur första maj blev arbetarrörelsens demonstrationsdag
Första maj är demonstrationernas dag. Från början var det kravet på åtta timmars arbetsdag som var den viktigaste frågan. Hur det blev en speciell demonstrationsdag har sin bakgrund i den s.k. Haymarketmassakern i Chicago i USA, 1886.
I maj det året höll en grupp arbetare ett möte på Haymarket Square i Chicago. Polisen hade två dagar tidigare skjutit två demonstrerande arbetare och nu ville man visa sitt missnöje och fortsätta kampen för kortare arbetsdagar. I slutet av mötet kastades en bomb mot polisen som därefter öppnade eld mot gruppen. Minst sju poliser och fyra arbetare dog vid drabbningen, flera andra avled senare av svåra skador.
I samband med händelsen greps ett flertal av de organiserade arbetarnas ledare, varefter de dömdes till avrättning eller fängelse. Ett par av de dödsdömda fick senare sina domar ändrade till fängelsestraff. Men fyra av de dömda hängdes den 11 november 1887, och ytterligare en begick självmord i fängelset dagen innan dödsdomen skulle verkställas.
Sex år senare benådades tre andra av de inblandade av guvernör John Peter Altgeld, eftersom han ansåg att rättegången varit "hysterisk och orättvis" och för att bevisen från rättegången "inte visade något som helst samband mellan de tilltalade och mannen som kastade bomben".
ANNONS
ANNONS
Till minne av martyrerna från Haymarket (som även innefattar de oskyldigt dömda) utropades den 1 maj till den internationella generalstrejkens dag, och att fira första maj blev snart en internationell angelägenhet. Första maj blev arbetarnas egen helgdag.
Första maj är fortfarande en stor dag för arbetarrörelsen som firas med tal och flaggor samtidigt som man gör en härlig vårfest tillsammans. Och säg den svenska kör som inte sjunger en sång om vårliga vindar en sådan här dag!
Visste du att:
Valborgsmässoafton den 30 april är flaggdag (vår kungs födelsedag). Sjungandet på Valborg har gamla anor. Tidigare var man duktig på att sjunga i Skåne. Där gick man runt från gård till gård med en grönskande kvist och sjöng majsången, som hade hela 28 verser. Som tack fick man ägg och drycker.
Anledningen till att första maj blivit arbetarrörelsens speciella dag är att Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag. Sveriges riksdag beslöt 1938 att göra första maj till helgdag.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad är ursprunget till firandet av valborgsmässoafton?
Hur har traditionen utvecklats genom tiderna?
Vilka traditioner och aktiviteter var associerade med firandet av första maj under medeltiden och senare i Sverige?
Hur blev första maj arbetarrörelsens demonstrationsdag (vilka händelser ledde till dess etablering)?
Hur firas första maj idag i Sverige, och vilken betydelse har dagen för olika politiska partier och rörelser?
Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...
Julen i Sverige är en festlig blandning av både gamla traditioner och nya seder. Här berättas om historien bakom julmaten, införandet av julgranen och julkrubban, julklapparnas ursprung, den unika svenska jultomten, den mystiska julbocken och den stämningsfulla julottan tidigt på juldagens morgon...
Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...
De senaste hundra åren har inneburit att de ceremonier som förr i tiden var förknippade med levnadsloppets stadier idag har förenklats från de överdådiga former de hade tidigare - ofta med syfte att framhäva någons rang. Istället har det numera blivit vanligt att tillämpa det som förr var en skam - strunta i dop, leva ihop utan vigsel och begravas i stillhet, det sistnämnda något som vid 1900-talets början var ett straff för självmördare och avrättade...
I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår kräftskivan som en urgammal svensk, traditionsrik ritual. Men inget kunde vara felaktigare. Visserligen har kräftor ätits åtminstone sedan 1500-talet i förnäma kretsar i vårt land, men den festliga, lössläppta kräftskivan föddes först för hundra år sedan...
Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?
Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?
