Historien bakom valborgsfirandet och första maj
Enligt gammal folktro var onda krafter i rörelse under valborgsmässoafton då vinterhalvåret övergick i sommar. Man tände då eldar för att skrämma bort allt trollpack. Eldarna skyddade därtill mot rovdjur som var ute efter boskapen som släppts ut på årets första bete.
Valborgsfirandets historia
Att fira första maj är en gammal tradition. Redan under Sveriges katolska medeltid var 1 maj en helgdag som firades till minne av två av Jesus apostlar (lärjungar), Jakob och Filippos. Innan festdagen höll man fasta.
Senare, på 1400-talet, började man fira dagen som en helgondag, tillägnad Sankta Valborg. I samband med det flyttades fastetiden. 1 maj skulle då istället vara en förberedelse inför en fasta, och precis som fastan före påskdagarna så blev nu också 1 maj en dag när man festade ordentligt, när man åt gott och mycket. Det var också gyckel och roliga upptåg.
Hantverksgillen och köpmännen höll årets stora fester just den här dagen. Även i många byar runtom i landet var det fest den 1 maj. I bondens år (i bondealmanackan) var dagen den första dagen på sommaren. Då skulle alla djur som stått inne hela vintern släppas ut på bete. Det hände att bönderna då även tände eldar för att skydda boskapen mot vilddjur.
"Kosläpp " var lika populärt då som det har blivit idag och naturligtvis en anledningen till fest. Byalagen valde också årets ålderman och man gjorde översyn av gärdsgårdar och bygator och tittade på byarnas och byalagens räkenskaper. När det var klart avslutades dagen med att "dricka märg i ben". Man måste ju hålla sig stark och frisk under sommaren för att klara av alla sysslor som lantbruket krävde.
Vad man drack? Ja, det kunde vara allt från en skvätt brännvin, lite äggtoddy eller om man hade kvar av julölet. Eller om man dagarna innan samlat ihop sav från björkarna. En slurk björksav ansågs mycket stärkande.
Redan på 1700-talet diskuterades om första maj verkligen skulle fortsätta att vara en helgdag. 1741 drogs dagen in, trots att bönderna protesterade. Två år senare blev det helgdag igen och 1772 var det dags att göra den 1 maj till vanlig dag igen. Drygt hundra år senare, 1890, blev första maj den internationella arbetarrörelsens speciella dag. Sedan 1939 är det också en borgerlig helgdag.
Hur första maj blev arbetarrörelsens demonstrationsdag
Första maj är demonstrationernas dag. Från början var det kravet på åtta timmars arbetsdag som var den viktigaste frågan. Hur det blev en speciell demonstrationsdag har sin bakgrund i den s.k. Haymarketmassakern i Chicago i USA, 1886.
I maj det året höll en grupp arbetare ett möte på Haymarket Square i Chicago. Polisen hade två dagar tidigare skjutit två demonstrerande arbetare och nu ville man visa sitt missnöje och fortsätta kampen för kortare arbetsdagar. I slutet av mötet kastades en bomb mot polisen som öppnade eld mot gruppen. Minst sju poliser och fyra arbetare dog direkt, flera andra avled senare av svåra skador.
I samband med händelsen greps ett flertal av de organiserade arbetarnas ledare, varefter de dömdes till avrättning eller fängelse. De benådades dock senare i fängelset av Chicagos guvernör John Peter Altgeld.
Till minne av martyrerna från Haymarket utropades den 1 maj till den internationella generalstrejkens dag och att fira första maj blev snart en internationell angelägenhet. Första maj blev arbetarnas egen helgdag.
Första maj är fortfarande en stor dag för arbetarrörelsen. Men idag firar man över de politiska gränserna då andra partier och rörelser också är med och firar första maj med tal och flaggor samtidigt som man gör en härlig vårfest tillsammans. Och säg den svenska kör som inte sjunger en sång om vårliga vindar en sådan här dag!
Visste du att:
- Valborgsmässoafton den 30 april är flaggdag (vår kungs födelsedag). Sjungandet på valborg har gamla anor. Tidigare var man duktig på att sjunga i Skåne. Där gick man runt från gård till gård med en grönskande kvist och sjöng majsången, som hade hela 28 verser. Som tack fick man ägg och drycker.
- Anledningen till att första maj blivit arbetarrörelsens speciella dag är att Arbetarinternationalen bestämde vid en kongress i Paris 1889 att just denna dag skulle arbetarna världen runt samlas och demonstrera för att få åtta timmars arbetsdag. Sveriges riksdag beslöt 1938 att göra första maj till helgdag.
Publicerad: 25 april 2013