Artikel i tidningen Släkthistoria där historikern Annika Sandén granskar människorna på samhällets skuggsida i Sverige för 400 år sedan. I det gamla bondesamhällets gemenskap fanns inte plats för alla. Bödlar och rackare utförde sysslor som andra skydde och stöttes därför bort. Ett öde de delade med bland andra romer, tiggare, skojare och krämare...
Människor i marginalen på 1600-talet – tiggare, bödlar och rackare
ANNONS
Liknande artiklar
Charlotte Corday – mordet som skulle rädda revolutionen
Lästid 26 minuter
Sommaren 1793 reste 24-åriga Charlotte Corday ensam till Paris med en kniv gömd under kläderna. Hon var själv anhängare av revolutionens idéer, men avskydde det växande våldet och hade blivit övertygad om att den radikale journalisten Jean-Paul Marat bar en stor del av skulden. Genom att döda honom trodde hon att hon kunde rädda republiken från fortsatt blodspillan. Istället blev Marat martyr, Charlotte giljotinerades och revolutionen blev ännu våldsammare. Vem var kvinnan bakom ett av franska revolutionens mest berömda mord, och varför var hon beredd att offra sitt eget liv?
Encyklopedin – uppslagsverket som utmanade makten
Lästid 21 minuter
Kan ett uppslagsverk vara så farligt att det måste förbjudas? I 1700-talets Frankrike var svaret ja. Denis Diderot och hans medarbetare ville samla så mycket som möjligt av tidens kunskap i ett enda stort verk. Resultatet blev "Den stora Encyklopedin", ett faktarikt verk som samlade kunskap om allt från filosofi och vetenskap till hantverk, teknik och vardagsliv. Men böckerna nöjde sig inte med att förklara hur världen fungerade. De uppmuntrade också människor att använda sitt förnuft, tänka själva och ifrågasätta gamla sanningar. Det oroade både kyrkan och makthavarna, och till slut förbjöds verket. Censuren och de ständiga konflikterna gjorde arbetet allt svårare, och delar av produktionen fick fortsätta i hemlighet. Trots motståndet lyckades Encyklopedin överleva och blev en av upplysningstidens viktigaste symboler för kunskap och rätten att tänka fritt...
Thomas Mores Utopia
Lästid 14 minuter
En utopi är en dröm om ett perfekt samhälle. Ordet har sina rötter i grekiskan och kan tolkas som ”en bra plats”. Thomas More gjorde ordet känt när han beskrev ön Utopia, där människor delar på all mark och boende, arbetar få timmar och klarar sig utan pengar. Senare skapade andra författare egna idealstater. Etienne Cabet ritade upp Icaria som ett mycket ordnat samhälle där staten styr nästan allt. HG Wells flyttade sin utopi till en annan planet och lät teknik och kontroll genom registrering forma en ren och effektiv värld. Samtidigt visar flera exempel att drömmen om ordning kan innebära hårda regler, övervakning och att vissa människor hamnar utanför. Utopier kan därför både inspirera och varna. De säger också mycket om den tid de skrevs i, och om vad författarna tyckte var fel i deras egen värld...
Brott och straff på medeltiden
Lästid 10 minuter
I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel – en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...
Tobakens historia i Sverige
Lästid 7 minuter
Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den lanserades under 1600-talet och började användas av både män och kvinnor. Rökvanorna har genomgått olika trender genom åren – från de första lerpiporna till de mer utsmyckade sjöskumspiporna och senare till dagens många pipmodeller, cigaretter, cigariller och cigarrer (och nu även e-cigaretter). Men vi har också snusat. Först togs snuset (som då var en "snustorr" variant) genom näsan, och senare utvecklades våra snusvanor till det typiskt svenska "läppsnuset" (en fuktigare snusvariant)...
Kalabalik vid Gråmunkebron – ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm
Lästid 6 minuter
En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt efter en lång dag på stadens marknad. Historien om vad som hände under denna dramatiska natt avslöjas i ett domstolsprotokoll från en av stadens medeltida tänkeböcker. I den här artikeln kan du läsa om detta spännande case...
Liknande filmer och poddradio
ANNONS
ANNONS
Ämneskategorier
Livet på landet och i staden 1500-1776
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Brott och straff förr
Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...
Relaterade taggar
Sociala strukturer
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
