Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Efter två världskrig, ett antal folkmord och åtskilliga andra brott mot mänskligheten fanns ett stort behov av en oberoende domstol där krigsförbrytare kunde ställas inför rätta och i mars 2003 invigdes Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i nederländska Haag. För många innebar invigningen den kanske största händelsen inom folkrätten sedan FN-stadgan kom till.
S

Trots att det genom historien har begåtts omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, är det få ansvariga som ställts inför rätta och dömts.

En förklaring är att rättsskipningen framför allt legat hos nationella domstolar och myndigheter som ofta inte velat eller kunnat ställa de ansvariga inför rätta.

Vid några tillfällen har FN satt upp tillfälliga tribunaler för att kunna döma misstänkta krigsförbrytare. Så skedde till exempel i maj 1993 då den Internationella krigsförbrytartribunalen för forna Jugoslavien inrättades.

ANNONS

ANNONS

Det var för första gången sedan nazisträttegångarna i Nürnberg som världens länder gemensamt enades om att ställa misstänkta krigsförbrytare till svars.

Året efter, sommaren 1994, mördades i Rwanda 800 000 tutsier. För att ställa de ansvariga inför rätta inrättade FN i februari 1995 Krigsförbrytartribunalen för Rwanda.

Verka avskräckande

Syftet med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) är att - genom att komplettera nationella domstolar och träda in när dessa inte vill eller kan uträtta sina uppgifter - förhindra att individer som brutit mot internationella lagar slipper straff. Den ska också genom sin blotta existens fungera avskräckande och tvinga krigsherrar, politiker och generaler att avstå från otillåtna former för krigföring.

Domstolen har rätt att åtala och döma enskilda individer, inklusive stats- och regeringschefer, som har gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggression (brott mot freden).

Stadgan för ICC förhandlades fram vid en konferens i Rom 1998. Avtalet fick namnet Romstadgan och trädde i kraft i juli 2002 efter att 60 stater - däribland Sverige - ratificerat den. Domstolen kan enbart behandla brott som har begåtts efter detta datum.

För att ICC ska kunna behandla ett brott krävs det även att det har begåtts på ett territorium eller av en medborgare som tillhör en stat som har ratificerat Romstadgan eller lämnat in en särskild förklaring om att staten godtagit domstolens jurisdiktion.

Därutöver kan FN:s säkerhetsråd i särskilda fall besluta att ICC även ska få döma över brott oavsett var eller av vem brottet har begåtts. ICC kan utdöma allt från böter till livstids fängelse, men inte dödsstraff.

Förundersökningar rörande misstänkta brott inleds av ICC:s åklagare (efter godkännande av domstolen) på initiativ av antingen åklagaren själv, en medlemsstat eller FN:s säkerhetsråd. Den kongolesiske krigsherren Thomas Lubanga, ansvarig för grova krigsförbrytelser, var den första som ställdes inför rätta i ICC och blev i mars 2012 även den första att dömas - 9 år efter bildandet av domstolen.

ANNONS

USA är inte med

En del stater är kritiska mot domstolen som de menar kan hota ländernas suveränitet och användas i politiska syften. Några anser också att domstolens mandat är för stort och att det finns risk för att den kan bli ett verktyg för trakasseri.

Andra länder, till exempel USA och Israel, motsätter sig domstolen därför att de är rädda att deras utsända soldater och hjälparbetare ska dömas av en annan domstol än det egna landets. Tre av säkerhetsrådets fem medlemmar - USA, Ryssland och Kina - har inte ratificerat Romstadgan.

LÄS MER: Förenta nationerna (FN)

LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

LÄS MER: Vad är folkrätt?

LÄS MER: Internationell rätt

LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella domstolen

LÄS MER: Förenta nationerna: UNHCR

LÄS MER: FN och internationell säkerhetspolitik (artikelserie)

LÄS MER: Mänskliga rättigheter

LÄS MER: FN

LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN

PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka historiska händelser och behov ledde till bildandet av Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag 2003?
     
  2. Vad var de tidigare lösningarna för att hantera krigsförbrytelser innan ICC:s bildandes, och vilka var de största utmaningarna med dessa lösningar?
     
  3. Vad är syftet med ICC och hur skiljer den sig från nationella domstolar?
     
  4. Vilka typer av brott kan ICC åtala och döma individer för?
     
  5. Vilka villkor måste uppfyllas för att ett brott ska kunna behandlas av ICC, och vilka undantag finns för dessa villkor?
     
  6. Varför är vissa länder, inklusive tre av FN:s säkerhetsråds medlemmar, kritiska till ICC och har valt att inte ratificera Romstadgan?
     


Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

 

Senast uppdaterad: 27 oktober 2023
Publicerad: 24 juni 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

S

Humanitär intervention

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Sh

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Sh
FN:s emblem

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Sh
ICC logga

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

Sh
Glob

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna