Ingår i en artikelserie

Förenta nationerna: Internationella domstolen

Lästid 3 minuter

När skiljaktigheter uppstår mellan stater skapas snabbt förutsättningar för en upptrappning av säkerhetsläget. Därför finns Internationella domstolen som dömer i tvister mellan stater. Domstolen är Förenta nationernas främsta rättsliga organ och är en viktig del i FN:s arbete: att med fredliga medel lösa internationella konflikter som hotar internationell fred och säkerhet.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Internationella domstolen (eng: International Court of Justice, ICJ) instiftades 1945 och har sitt säte i Fredspalatset i Haag, Nederländerna. Det är ett av FN:s sex huvudorgan och representerar Förenta nationernas främsta juridiska organ. Dess huvudsakliga funktion är att skapa fredliga lösningar vid mellanstatliga konflikter.

Dömer mellan stater

Domstolen kan döma i alla juridiska tvister som uppstår mellan två stater om de berörda staterna godkänt domstolens domsrätt i förväg eller i det aktuella fallet.

ANNONS

Domstolen tillämpar internationell rätt i sitt dömande. Dess domar är bindande för de berörda staterna och kan därför inte överklagas. Domen är dock enbart av rådgivande karaktär, då säkerhetsrådet är det enda organ som har befogenheter att fatta påtvingande beslut i FN. Detta betyder alltså att en dom från Internationella domstolen i sig inte behöver ge konsekvenser för de berörda staterna utan kan mer ses som rådgivande.

Internationella domstolen ger även yttranden i juridiska frågor på förfrågan från FN:s generalförsamling, Säkerhetsrådet eller andra FN-organ. Alla FN:s medlemsstater är automatiskt underställda domstolsstadgan och kan ställas inför rätta. Även icke-medlemsstater kan omfattas av stadgarna efter beslut av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet och förutsatt att landet ifråga har accepterat domstolens domsrätt.

De 15 domarna som dömer i domstolen väljs av FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd på nio år långa mandat och de kan därefter väljas om. Domarna ska enligt stadgan ha olika medborgarskap och representera världssamfundets olika rättssystem. De är autonoma och kan i princip inte avsättas. Domarna ska vara personer med stor integritet som har kvalifikationer för att i sina hemstater inneha juridiska ämbeten på högsta nivå, eller som är jurister med erkänd kompetens inom internationell rätt.

De domare som är verksamma i Internationella domstolen får under tiden inte ägna sig åt annan yrkesverksamhet än sin verksamhet i Haag. Alla stater som är medlemmar i FN har rättigheten att föreslå kandidater till domstolen. Länder som är part i ett mål och inte har en ”egen” ordinarie domare vid domstolen, kan utse en så kallad ad hoc-domare för det aktuella målet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vilken är Internationella domstolens huvudsakliga funktion inom FN:s system?
Under vilka förutsättningar kan Internationella domstolen döma i tvister mellan stater?
Är domstolens beslut bindande?
Hur och av vilka utses domarna i Internationella domstolen, och vilka kvalifikationer och restriktioner gäller för dem?

S LÄS MER: Förenta nationerna (FN)

S LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

S LÄS MER: Vad är folkrätt?

S LÄS MER: Internationell rätt

S LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

S LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

S LÄS MER: FN och internationell säkerhetspolitik (artikelserie)

S LÄS MER: Mänskliga rättigheter

M LÄS MER: FN

S LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN

M PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Artikelserie om Förenta nationerna

1 Förenta nationerna: FN:s grunder och organisation

2 Förenta nationerna: Internationella domstolen

3 Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

4 Förenta nationerna: UNHCR

5 Förenta nationerna: WHO

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025

Publicerad: 24 juni 2022

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Svart kamp i sydstaterna

av: Kaj Hildingson

2024-04-02

Lästid 17 minuter

De svartas kamp för jämlikhet i USA, särskilt i sydstaterna, ledde under andra hälften av 1900-talet till stora samhällsförändringar. Det hela började 1955 på en buss i Alabama då Rosa Parks, en svart sömmerska, vägrade att följa de rådande segregationslagarna och ge upp sin sittplats till en vit person. Den påföljande arresteringen av henne gav upphov till bildandet av den amerikanska medborgarrättsrörelsen, ledd av den karismatiska pastorn Martin Luther King. Kampen för de svartas rättigheter kom att möta stort motstånd genom åren. Men efter en lång och segdragen kamp lyckades till slut medborgarrättsrörelsen få igenom lagar som förbjöd diskriminering. Martin Luther Kings berömda tal och medborgarrättsrörelsens protester bidrog till att förändra USA...

+ Läs mer

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

av: Bengt Fredrikson

2024-02-01

Lästid 4 minuter

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg som ser till att lagarna följs. Böter kan ges till medlemsländer som bryter mot EU:s lagar. EU arbetar också för fred och hjälper länder i kris, både inom och utanför EU. EU har inga egna militära styrkor, men medlemsländerna kan skicka hjälp när det behövs. EU strävar efter säkerhet och samarbete i världen...

+ Läs mer

Euro - EU:s officiella valuta

av: Bengt Fredrikson

2024-02-01

Lästid 3 minuter

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro som valuta efter en folkomröstning 2003, där majoriteten ville behålla svenska kronor. Argument för euro är att det underlättar handel och resande mellan länder där valutan används. Även företag slipper valutaväxling och prisskillnader. Argument mot euro är att det minskar euroländernas frihet eftersom EU:s bank får mer makt över deras ekonomi...

+ Läs mer

EU och medlemsländerna

av: Bengt Fredrikson

2024-02-01

Lästid 8 minuter

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen riktig huvudstad, men många kontor finns i Bryssel. Det finns regler för nya medlemmar i EU, och flera europeiska länder (som idag står utanför) vill gå med. EU har en flagga med tolv stjärnor, och en sång. De använder många språk för att vara rättvisa, även om det kan vara krångligt...

+ Läs mer

Sverige och EU

av: Bengt Fredrikson

2024-02-01

Lästid 7 minuter

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och Sverige blev medlem i EU 1995. Nu påverkar EU många delar av vardagen, som vad som säljs i butiker och regler för resor och utbildning. Sverige betalar massor med pengar i medlemsavgift, men får också mycket tillbaka från EU...

+ Läs mer

Hur styrs EU?

av: Bengt Fredrikson

2024-01-30

Lästid 4 minuter

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio