Förenta nationerna: Internationella domstolen

När skiljaktigheter uppstår mellan stater skapas snabbt förutsättningar för en upptrappning av säkerhetsläget. Därför finns Internationella domstolen som dömer i tvister mellan stater. Domstolen är Förenta nationernas främsta rättsliga organ och är en viktig del i FN:s arbete: att med fredliga medel lösa internationella konflikter som hotar internationell fred och säkerhet.
S

Internationella domstolen (eng: International Court of Justice, ICJ) instiftades 1945 och har sitt säte i Fredspalatset i Haag, Nederländerna. Det är ett av FN:s sex huvudorgan och representerar Förenta nationernas främsta juridiska organ. Dess huvudsakliga funktion är att skapa fredliga lösningar vid mellanstatliga konflikter.

Dömer mellan stater

Domstolen kan döma i alla juridiska tvister som uppstår mellan två stater om de berörda staterna godkänt domstolens domsrätt i förväg eller i det aktuella fallet.

ANNONS

ANNONS

Domstolen tillämpar internationell rätt i sitt dömande. Dess domar är bindande för de berörda staterna och kan därför inte överklagas. Domen är dock enbart av rådgivande karaktär, då säkerhetsrådet är det enda organ som har befogenheter att fatta påtvingande beslut i FN. Detta betyder alltså att en dom från Internationella domstolen i sig inte behöver ge konsekvenser för de berörda staterna utan kan mer ses som rådgivande.

Internationella domstolen ger även yttranden i juridiska frågor på förfrågan från FN:s generalförsamling, Säkerhetsrådet eller andra FN-organ. Alla FN:s medlemsstater är automatiskt underställda domstolsstadgan och kan ställas inför rätta. Även icke-medlemsstater kan omfattas av stadgarna efter beslut av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet och förutsatt att landet ifråga har accepterat domstolens domsrätt.

De 15 domarna som dömer i domstolen väljs av FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd på nio år långa mandat och de kan därefter väljas om. Domarna ska enligt stadgan ha olika medborgarskap och representera världssamfundets olika rättssystem. De är autonoma och kan i princip inte avsättas. Domarna ska vara personer med stor integritet som har kvalifikationer för att i sina hemstater inneha juridiska ämbeten på högsta nivå, eller som är jurister med erkänd kompetens inom internationell rätt.

De domare som är verksamma i Internationella domstolen får under tiden inte ägna sig åt annan yrkesverksamhet än sin verksamhet i Haag. Alla stater som är medlemmar i FN har rättigheten att föreslå kandidater till domstolen. Länder som är part i ett mål och inte har en ”egen” ordinarie domare vid domstolen, kan utse en så kallad ad hoc-domare för det aktuella målet.

LÄS MER: Förenta nationerna (FN)

LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

LÄS MER: Vad är folkrätt?

LÄS MER: Internationell rätt

LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: FN och internationell säkerhetspolitik (artikelserie)

LÄS MER: Mänskliga rättigheter

LÄS MER: FN

LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN

PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilken är Internationella domstolens huvudsakliga funktion inom FN:s system?
     
  2. Under vilka förutsättningar kan Internationella domstolen döma i tvister mellan stater?
     
  3. Är domstolens beslut bindande?
     
  4. Hur och av vilka utses domarna i Internationella domstolen, och vilka kvalifikationer och restriktioner gäller för dem?
     


Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

 

Senast uppdaterad: 27 oktober 2023
Publicerad: 24 juni 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

S

Humanitär intervention

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Sh

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Sh

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

Sh
FN:s emblem

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Sh
ICC logga

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

Sh
Glob

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna