+ Visa hela artikelserien

Förenta nationerna: Internationella domstolen

När skiljaktigheter uppstår mellan stater skapas snabbt förutsättningar för en upptrappning av säkerhetsläget. Därför finns Internationella domstolen som dömer i tvister mellan stater. Domstolen är Förenta nationernas främsta rättsliga organ och är en viktig del i FN:s arbete: att med fredliga medel lösa internationella konflikter som hotar internationell fred och säkerhet.
S

Internationella domstolen (eng: International Court of Justice, ICJ) instiftades 1945 och har sitt säte i Fredspalatset i Haag, Nederländerna. Det är ett av FN:s sex huvudorgan och representerar Förenta nationernas främsta juridiska organ. Dess huvudsakliga funktion är att skapa fredliga lösningar vid mellanstatliga konflikter.

Dömer mellan stater

Domstolen kan döma i alla juridiska tvister som uppstår mellan två stater om de berörda staterna godkänt domstolens domsrätt i förväg eller i det aktuella fallet. Domstolen tillämpar internationell rätt i sitt dömande. Dess domar är bindande för de berörda staterna och kan därför inte överklagas. Domen är dock enbart av rådgivande karaktär, då säkerhetsrådet är det enda organ som har befogenheter att fatta påtvingande beslut i FN. Detta betyder alltså att en dom från Internationella domstolen i sig inte behöver ge konsekvenser för de berörda staterna utan kan mer ses som rådgivande.

ANNONS

ANNONS

Internationella domstolen ger även yttranden i juridiska frågor på förfrågan från FN:s generalförsamling, Säkerhetsrådet eller andra FN-organ. Alla FN:s medlemsstater är automatiskt underställda domstolsstadgan och kan ställas inför rätta. Även icke-medlemsstater kan omfattas av stadgarna efter beslut av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet och förutsatt att landet ifråga har accepterat domstolens domsrätt.

De 15 domarna som dömer i domstolen väljs av FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd på nio år långa mandat och de kan därefter väljas om. Domarna ska enligt stadgan ha olika medborgarskap och representera världssamfundets olika rättssystem. De är autonoma och kan i princip inte avsättas. Domarna ska vara personer med stor integritet som har kvalifikationer för att i sina hemstater inneha juridiska ämbeten på högsta nivå, eller som är jurister med erkänd kompetens inom internationell rätt.

De domare som är verksamma i Internationella domstolen får under tiden inte ägna sig åt annan yrkesverksamhet än sin verksamhet i Haag. Alla stater som är medlemmar i FN har rättigheten att föreslå kandidater till domstolen. Länder som är part i ett mål och inte har en ”egen” ordinarie domare vid domstolen, kan utse en så kallad ad hoc-domare för det aktuella målet.

LÄS MER: Förenta nationerna (FN)

LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar

LÄS MER: Vad är folkrätt?

LÄS MER: Internationell rätt

LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

LÄS MER: FN och internationell säkerhetspolitik (artikelserie)

LÄS MER: Mänskliga rättigheter

LÄS MER: FN

LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN

PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?


Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.

Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

 

Senast uppdaterad: 25 juni 2022
Publicerad: 24 juni 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

S

Humanitär intervention

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda...

S

Vad är folkrätt?

Folkrätten har växt fram under århundraden och rör allt från internationellt samarbete kring...

S

Natos historia och organisation

Nato är en försvarsallians mellan 30 länder i Nordamerika och Europa. Nato bildades 1948 efter...

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: WHO

Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera...

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: UNHCR

FN:s flyktingorgan UNHCR har uppdraget att leda och samordna de internationella insatserna till...

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)

Efter två världskrig, ett antal folkmord och åtskilliga andra brott mot mänskligheten fanns ett...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Mänskliga rättigheter

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna...

Folkrätt och krigets lagar

Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Relaterade taggar

FN

Den internationella freds- och säkerhetsorganisationen Förenta nationerna (FN) tillkom formellt den...

Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna