Domstolen tillämpar internationell rätt i sitt dömande. Dess domar är bindande för de berörda staterna och kan därför inte överklagas. Domen är dock enbart av rådgivande karaktär, då säkerhetsrådet är det enda organ som har befogenheter att fatta påtvingande beslut i FN. Detta betyder alltså att en dom från Internationella domstolen i sig inte behöver ge konsekvenser för de berörda staterna utan kan mer ses som rådgivande.
Internationella domstolen ger även yttranden i juridiska frågor på förfrågan från FN:s generalförsamling, Säkerhetsrådet eller andra FN-organ. Alla FN:s medlemsstater är automatiskt underställda domstolsstadgan och kan ställas inför rätta. Även icke-medlemsstater kan omfattas av stadgarna efter beslut av generalförsamlingen på rekommendation av säkerhetsrådet och förutsatt att landet ifråga har accepterat domstolens domsrätt.
De 15 domarna som dömer i domstolen väljs av FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd på nio år långa mandat och de kan därefter väljas om. Domarna ska enligt stadgan ha olika medborgarskap och representera världssamfundets olika rättssystem. De är autonoma och kan i princip inte avsättas. Domarna ska vara personer med stor integritet som har kvalifikationer för att i sina hemstater inneha juridiska ämbeten på högsta nivå, eller som är jurister med erkänd kompetens inom internationell rätt.
De domare som är verksamma i Internationella domstolen får under tiden inte ägna sig åt annan yrkesverksamhet än sin verksamhet i Haag. Alla stater som är medlemmar i FN har rättigheten att föreslå kandidater till domstolen. Länder som är part i ett mål och inte har en ”egen” ordinarie domare vid domstolen, kan utse en så kallad ad hoc-domare för det aktuella målet.
LÄS MER: Förenta nationerna (FN)
LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
LÄS MER: Vad är folkrätt?
LÄS MER: Internationell rätt
LÄS MER: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
LÄS MER: FN och internationell säkerhetspolitik (artikelserie)
LÄS MER: Mänskliga rättigheter
LÄS MER: FN
LÄS MER: FN:s historia - vägen till bildandet av FN
PODCAST: Hur fungerar FN:s säkerhetsråd?
Text: Redaktionen, Säkerhetspolitik.se
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått på webbplatsen Säkerhetspolitik.se. Webbplatsen drevs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och lades ned i december 2021. Redaktionen för Säkerhetspolitik.se bestod av en informationssamordnare från MSB som tog hjälp av expertkompetens både inom MSB men även från andra myndigheter och organisationer. Texten som publicerats på SO-rummet är redigerad och uppdaterad av Robert de Vries, webbredaktör på SO-rummet.
Läs mer om samhällets beredskap för olyckor, kriser och civilt försvar på MSB:s webbplats.
Webbplats: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
