Ett folkmord betyder att en grupp människor utsätts för våld eller andra övergrepp med målet att gruppen helt eller delvis ska förintas. Under det armeniska folkmordet användes bland annat massakrer, deportationer och dödsmarscher. Deportation betyder att människor tvingas lämna sina hem och föras bort till andra platser.
Uppskattningarna varierar, men många forskare anger att omkring 1 till 1,5 miljoner armenier dödades. Även andra kristna grupper, bland annat assyrier, syrianer, kaldéer, araméer och greker drabbades svårt av massakrer, fördrivningar och svält.
Folkmordet ses ofta som en del av den våldsamma omvandlingen från Osmanska riket till dagens Turkiet, en nationalstat som växte fram ur resterna av ett stort och mångkulturellt imperium. Turkiet har sedan dess förnekat att händelserna ska kallas folkmord och fortsätter än idag att motarbeta många försök till ett bredare erkännande av folkmordet 1915.
Det armeniska folkmordet är fortfarande politiskt känsligt. Armenien och många forskare, stater och organisationer erkänner händelserna som folkmord, medan Turkiet fortfarande motsätter sig den benämningen. Därför handlar frågan inte bara om historia, utan också om minne, ansvar och hur länder väljer att beskriva sitt förflutna.
Raphael Lemkin satte namn på det otänkbaraNär armenierna förföljdes och dödades i Osmanska riket 1915 fanns ännu inte ordet folkmord. Det skapades först under andra världskriget av den polsk-judiske juristen Raphael Lemkin. Redan som ung hade han läst om massmorden på armenier och blivit upprörd över att det saknades en internationell lag som skyddade hela folkgrupper från att utplånas. År 1944 skapade Lemkin ordet genocide, som på svenska översätts till "folkmord". Han kombinerade det grekiska ordet genos, som betyder folk eller släkte, med det latinska -cide, som betyder dödande. Efter andra världskriget kämpade han för att folkmord skulle bli ett internationellt brott. Arbetet lyckades. År 1948 antog FN en särskild konvention som slog fast att folkmord är ett brott enligt internationell rätt. Erfarenheterna från bland annat det armeniska folkmordet och Förintelsen hade därmed bidragit till att skapa ett helt nytt juridiskt begrepp, och en lag som var tänkt att förhindra att liknande katastrofer skulle kunna ske igen.
|
S LÄS MER: Fördjupning av det armeniska folkmordet 1915
S LÄS MER: Sammanfattning av det armeniska folkmordet 1915
S LÄS MER: Armeniens historia
M LÄS MER: Armenien idag
M LÄS MER: Armeniens geografi
S LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
S LÄS MER: Folkfördrivning, etnisk rensning och folkmord
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Göran Gunner, Folkmordet på armenier: sett med svenska ögon, Artos, 2012
Vahagn Avedian (red.), Armin T. Wegner: Utdrivningen av det armeniska folket i öknen, Armeniska riksförbundet i Sverige, 2015
FÖRFATTARE
Text: Vahagn Avedian, fil. dr i historia, med forskningsintresse för mänskliga rättigheter, fred- och konfliktforskning och demokratistudier, redaktör för folkmordet1915.se och karabach.se
Webbplatser:
http://armenica.org/vahagnavedian/
http://folkmordet1915.se/
http://karabach.se/
