+ Visa hela artikelserien

Hur behandlar vi våra djur?

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur husdjuren behandlas idag. Om man med "förr i världen" menar Gustav Vasas tid, så var det nog tyvärr inte så. Vi har redan gett exempel på hur korna levde sina liv under vinterhalvåret. Då som nu var lönsamhet riktmärket. För 1500-talets bönder var det mest lönsamt att låta svältföda djuren under vintern för att sedan få ut så mycket som möjligt av dem under sommarhalvåret. Böndernas bedömning var lika kallt rationell som den bedömning som format vår tids ko-stallar och kycklingburar.
L

"Middagsfodring i en ladugård". Målning av Oscar Björck, 1890. Målningen är en monumental skildring av det dagliga slitet med korna på en bondgård. Björck har lagt stor vikt vid att skildra ljus- och skuggspelet i rummet.

Enligt de förordningar som gällde i byarna hade varje bonde rätt att sända alla de kor som han hade räddat över vintern ut på byns gemensamma betesmarker.

Vilka är djurens rättigheter?

Har husdjuren några rättigheter? Att de inte har rätt till liv är uppenbart. Det är få människor som hävdar att vi inte under några förhållanden har rätt att döda djur. Även de djur som står oss närmast, till exempel en älskad hund, tar vi oss rätten att döda. En schäfer som i raseri angriper någon i den familj där han dittills varit medlem, blir skjuten. Även om det visar sig att det är husse som har uppträtt felaktigt och är skuld till tragedin, är det ju ingen som hävdar att man ska skjuta husse. I alla sådana tragiska konflikter är hunden på förhand förlorare.

ANNONS

ANNONS

Men det finns sedan långt tillbaka i historien åsikten att människan inte har rätt att göra vad som helst med djuren. I Bibeln kan vi i tio Guds bud läsa att dragdjuren precis som människan har rätt till en vilodag i veckan. Jesus liknar sig själv vid "den gode herden, som giver sitt liv för fåren". Herden är näst korset kristendomens mest förtätade symbol. Jesus säger: "Jag är den gode herden. En god herde giver sitt liv för fåren." På korset blir Jesus Guds lamm, som ger sitt liv för människosläktets frälsning.

I Buddhas lära om den åttafaldiga rätta vägen ska den som lever ett rätt liv inte skada annat liv på det sätt som jägaren och fiskaren gör.

I de världsliga lagarna började djuren få ett slags rättsskydd under 1800-talet. Den första lagen kom i England 1822 och gäller dragdjuren. Den första svenska lagen är från 1857 och gäller ansvar för misshandel av djur. Under 1900-talets fösta år utvidgas lagen till att gälla alla djur och inte som tidigare "egna och andras husdjur".

Djurens lyckliga tid

Djurens lyckliga tid i vår svenska historia inföll under 1800-talets senare del och 1900-talets första decennier.

Då verkade industrialiseringen med full kraft och Fattigsverige började bli ett rikt land. På landsbygden byggdes ståtliga ladugårdar av tegel eller huggen sten. Där fick djuren ljus och värme och frisk luft under den kalla vintern. Bäst var standardlyftet för kor och höns jämfört med vad som tidigare varit vanligt och vad som senare skulle komma.

Från 1900-talets början har vi en hel del foton som visar det goda samlivet mellan människor och djur. Välfödda och välryktade kor står i sina bås i lagården. De har en tavla över sitt huvud med namn som Majros, Herta och Rödkulla, och de ryktas och borstas varje dag och får ny halm att ligga på. Gullros råmar välkomnande när den som ska mjölka henne kommer in ladugården. Hon - för det är oftast en kvinna - inleder mjölkandet med att klappa Gullros och klia henne mellan hornen.

Fabodar
Bild: Nordiska museet
På väg till fäbodarna i Myssjö socken, Jämtland. Magra, skrangliga kor på väg till fäboden för att äta sig runda och sunda i en fjärran, lycklig sommar för djur och människor.

På fäboden

Allra finast var kontakten mellan människa och djur på fäboden, som kunde ligga en mil eller mer från gården

ANNONS

ANNONS

När befolkningen växte och antalet kor blev större, blev det brist på bete runt byar och gårdar. Herdepojkar och herdeflickor måste driva korna allt längre bort från gårdarna för hitta bete till djuren. Till sist blev betet så avlägset att det verkade vettigt att på utmarkerna bygga hus åt både djuren och människorna som tog hand om mjölken.

Hur gammalt det så kallade fäbodsystemet är i Sverige vet vi inte med säkerhet. Det är säkert att det fanns på 1600-talet, men det finns forskare som anser att fäbodar fanns redan under vikingatiden. Fäbodar har funnits över hela landet med undantag för södra Skåne.

På fäboden levde korna sommarliv, och så gjorde även kvinnorna som skötte djuren och gjorde smör och ost av mjölken. Det var lätt att skaffa arbetskraft till fäbodarna, mycket lättare än till lagårdsarbete hemma på gårdarna.

Sommarlivet var ett avbrott i ett enformigt arbetsliv, men ingalunda någon semester. Vallflickan måste börja valla redan klockan fem på morgonen. Och medan hon höll ett öga på djuren skulle händerna vara flitiga: sticka strumpor, göra vispar och fläta korgar.

Flickorna sjöng ofta under arbetet för att hålla korna samlade och för att tala om för dem att det var dags att gå hem för att mjölkas. Också under det att de mjölkade sina kor sjöng vallpigorna. Vem som diktat visorna vet vi inte - det är okända vallpigor långt borta i en okänd tid.

Vi slutar med tre strofer ur Vallarelåt av Gustaf Fröding. Dikten finns i samlingen Gitarr och Dragharmonika, som kom ut 1891 - alltså under husdjurens lyckliga tid.

Hör du ej bjällrorna, hör du, hur sången
vallar och går och går vilse i vall?
Korna de råma och påskynda gången,
följa i lunk efter jäntans trall.

Hör hur det ljuder kring myr och mo:
Lilja - mi Lilja - Mi ko!
Eko vaknar i bergigt bo,
svarar ur hällarne
Långt norr i fjällarne:
Lilja - mi Lilja - mi ko!

Bjällklangen dallrar och faller och stiger,
suset är stilla och vilar i ro,
skogen är kvällstung och sömnig och tiger.
Endast den vallande
låten går kallande
fram genom nejden kring myr och mo.

ANNONS

LÄS MER: Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

LÄS MER: Maten förr: På bondens bord

LÄS MER: Så bodde man förr, del 1: Bondens stuga

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1500-1776

LÄS MER: Livet på landet och i staden 1776-1914

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Boskap och andra husdjur hade det ofta svårt under vintertid i Sverige, t.ex. på 1500-talet. Motivera.
     
  2. Ge något exempel från religiösa skrifter som uppmanar människan att behandla djuren bra.
     
  3. I texten beskrivs senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet som "djurens lyckliga tid". Vad menas?
     
  4. Vad är en fäbod och vad användes de till?

Diskutera:

  1. Ska djur ha några rättigheter? Motivera.
     
  2. Har ALLA djur rättigheter? Är djur olika värda? Motivera.
     

 

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 26 november 2022
Publicerad: 16 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Livets växter - om olika växters användningsområden förr

Vi kan lära oss mycket om äldre tiders användning av växter i vardagslivet. Idag köper vi färdiga...

M

Att mäta och styra tiden

Vad är tid? En osynlig linje som ritats upp under årmiljonerna - där händelser trätts upp på rad,...

L

Bödeln och bödelyrkets historia

Så långt tillbaka som samhällslivet i olika kulturer kan följas finner forskarna konflikter och...

SO-rummet bok
M

Personlig hygien förr - en smutsig historia

Historien om vår hygien är ett ganska sorgligt kapitel, om man inte föredrar att skratta åt eländet...

SO-rummet bok
M

Städningens historia i Sverige

Mot smuts och damm har kvinnorna fört en ojämn kamp i alla tider. Före dammsugarens tid var det en...

M

Apotekens historia i Sverige

Apoteksväsendet har imponerande anor i vårt land. Redan för fyrahundra år sedan handlades...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Sverige under 1900-talet

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-...

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Djuretik

Har människan rätt att sätta sig över alla andra levande varelser och bestämma över djurs liv för att gynna oss själva?

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Skotten i Ådalen 1931

av: Mattias Axelsson
2022-02-24

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om bakgrunden till skotten i Ådalen 1931.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges nittonhundratal: 1990-1999

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-04-25

Mattias, Julia och Kristoffer drar projektet om 1900-talet i land och avslutar med ett avsnitt om 90-talet. Ekonomisk kris, arbetslöshet, internetabonnemang, Robinson, Nile City, reklamradio, fotbolls-VM och en oändlig rad av dokusåpor.

+ Lyssna