Kvinnan som huvudperson

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus.
S
Kvinnohistoria

När männen av olika anledningar inte kunde fullgöra sina arbeten kring hemmet, övertogs sysslorna av kvinnorna. Jordbrukets kvinnor var därför ständigt tvungna att gå in och överta mannens arbetsuppgifter i lantbruket. Målning av Bernardus Johannes Blommers (1845-1914).

I den isländska berättelsen Laxdalingarnas saga från mitten av 1200-talet vill den kvinnliga huvudpersonen Gudrun följa med Kjartan, den man hon älskar, på en utlandsfärd. Men han säger nej:

"Inte kan du fara, bröderna dina kan inte klara sig själva, far din är gammal, de mister all tillsyn om du reser bort från landet."

Andra människors liv och välbefinnande var kvinnornas ansvar i tidig medeltid liksom idag. Var det också enbart kvinnornas ansvar? Historiskt sett verkar det ha varit så.

Kvinnornas historia präglas av detta. I övrigt kunde deras livsvillkor variera mycket mellan olika tidsperioder, men kvinnornas ansvar för vårdnaden om barnen, samhällets framtid, stod alltid fast.

ANNONS

ANNONS

I nästan alla samhällsklasser, framförallt de fattigare, utförde kvinnorna ytterligare arbete utöver omvårdnad och uppfostran. Hushållsarbete och omsorg om barn och gamla måste kombineras med jordbruksarbete, arbete i familjens verkstad eller butik eller annat arbete.

"Pastor Elsa"

Många yrken som enbart var reserverade för män förutsatte också en kvinnas arbetsinsatser. Ett exempel är prästyrket. Vid sidan av sitt husmorsarbete fungerade prästfrun också som oavlönad assistent åt sin man. Prästfrun skulle självklart hjälpa fattiga, sjuka och gamla i församlingen. Vid kyrkliga förrättningar hjälpte hon till med praktiska detaljer som brudklädsel, hon var ofta gudmor eller fadder vid dop och deltog i alla begravningar. Som "andlig moder" ledde hon psalmsång och andakter i hemmet.

Prästfrun var dessutom församlingens "käramor" som alla kunde gå till med sina bekymmer, och nog också förväntade sig få hjälp av. Alla prästfruar måste vara något av tusenkonstnärer. Kyrkoherde Grans hustru i Nederkalix på 1700-talet tycks ha varit det i ovanligt hög grad; hon kallades nämligen "pastor Elsa".

Kvinnor i manliga yrken

Ofta trädde kvinnorna dessutom in på männens arbetsområden. När en man dog fortsatte hans änka många gånger i hans hantverk eller ämbete. Kvinnor som blev änkor tog över "manliga" yrken som orgeltrampare och tapetserare, drev järnbruk och var postmästare.

Till och med i en krigssituation kunde en kvinna axla mannens uppgift; efter sin makes död ledde Kristina Nilsdotter Gyllenstierna försvaret av Stockholms stad mot den danska hären år 1520. Och för jordbrukets alla kvinnor innebar de ständiga krigen att de regelmässigt måste gå in och överta mannens arbetsuppgifter i lantbruket. Likadant var det om mannen var borta långa perioder på sjön eller i skogsarbete.

Bilden är entydig - när männen av olika anledningar inte kunde fullgöra sina arbeten, övertogs de av kvinnorna. Kvinnornas verksamhetsområden framstår därmed som mycket omfattande. I praktiken inkluderade de i stort sett alla arbeten och sysselsättningar.

Män i kvinnliga yrken?

Hur var det med männen? Tog de på motsvarande sätt över kvinnornas arbete? Det verkar inte så, även om det naturligtvis har funnits undantag. För en man var det i regel skamligt att överta en kvinnas arbete. Män skulle t.ex. inte sköta korna i ladugården eller mjölkningen. En dräng som utvandrat till Amerika på 1800-talet beskriver i ett brev hem de underliga förhållandena i det nya landet.

"Här är det män som sköter ladugården och mjölkar", skriver han och tillägger: "Men tala inte om det hemma, så folk får reda på det."

Matlagning, tvätt och annat hushållsarbete var naturligtvis ingenting för män. I de isländska sagorna förlöjligas män som gör sådant arbete.

ANNONS

ANNONS

Det var inte bara kvinnornas arbete i produktionen som männen inte kunde tänka sig att utföra. De skulle inte heller sköta små barn, mata dem och vårda dem så att de överlevde. När inte modern kunde vara hemma och sköta de små barnen, fick äldsta dottern eller någon kvinnlig släkting ta på sig ansvaret.

I regel ansågs det vara under en mans värdighet att utföra typiska kvinnoarbeten. Men penningens makt är stor... I slutet på 1700-talet var efterfrågan på textilvaror stor, och ju mer tid kvinnorna kunde ägna sig åt vävning, desto mer tjänade hushållet. För att kvinnorna i Mark i Västergötland mer ostört skulle kunna ägna sig åt den inkomstbringande vävningen övertog männen en del av kvinnornas arbete inom jordbruket, framför allt skötsel av djur och ladugård.

Osynlig i historieskrivningen

Om en familjefar dog lyckades i allmänhet hustrun på något obegripligt sätt att försörja och hålla ihop familjen. Men om modern dog upplöstes ofta familjen. Fadern gick inte in och tog över moderns roll i försörjningen och ansvaret för barnen, trots att fadern i de flesta fall hade en bättre ekonomisk och juridisk ställning än modern.

Först sent i vår tid har det blivit vanligt och allmänt accepterat att också fadern vårdar och tar hand om små barn. Men modern gick regelmässigt in och tog över faderns roll. För barnen fanns ingen viktigare vuxengestalt än modern.

Historien om kvinnorna är därmed en historia med utgångspunkt i ett i grunden fastlåst system, där nästan enbart kvinnorna överskrider gränserna. Kvinnorna kämpar sig till eller får genom omständigheterna ibland vidgade, ofta dubbla verksamhetsområden och möjligheter. Männen går däremot inte över gränsen till kvinnornas ansvarsområde. Detta historiska faktum har på ett olyckligt sätt bidragit till att kvinnor och barn i stort sett blivit osynliga i historieskrivningen.

Hade männen på motsvarande sätt rört sig över gränsen mot kvinnors ansvarsområde, skulle en historieskrivning - även om den var enbart inriktad på män - inte kunnat undgå att uppmärksamma denna osynliggjorda del av samhället.

Kvinnans många arbeten

För att överleva var barnen beroende av omvårdnad från sin mor. Men mödrarna gjorde ju också stora insatser i produktionen. Mellan dessa båda områden - arbetet i produktionen och omsorgen om barnen - fanns en samhällelig konflikt som inte var erkänd. Eftersom den utspelade sig i de enskilda kvinnornas liv, blev mannens bristande ansvar överhuvudtaget inte historiskt synligt och uppmärksammat.

Vilket var viktigast: arbetet i produktionen eller arbetet med barnen? I 1700- och 1800-talens Österbotten (som var en del av det svenska riket fram till 1809) var männen borta från hemmet under långa tider för tjärbränning och säljakt. Kvinnorna skötte jordbruket, plöjde, sådde, skördade, grävde diken och brände svedjeland. Barnen lämnades hemma, ofta helt utan tillsyn. Barnen for extremt illa av att deras mödrar inte kunde ta hand om dem, och barndödligheten var mycket hög.

ANNONS

ANNONS

Förmodligen var det inte bara i Österbotten som kvinnornas arbete i produktionen gick före omvårdnaden om barnen. I Nora bergslag i Örebro län var ända fram på 1800-talet en stor del av gruvarbetarna kvinnor, många av dem gifta kvinnor som hade barn. Ofta arbetade både hustrun och mannen i samma gruva. Under 1700-talet tycks det ha varit vanligt att småbarnen togs med till gruvan. Det kan man sluta sig till av bl.a. det förbud som kom år 1740 i gruvstadgan för Pershyttan:

"Intet Grufvehjon (gruvarbetare) får, vid 10 Daler Silvermynts vite, med sig på arbetet taga Vaggebarn, eller andre hvilka fordra eftersyn."

Att små barn vistades i närheten av gruvor även på 1800-talet visar bevarade redogörelser för tragiska barnolyckor som när 3-åriga gruvfogdedottern Anna Lisa ramlade ner i en gruva och dog år 1837.

Kan den höga barndödligheten förr delvis förklaras av att arbetet fick gå före barnens behov? Redan det faktum att männen över huvud taget inte deltog i omvårdnaden av barnen talar för en låg värdering av barnen; männens arbetsområden hade ju i allmänhet ett högt socialt värde.

Men barnen, deras livsvillkor och uppväxtförhållanden, har hittills knappast satts in i sitt historiska sammanhang. Först med kvinnan som historisk huvudperson kan man också iaktta och analysera den konflikt som finns mellan barnens behov och föräldrarnas arbete i produktionen. Det är när strålkastarljuset riktas mot kvinnan som vi också kan studera hur barnen hade det förr. Då kan man ställa frågorna: Vilka villkor levde barnen under; och vilka möjligheter hade föräldrarna att ge barnen en god omvårdnad?
 

Håll dina öron rena

Ett av de äldsta bevarade brev som skrivits av en svensk kvinna är daterat den 25 april 1551. Det är adelsdamen fru Margareta Bielke som skriver till sin son Peder. Sonen är i 10-årsåldern och har skickats till Odense i Danmark för flera års utbildning och uppfostran. Paret bodde hos en affärsbekant till Margaretas make. Det var vanligt att adeln gjorde så; det ansågs att pojkarna skulle tidigt ut i världen och lära sig "höviska seder". Adelsflickorna skickades efter några år till mormor, farmor eller någon annan kvinnlig släkting.

Fru Margarets brev är långt och visar att hon kärleksfullt vill övervaka Peders uppfostran och inpränta ett gott uppförande hos sonen. Hon uppmanar honom att vara flitig i sina studier:

"Käre son, när som du kan väl läsa för dig, så öva dig i allehanda mål, både i tyskan och latinet, mest i latinet, förty din fader och jag ville gärna att du skulle kunna dem väl, men över allt så öva dig väl i tio Guds bud och märke dem grant."

Och liksom mödrar i alla tider har gjort, skickar hon också med förmaningar att han ska hålla sig ren och snygg:

"Håll dina händer alltid rena och skär alltid dina naglar av, både av händer och fötter, och håll icke dina fötter mera våta, håll dina skor rena och svärta dem. Smörj icke ner dina kläder med fett eller annat. Håll dina öron rena."
 

ANNONS

ANNONS

En ny historiesyn

Även den traditionsenliga politiska historien kan få nya perspektiv med kvinnan som huvudperson. Författaren Vilhelm Moberg formulerade det så här:

"Männen for bort för att fördärva liv, kvinnorna stannade hemma för att bevara liv. Och det var männens gärningar som flög ärade över jorden, medan ingen upptecknade kvinnorna och bevarade namnen på dem som i hemorten tog hand om släktet." [Ur Min svenska historia]

Politisk historia om äldre tider handlar ju i stor utsträckning om ständigt pågående krig. Det är ingående studium av våldshandlingar och förstörelse, där våldet och förödelsen ofta inte ens ses som något problem. Men krigens historia är så gott som helt skriven från manlig synpunkt.

Börjar man istället studera kvinnorna, blir andra sidor av kriget viktiga, de som står för samhällelig fortlevnad. Det är samhällenas förmåga att överleva och bestå som blir det centrala, inte förstörelsen och dess förlopp. Det finns få historiska frågor som inte berör kvinnors och barns förhållanden, eller där kvinnors och barns existens inte spelar en viktig roll. Vi är bara ovana att ställa dem.

LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria

LÄS MER: Kvinnors liv under medeltiden

LÄS MER: Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

LÄS MER: Feminism

LÄS MER: Genus och genusperspektiv

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några mycket viktiga ansvarsområden som kvinnan har ansvarat för genom hela historien.
     
  2. Förklara varför de ovannämnda ansvarsområdena alltid har varit så viktiga.
     
  3. Kvinnan har genom historien i regel varit dubbelarbetande. Motivera.
     
  4. Ge exempel på situationer när kvinnor har blivit tvungna att sköta manliga arbeten och sysslor.
     
  5. Vilket var det främsta skälet till att män nästan aldrig tog över kvinnors sysslor?
     
  6. Varför kunde ibland barnen fara illa (ta skada) på grund av den strikta könsrelaterade uppdelningen av arbetssysslor?
     
  7. Varför är kvinnor och barn nästan osynliga i traditionell historieskrivning?
     

 

Text: Ann-Sofie Ohlander (professor i historia) och Ulla-Britt Strömberg (vetenskapsjournalist)
Artikeln är en något förkortad version av ett avsnitt i författarnas bok Tusen svenska kvinnoår - svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid 
Köp boken på Bokus: https://www.bokus.com/bok/9789144130385/tusen-svenska-kvinnoar-svensk-kvinnohistoria-fran-vikingatid-till-nutid/

Senast uppdaterad: 15 november 2023
Publicerad: 26 augusti 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

M
massaker

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget....

SO-rummet bok
M
porträtt

George Orwells budskap med "Djurfarmen"

Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är...

SO-rummet bok
M
Svinen festar

Djurfarmen

I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva...

M
Föräldralöst barn

Medeltidens hittebarn

Det har alltid funnits barn som föräldrarna inte velat veta av. Under långa tider satte man på...

M
Matbespisning för fattiga barn.

Fattigbarn, fosterhem och barnarbete förr

I det förindustriella samhället hade människor över huvud en positiv syn på barnarbete. Det ansågs...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Historisk analys och begrepp

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...

Hi

Historiekultur och historiemedvetande

Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också...

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Relaterade taggar

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Hi
Förstoringsglas

Historiesyn

All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Kvinnlig bonde

Kvinnorna under stormaktstidens krig

Under de många krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet befann sig en stor del av den...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna