Konstantinopel är ett äldre namn (till 1930) på staden Istanbul i dagens Turkiet. Staden fick sitt namn efter den romerske kejsaren Konstantin på 300-talet e.Kr och fungerade som det bysantinska rikets huvudstad fram till dess upplösning vid mitten av 1400-talet.
Konstantinopel (Istanbul) ligger på båda sidor om Bosporensundet (se karta). Staden ligger därför i två världsdelar: Europa och Asien. På den europeiska sidan finns det gamla egentliga Konstantinopel på udden mellan Gyllene hornet och Marmarasjön.
På 600-talet f.Kr grundades på udden mellan Gyllene hornet och Marmarasjön en grekisk koloni som hette Byzantion. Staden hade ett attraktivt läge vilket medförde att staden blev ett viktigt handelscentrum mellan Europa och Asien.
Det var många folk som ville erövra staden. År 196 e.Kr härjades staden av romarna och 330 utbyggdes den av Konstantin den store till huvudstad under namnet Konstantinopel.
När romarriket delades år 395 blev den residensstad för den östromerske kejsaren och säte för en grekisk-ortodox patriark.
År 1204 plundrade kristna korsfarare staden. 1453 intogs staden av den turkiske sultanen Mehmed II, och fram till 1923 var den huvudstad i det Osmanska riket (se karta).
Idag finns många vackra byggnader i Istanbul, bland annat ca 900 moskéer. Ahmeds I:s moské eller den blå moskén är den vackraste av dem alla.
Hagia Sofia är en känd tempelbyggnad i staden. Den uppfördes som en kristen kyrka under åren 532-537 och anses som den allra mäktigaste och vackraste byggnaden inom den bysantinska arkitekturen.
Det tog fem år för 10 000 arbetare att bygga kyrkan. Inne i kyrkan finns det en mängd dekorationer av marmor, mosaik, guld och annat material. När turkarna intog Konstantinopel förvandlades kyrkan till en moské och försågs med fyra minareter.
LÄS MER: Östromerska riket
LÄS MER: Osmanska riket
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
