© 2026 SO-rummet.se
Konstantinopel är ett äldre namn (till 1930) på staden Istanbul i dagens Turkiet. Staden fick sitt namn efter den romerske kejsaren Konstantin på 300-talet e.Kr och fungerade som det bysantinska rikets huvudstad fram till 1453.
Dagens Istanbul ligger på båda sidor om Bosporensundet (se karta). Staden ligger därför i två världsdelar: Europa och Asien. På den europeiska sidan finns det historiska Konstantinopel på udden mellan Gyllene hornet och Marmarasjön.
På 600-talet f.Kr grundades på udden mellan Gyllene hornet och Marmarasjön en grekisk koloni som hette Byzantion. Stadens strategiska läge gjorde den till ett viktigt handelscentrum mellan Europa och Asien.
Läget vid Bosporen är en viktig förklaring till Konstantinopels betydelse. Bosporen är det smala sund som förbinder Svarta havet med Marmarasjön och vidare med Medelhavet. Den som kontrollerade staden kunde därför bevaka en av de viktigaste sjövägarna mellan Europa och Asien. Samtidigt gjorde vattnet runt stora delar av staden den lättare att försvara.
Det var många folk som ville erövra staden. År 196 e.Kr intogs och härjades staden av romarna och år 330 byggdes den ut av Konstantin den store till huvudstad under namnet Konstantinopel.
När romarriket delades år 395 blev Konstantinopel residensstad för den östromerske kejsaren och utvecklades efterhand till ett av kristenhetens viktigaste centra. Staden blev också säte för patriarken av Konstantinopel, en av den kristna kyrkans högsta ledare.
År 1204 plundrade kristna korsfarare staden under det fjärde korståget. Korsfararna tog kontroll över Konstantinopel, men 1261 återerövrades staden av bysantinarna. 1453 intogs staden av den osmanske sultanen Mehmed II, och blev därefter huvudstad i det Osmanska riket (se karta). När Republiken Turkiet bildades 1923 utsågs Ankara till landets nya huvudstad.
Konstantinopel var under långa perioder en av Europas största och rikaste städer. Här möttes handelsmän, soldater och resenärer från många delar av Europa och Asien. Även nordbor tog sig hit under vikingatiden och medeltiden. De kallade staden Miklagård, som betyder ungefär ”den stora staden”. En del nordbor tjänstgjorde dessutom i den bysantinske kejsarens berömda väringagarde.
Idag finns många vackra byggnader i Istanbul, bland annat ett stort antal historiska moskéer. Sultan Ahmed-moskén, som ofta kallas Blå moskén, är en av de mest kända.
Hagia Sofia är en av stadens mest kända byggnader. Den uppfördes som en kristen kyrka under åren 532-537 och är ett av de främsta byggnadsverken inom den bysantinska arkitekturen.
Det tog knappt sex år att bygga kyrkan. Inne i kyrkan finns det en mängd dekorationer av marmor, mosaik, guld och annat material. När osmanerna intog Konstantinopel 1453 förvandlades kyrkan till en moské och byggnaden fick efterhand fyra minareter. År 1935 öppnades Hagia Sofia som museum. Sedan 2020 används byggnaden åter som moské, samtidigt som den fortfarande är ett av Istanbuls viktigaste historiska besöksmål.
1453 – Konstantinopels sista stridVåren 1453 stod Konstantinopel inför sin sista stora belägring. Den endast 21-årige osmanske sultanen Mehmed II var fast besluten att inta staden. Konstantinopel skyddades av enorma försvarsmurar som i nästan tusen år hade stått emot många angripare. Mehmed hade däremot ett vapen som tidigare arméer saknat i samma omfattning: kraftiga kanoner. Osmanerna använde omkring 70 kanoner, och de största kunde skjuta stenprojektiler som vägde flera hundra kilo. Dag efter dag besköts de gamla murarna. Men ett annat problem väntade Mehmed. Konstantinopels hamn vid Gyllene hornet skyddades av en kraftig kedja som spärrade vägen för hans krigsfartyg. Sultanen valde då en mycket ovanlig lösning. Istället för att försöka segla igenom spärren lät han transportera ett stort antal fartyg över land bakom stadsdelen Galata. En väg förbereddes och fartygen drogs över höjderna för att sedan sättas i vattnet inne i Gyllene hornet. Plötsligt fanns osmanska krigsfartyg på den sida där Konstantinopels försvarare hade räknat med att vara skyddade. Belägringen fortsatte i nästan två månader. Tidigt på morgonen den 29 maj genomförde osmanerna sitt avgörande anfall. Försvararna kunde till slut inte hålla murarna och de osmanska soldaterna trängde in i staden. Den siste bysantinske kejsaren, Konstantin XI, dödades under striderna. Med Konstantinopels fall upphörde det bysantinska riket efter mer än tusen år. Mehmed II fick senare tillnamnet Erövraren och gjorde staden till centrum i ett osmanskt imperium som skulle bestå i flera hundra år. |
M LÄS MER: Östromerska riket
M LÄS MER: Osmanska riket
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Bra Böckers lexikon 2000, band 12, Bra Böcker AB, 1997
Nationalencyklopedin – Istanbul
Nationalencyklopedin – Konstantinopel
Nationalencyklopedin – Mehmet II
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Här hittar du material med anknytning till Konstantinopel.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 9 minuter
Under vikingatiden seglade nordborna ut på långa handelsresor där de bytte varor som pälsar och bärnsten mot silver, siden och glas. Silver var extra viktigt eftersom det kunde användas som betalningsmedel. Men vikingarnas resor kunde också vara krigiska, där målet var att plundra eller erövra land. Under dessa krigiska resor hamnade både plundringsgods och människor i lasten. Vikingarna bedrev nämligen en omfattande slavhandel, som de var kända för i hela Europa...
Lästid 5 minuter
När general Diocles från Dalmatien utropades till kejsare år 284 stod det romerska riket på randen till sammanbrott. Längs hela den nordliga gränsen pågick strider med germanska folk. I Nordafrika hade olika lokala stammar visat tecken på att göra uppror. I öster hotade det nypersiska riket. Och överallt inom själva riket pågick oroligheter som krävde militära insatser. Allt detta kunde inte hanteras av en person, från en enda huvudstad. Riket måste delas. Så resonerade Diocletianus...
Lästid 12 minuter
Vaktstyrkans män utanför kejsarens palats var mer storvuxna än folk i allmänhet. Också med sina blonda eller rödlätta hår avvek de från invånarnas normala utseende. De hade kommit via de ryska floderna till Konstantinopel, denna världsstad vid Bosporen, farleden mellan Medelhavet och Svarta havet. En del hade seglat direkt från Norden; andra var ättlingar till tidigare vikingar som slagit sig ned i Ladoga, Novgorod, Kiev eller andra städer och under åren uppblandats med slaverna i området. Vikingarna i österled stod under 800–1000-talen för de långväga kulturella kontakterna mellan svear i norr och det bysantinska riket i sydöst...
Kort genomgång (6:42 min) på engelska av History on Maps som i den här videon går igenom bysantinska rikets historia.
Genomgång (16:38 min) på engelska via YouTubekanalen Epimetheus som här berättar om det östromerska (bysantinska) rikets historia.
Kort faktafilm (5:20 min) på engelska via YouTubekanalen TED-ED som i den här videon fokuserar på bysantinska rikets historia.
Wikipedias portal om det bysantinska riket. Här hittar du många artiklar som belyser det bysantinska riket ur olika perspektiv.
Unga Faktas trevliga sida om vikingarnas värld. Här kan du läsa om de första städerna i Norden, skeppen, livet ombord på skeppen, strid, vardag, i österled, i västerled, vikingar i Amerika, asagudarna, kristendomens ankomst o.s.v. På webbsidan finns också många sagor och myter som handlar om fornnordiska hjältar och fornnordisk religion.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om kejsar Julianus (331-363). Rom på 300-talet var ett imperium i sönderfall. Tidens skribenter klagade över höga skatter, sjunkande moral och storstadsdekadens.I denna tid trädde Julianus fram. Han skulle få tillnamnet Avfällingen. Han försökte plädera för tolerans och tankefrihet under den korta tid hans regim kunde bestå...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Istanbuls historia. Konstantinopel var huvudstad i såväl romarriket som Bysans. När det osmanska riket tog över ändrades namnet till Istanbul. Britta Ramklint har besökt staden där Europa och Asien möts...
Artikel i Wikipedia där du hittar fakta om de kristna korsfararstaterna. Korsfararstaterna är en benämning på stater som bildades av korsriddarna under korstågen i Det heliga landet och övriga Mellanöstern under 1100- och 1200-talen. Staterna blev så småningom besegrade av islamiska styrkor...
Artikel i tidningen Populär Historia där bland annat kan läsa om Rysslands uppkomst. Efter att på 800-talet ha trängt in i Ladogaområdet skapade nordbor en furstedynasti och ett styrande skikt som kallades Rus – ursprunget till namnet Ryssland. Det mesta talar för att ruserna kom från Sverige...
Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om det Osmanska rikets uppgång och fall. Det osmanska riket upphörde 1920. I över 600 år hade turkarna då satt skräck i Europa. Under denna period uppstod en klyfta mellan islam och väst – ett förhållande som bidrog till skapandet av en stark europeisk identitet…
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan lära dig mer om korstågen. Korstågen hade som mål att ena kristendomen mot muslimerna, befria Jerusalem och skydda Konstantinopel. Efter år av blodspillan och död blev facit att splittringen ökade inne i Europa…
Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om nordborna som for till Konstantinopel och blev kejserliga legosoldater. Deras resor omnämns i isländska sagor och en bysantinsk berättare skriver om soldater som anföll med ”besinningslöst ursinne”. Det handlar om ”väringar”, de många nordbor som från 900- talet sökte sig till Konstantinopel...
Artikel i Gefle Dagblad där du kan läsa om kejsar Konstantin. Konstantin lät införa kristendomen som romersk statsreligion och lade således grunden till kristendomens fortlevnad och spridning i Europa...
Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...
Den ortodoxa kyrkan består av flera nationella kyrkor i öst som har sina ursprung i den tidiga kyrkan från östra...
Här hittar du material som behandlar Turkiets (inkl. Osmanska rikets) historia i små och stora perspektiv. Få en...
Östromerska riket, eller det bysantinska riket, uppstod genom romarrikets delning år 395 och varade...
Med ett imperium menas ofta ett stort rike där en central makt härskar över flera folk, regioner...
Osmanska riket, eller Ottomanska riket, var turkarnas imperium som varade i drygt 600 år fr.o.m....
Omkring 117 e.Kr var romarriket som allra störst. Samma år kom kejsar Hadrianus till makten. Han...
2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...
