+ Visa hela artikelserien

Husdjurens betydelse för människan

Utan husdjur skulle vårt liv bli annorlunda, i varje fall när det gäller boskapsdjur, som ger både mat och kläder. Tänk på korna vars mjölk vi lägger beslag på och dricker eller gör ost och smör av. Vi äter dessutom nötboskapens kött. Annat kött vi äter i stora mängder kommer från grisar och kycklingar. Vi äter kanske inte ägg till frukost som farmor alltid gjorde. Men det är ägg i den frasiga omeletten och i den söta sockerkakan och i den chokladöverdragna glassen.
L

Boskap i forntidens Egypten ca 1500 f.Kr.

Och inte nog med att vi äter upp våra släktingar djuren. Av deras hudar skaffar vi skinn till jackor och skor och läder till sulor. Pälsverk gör oss varma och vackra. "100 procent ren ull" står det i tröjan.

Visst skulle alla kunna leva enbart på sådant som kommer från växtriket. Somliga människor gör så. En del därför att de anser att det är orätt att döda djur och äta upp dem eller döda dem för att vi vill ha deras vackra päls eller anser oss behöva deras skinn. Andra är vegetarianer därför att de tycker bäst om vegetabilisk kost och mår bra av den.

Men vi människor är konstruerade till allätare, precis som våra släktingar grisarna, som vi för övrigt i ökad utsträckning hämtar reservdelar från när vår egen kropp behöver sådana, så kallade transplantat.

ANNONS

ANNONS

Och låt vara att vi är tvåbenta rovdjur. Det finns ju en hel uppsättning fyrbenta rovdjur och många arter av rovfåglar och rovfiskar. Är djur som lever av rov omoraliska varelser? Borde vargen skämmas när han river ett får?

Vi människor uppehåller vårt liv genom att utsläcka annat liv: växtliv och djurliv.

Är vi alla överens om detta? Eller är det ett i sak osant konstaterande? Eller hör det till den sortens obehagliga sanningar som vi vill slippa höra?

Alla husdjur har vilda föregångare

Alla djur i våra hus är inte husdjur. Inte flugan som fastnar i smöret, trots att hon kallas husfluga, och inte mössen som kilat in i fritidshuset. Knappast heller en kråkunge, som vi tagit hand om och lyckats få tam.

Husdjur är sådana djur som under årtusenden har levt tillsammans med oss människor. Vi har förändrat dem så mycket att vi ibland knappast kan se att de är släkt med de vilda djur som är deras föregångare.

Alla hundar, från pekingeser till grand danois härstammar från vargungar som våra förfäder för 15 000 år sedan lyckades få tama. Den vanliga förklaringen är att människor under sina jakter dödade vargungarnas föräldrar och sedan tog med sig småvargarna som fick växa upp tillsammans med människorna på deras boplats och sålunda blev tamdjur.

Men det kan också ha gått till så att vargar har sökt upp människorna, eller rättare boplatsernas avskrädeshögar med fiskrens och andra godsaker. Samlivet - symbiosen - mellan djur och människa har gjort de vuxna vargarna halvtama, och deras ungar har tagit ett steg till och blivit tamdjur.

Det finns idag över 400 kända hundraser, ett resultat av förändringar som har pågått i 15 000 år.

husdjur och avel
Alla husdjur har sitt ursprung i vilda djurarter. De framavlade djuren har ofta drag långt från det vilda djuret. Från uroxen kommer till exempel sebu, dominerande nötkreatur i södra Asien och centrala Afrika, och svartvit mjölkko. Från vargen härstammar både en dvärghund som pekingesen och den 80 centimeter höga grand danois. Från djungelhönan kommer exempelvis dvärghönsen och den vita industriella värphönan.

Denna förändring, domesticeringen, har kallats "människans största och längsta djurexperiment".

Hundarna har sannolikt inte utvecklats från de storväxta nordiska arter av varg som vi har i Sverige, utan från sydligare, mindre och mer schakal-liknande vargar.

Alla tamdjur - kor, grisar, får, getter och höns - har alltså vilda släktingar. Eller har haft sådana, för det har hänt att de vilda släktingarna har dött ut. Människor utrotade till exempel uroxen, den vilda släktingen till våra kor. År 1627 dödade en tjuvskytt i Polen den siste uroxen.

LÄS MER: Matvanor och matproduktion genom historien  (artikelserie)

LÄS MER: Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

LÄS MER: Hästens historia i människans tjänst

LÄS MER: Hur behandlar vi våra djur?

 

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 16 maj 2022
Publicerad: 13 maj 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L

Hur behandlar vi våra djur?

"Djuren hade det bättre förr i världen", säger en del av dem som är kritiska mot hur...

SO-rummet bok
L

Hästens historia i människans tjänst

När isen drog sig tillbaka mot polerna efter den senaste istiden, och gräs började växa i Europa,...

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens...

M

Medeltidens sillmarknad i Skanör

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske...

SO-rummet bok
L

Industriella revolutionens betydelse för produktion och hantering av mat

När människan lärde sig odla jorden började hon förändra den för första gången. När den...

SO-rummet bok
L

Fiskets historia - från vardagsfiske till överfiske

Människan alltid hämtat en stor del av sin mat från vattnet: haven, sjöarna och floderna. De första...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Djuretik

Har människan rätt att sätta sig över alla andra levande varelser och bestämma över djurs liv för att gynna oss själva?

Människans förhistoria och stenåldern

Människans allra tidigaste historia. Stenåldern brukar delas in i två perioder: äldre stenåldern (ca 40 000-10 000 f.Kr...

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.

Jordbruksrevolutionen

Jordbruksrevolutionen (ibland kallad den neolitiska revolutionen) inträffade under yngre stenåldern...

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Bondestenålder

Bondestenåldern (yngre stenåldern) inleddes för omkring 12 000 år sedan då folk i Mellanöstern...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Julmatens historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-14

Mattias, Julia och Kristoffer avslutar säsongen 2016 med att tända en brasa och prata om julmatens historia. Hur länge har vi ätit julmat och varför äter vi det?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Normativa etiska teorier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-17

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.

+ Lyssna