Vallonernas betydelse för svensk järnindustri

Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin.
S

I  vallonernas järnbruk bedrevs en storskalig produktion med mer omfattande arbetsdelning och grundligare bearbetning av malmen, oftast från Dannemora. Järnet fick därmed en jämnare kvalitet.

Vallonien var ett centrum för järnhantering

Namnet valloner betyder ”dalfolk”, ”folk bosatta i en dalgång”. Med områdets goda tillgång på arbetskraft, stenkol som bränsle, transportmöjligheter längs floderna samt närheten till expansiva handelsstäder genom historien som Brügge, Antwerpen och på 1600-talet Amsterdam blev Vallonien ett centrum för den tidiga järnframställningen.

Vallonerna som kom till Sverige under första hälften av 1600-talet bodde i huvudsak i ett område som innesluts av städerna Liège - Namur- Chimay - Sedan. Sammanbindande länk i denna fyrkant är floden Meuse (tyska Maas). En del kom också från orter längs floden i dess fortsatta lopp genom andra delar av Vallonien.

Sverige behövde en starkare ekonomisk bas

Den ekonomiska utvecklingen i Nederländerna var nära knuten till Östersjöområdets växande betydelse. De nya stormakterna i området, först Sverige och sedan Ryssland, producerade råvaror som antingen förädlades i Nederländerna eller exporterades vidare.

ANNONS

ANNONS

Seklets förödande krig fick ekonomin att blomstra genom den efterfrågan på kanoner och handeldvapen som konflikterna medförde. Nära förbindelser fanns med London, vars växande antikatolska stämningar gynnade samarbetet med det reformerta (kalvinistiska) Nederländerna. Tack vare axeln London - Amsterdam fanns ett upparbetat nätverk av köpmän, banker och andra institutioner som den mer utvecklade handelskapitalismen behövde. Sverige sålde järn, koppar och tjära men försökte också utveckla den inhemska förädlingen av råvarorna, ett arbete som redan Gustav Vasa hade inlett. Eftersom Sverige militärt och politiskt hade utvecklats till en stormakt behövdes en starkare ekonomisk bas, om denna position skulle kunna behållas. Det är i ljuset av detta behov av kapital, teknologi och arbetskraft som valloninvandringen ska ses.

Växande arbetslöshet inom järnframställningen i Nederländerna

Mellan 1579 och 1648 utkämpade Nederländerna, eller Förenade provinserna som man kallade sig, ett frihetskrig mot Spanien och dess regerande övernationella katolska fursteätt Habsburg. Utgången, bekräftad i westfaliska freden 1648, blev att den norra hälften, nuvarande Nederländerna, blev en fri stat, medan den södra blev kvar under spanska kronan. Habsburgarna styrde också i Österrike och hade stort inflytande i de katolska delarna av Tyskland. På så sätt uppstod också en politisk intressegemenskap, vid sidan av den ekonomiska, mellan Sverige och Nederländerna. Även om de europeiska krigen i allmänhet gynnade den nederländska ekonomin kom frihetskriget att skapa problem. Habsburgska anfall störde handeln och följden blev nedlagda järnbruk och en växande arbetslöshet. Både arbetare och företagare måste se sig om efter andra marknader.

Viktiga handelskontakter mellan Nederländerna och Sverige

En förutsättning för valloninvandringen var de ekonomiska och sociala kontakter som knöts mellan företagare från Vallonien, liksom andra delar av Nederländerna, och det svenska näringsliv som var intimt sammanvävt med statsmakten. Från Antwerpen kom sammanlagt fem bröder de Besche. Den viktigaste insatsen gjorde Willem de Besche (1573-1629) som kom till Sverige redan 1595 för att tjänstgöra under hertig Karl (IX). Han verkade som byggmästare, arkitekt och företagsledare, främst i Nyköping. År 1615 gick han i kompanjonskap med Louis de Geer (1587-1652), den man som i mycket symboliserar vallonernas insats för svenskt näringsliv. De Geer föddes i Liège, växte upp i Dordrecht men hade sin huvudsakliga gärning i Amsterdam, dit han flyttade med sitt handelskontor 1615. Först 1627 kom han till Sverige, blev omedelbart svensk medborgare men flyttade hit definitivt först 1641. De Geer tycks alltmer ha identifierat sig med svenska intressen ju äldre han blev. Förutom engagemanget i bruk som Finspång, Österby, Leufsta och Gimo samt industrier i Norrköping verkade de Geer med sitt unika internationella kontaktnät också som bankir och låneförmedlare. Hans svåger Elias Trip är också värd att nämna, även om denne aldrig flyttade till Sverige. Tillsammans med de Geer tillförskansade sig Trips handelshus i Amsterdam monopol på salpeterhandeln, liksom på koppar. Via dotterbolag sålde deras tidiga form av multinationellt bolag också vapen till katolska stater. Ungefär samtidigt som de Geer kom till Sverige gick också den Liègefödde Marcus Kock (1585-1657) i svensk tjänst. Han hade verkat som myntmästare i Königsberg, Berlin och andra städer. I Sverige utvecklade han Nyköpings, Säters och Arboga myntverk (kopparmynt) samt senare också silvermyntverket i Stockholm. Liksom de andra var han också stor jordägare. Sönerna Isaac och Abraham adlades 1667 Cronström, men ätten är numera utdöd i Sverige.

ANNONS

ANNONS

Ekonomiska orsaker låg bakom valloninvandringen till Sverige

Att valloner sökte sig till Sverige tolkades gärna av samtiden och långt fram i tiden som en flykt från katolikernas förtryck. Även om sådana exempel fanns överdrevs flyktmotivet kraftigt. I själva verket rekryterades de flesta valloner genom direkta värvningskampanjer; de flydde mer sällan hemlandet. De Geer hade värvare i centrala orter, på mindre orter verkade underagenter. I Liège arbetade namnen och kusinen Louis de Geer. En annan släkting, svågern och kusinen Matthias de Geer, tog vid sin egen flyttning till Sverige med sig 33 arbetare och deras familjer. Annars förekom det att bara mannen reste och sedan hämtade familjen, eller återvände till hemorten efter kontraktstidens slut. Familjebanden var starka, inte bara inom släkten de Geer. Ett kontrakt kunde omfatta två generationer arbetare, eller bröder, kusiner och svågrar. En för tiden ovanlig löneförmån var att arbetsgivaren betalade både dit- och hemresan. Annars hade det varit omöjligt för den stora gruppen smeder, oxkörare och skogshuggare att komma till Sverige.

Louis de Geer (1587-1657) avmålad av David Beck.

Valloninvandringens faser

Historikern Bernt Douhan som undersökt valloninvandringen har visat att drygt var fjärde valloninvandrare kom under perioden 1600-1625. I denna tidiga fas hamnade de till största delen i Östergötland, till exempel vid de Geers Finspång bruk. De trettio åren därefter tar invandringen fart. Mer än två tredjedelar av invandringen sker under denna tid. Nu är det bruken i Uppland som Leufsta och Österby som tar emot arbetskraft. Sammanlagt tros invandringen ha uppgått till 2 000-2 500 personer. Även om smederna oftast kommer i förgrunden när vallonerna förs på tal fanns en mängd yrken representerade. Förutom smederna invandrade gjutare, oxkörare, diverse arbetare och hantverkare. Många var kolare och skogshuggare; som helhet representerade närmare hälften dessa skogsyrken.

Vallonernas namnskick

Även om många valloner reste hem efter kontraktstidens utgång, stannade tillräckligt många kvar i Sverige för att bilda släkter som snabbt integrerades i det svenska samhället: Allard, Anjou, Bedoire, de Besche, Bonnevier, Bouvin, de Geer, de la Cour, Drougge, Gadd, Gauffin, Gelotte, Giljam, Gille, Guillemot, Gäfvert, Herou, Hybinette, Lange, de Maré, Pilo, Porat, Schotte, Sporrong, Ward och ett stort antal till.

Vallonernas namnskick byggde ofta på personlighetsdrag som någon tidigare släkting haft. En stor grupp familjenamn har uppkommit som öknamn. Några exempel är Maigret (den magre), Toussart (den med hosta) och Couchaux (flickjägaren). Ganska snart försvenskades många namn, både förnamn som Jean (Johan, Jan), Nicolas (Clas) eller Pierre (Per) och efternamn som Baudet (Baude) och Auber (Åberg).

ANNONS

ANNONS

Vallonerna bidrog till att förbättra den svenska järnhanteringen

Valloner som tog tjänst vid utpräglade vallonbruk som Leufsta och Österby i Uppland behöll sin kulturella särart och sina speciella yrkesfärdigheter längst. De som i stället arbetade på bruk där det svenska inslaget var större integrerades snabbare och miste sin exklusivitet. Såväl insatser av den tidiga storkapitalisten och bankiren Louis de Geer som av smederna, drängarna och skogshuggarna på bruken runt Sverige hade stor betydelse. Oavsett arbetsplats och social ställning bidrog de till att överföra teknisk kunskap och förbättra arbetsmetoderna inom den svenska järnhanteringen, något som både underlättade den svenska stormaktens överlevnad och beredde vägen för senare seklers industriella framgångar.

LÄS MER: Valloner

LÄS MER: Louis de Geer

LÄS MER: Järnhantering

Visste du att

  • Liksom många andra av industrialismens kärnområden befinner sig idag Vallonien i utvecklingens utkant. Kolgruvorna, som gav landsdelen dess industriella styrka, har till stora delar lagts igen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vallonien är ett geografisk område som sträcker sig över två av dagens länder, vilka?
     
  2. Varför lades många järnbruk ned i Nederländerna under första halvan av 1600-talet?
     
  3. Nämn ett starkt skäl till att den svenska staten ville få valloner att bosätta sig i Sverige.
     
  4. Vem var Louis de Geer (d.ä.) och vad är han mest känd för i Sverige?
     
  5. Nämn några svenska järnbruk som brukar förknippas med valloner.
     
  6. Nämn kortfattat hur vallonerna bidrog till att förbättra den svenska järnframställningen.

Ta reda på:

  1. Nämn minst en bekant person eller svensk kändis som har ett vallonskt efternamn.

 

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia

Senast uppdaterad: 8 januari 2020
Publicerad: 7 januari 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Svenska armén och flottan under stormaktstiden

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa....

S

Universitetet i Dorpat och försvenskningen av Baltikum under 1600-talet

På 1600-talet, när stora delar av Baltikum ingick i det svenska stormaktsväldet, grundades...

S

Riga - svensk storstad under stormaktstiden

Med sin strategiska roll för handeln ingick behärskandet av Riga i den svenska drömmen om ett...

S

Sveriges tyska provinser under stormaktstiden

Efter den svenska krigsmaktens ingripande och framgångar i det 30-åriga kriget fick Sverige status...

ANNONS

Ämneskategorier

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Belgiens historia

Här finns material som behandlar Belgiens historia i små och stora drag. Du kan få en helhetsbild eller fördjupa dig i...

Nederländernas historia

Här hittar du material som behandlar Nederländernas historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller...

Relaterade taggar

Valloner

Kring mitten av 1600-talet kom ett par tusen valloner till Sverige. De hade flyttat från...

SO-rummet tag typ

Invandring och utvandring

Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

Industrialism

Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....