Chokladens historia

klocka
Lästid 5 minuter
En aztekisk saga berättar att en helig man hämtade kakaobönor från paradiset och sådde dem i sin trädgård. När han sedan åt kakaobönorna fick han kunskap om allt i världen, ett slags universellt vetande. Chokladälskaren, som idag lägger en pralin på tungan och pressar den mot gommen, kan gott tänka sig att chokladen har himmelskt ursprung. Men om man en gång i aztekernas rike också blev klokare av att äta den, så har tyvärr den effekten försvunnit. Den skulle annars ha varit den perfekta ursäkten för att sätta i sig en halv chokladask av bästa och dyraste märke.
M
Artikel
Choklad

Under 1700-talet blev chokladen en morgondryck hos överklassen, framförallt för damerna.

Orden kakao och choklad

Vi vet inte hur länge kakaobönan har odlats, kanske redan på 400-talet e.Kr? Men innan vi går vidare ska vi klara ut vad orden kakao och choklad står för.

Ordet kakao kommer från aztekiskans cacauatl. Ordet används om växten, d.v.s. kakaoträdet, som blir 5-7 meter högt. Kanske växte det en gång vilt i det djungelområde där Amazonfloden har sina källor. Också frukten, kakao-bönan, kallas kakao.

Choklad kommer säkerligen från det mayanska ordet xocóatl. Choklad är den produkt man framställer med kakao som huvudbeståndsdel.

ANNONS

ANNONS

Läckerhet för överklassen

Både hos mayafolket och aztekerna var choklad en uppskattad och dyr vara. Den var dryck redan hos mayafolkets överklass, och de dyrbara kakaobönorna användes också som betalningsmedel, som pengar.

Aztekerna torkade kakaobönorna och rostade dem sedan över eld ungefär som man idag rostar kaffe. De rostade bönorna stöttes till mjöl som blandades med vatten så att det blev en pasta. Ofta kryddades pastan och blandades med vaniljsocker eller honung. När man ville dricka choklad tog man en bit av pastan och skakade den tillsammans med vatten i en kalebass (en sorts flaska) tills pastan löstes och en - som man ansåg - hälsosam och härligt skummande dryck var färdig.

Det feta kakaosmöret användes för framställning av mediciner och hudkräm.

De spanska erövrarna fick inte smak för chokladen med en gång, men när de kom underfund med att kakao blandad med vaniljsocker gav en härlig dryck, blev framgången succéartad. Deras dryck skilde sig från vår. Den var tjockflytande och kryddad med kanel och vanilj och nästan lika mycket maträtt som dryck.

År 1528 förde Mexikos erövrare, Hernan Cortés, kakaobönor till Spanien. På 1600-talet började folk att dricka choklad i Italien och Holland. Hundra år senare hade drycken blivit populär bland förmögna människor i Europa.

Choklad

Kunglig rokokomiljö kring mitten av 1700-talet. De förnäma damerna och herrarna njuter av den söta chokladen. Choklad, liksom kaffe och te, ändrade dryckesvanorna till det bättre i Europa. Man kunde umgås utan att fylla sig med öl eller berusa sig med vin eller sprit.

Påven uttalar sig om choklad

I katolska länder som Spanien och Italien fick den näringsrika drycken en speciell betydelse. Under fastan då de fromma knappast fick äta, var det tillåtet att dricka. Var nu den tjockflytande chokladen mat eller dryck? Det blev en hetsig debatt som till slut avgjordes av påven år 1569. Han slog fast att det var tillåtet att dricka choklad under fastan - och drack gjorde man!

En dryck för rokokons människor

I Spanien och dess besittningar i Italien och Holland blev så chokladen något som hörde samman med kyrkan och fastan. Mot slutet av 1600-talet gifte sig den franske kungen med en spansk prinsessa. Hon förde den söta drycken till Frankrike.

Under 1700-talet gick det bakåt för Spanien och framåt för Frankrike som övertog Spaniens roll som stilskapande land. Chokladen blev inte längre en dryck som förknippades med fastan, kyrkor, munkar och allvarsamma kloster. Den blev istället en innedryck för den "nya stilens" förnäma människor. Den nya stilen var rokokon med sina ljusa och elegant inredda salonger. Chokladen blev morgondryck hos överklassen, framförallt för damerna. Den beskrevs som en kärleksdryck som verkade erotiskt stimulerande.

ANNONS

ANNONS

Chokladkakan

I början av 1800-talet blev chokladen även vanlig bland medelklassen, framförallt för barn. Då kom också en ny produkt - choklad i fast form.

I Holland utvecklades den moderna chokladindustrin. Man tog bort större delen av den olja som finns i kakaobönan och fick fram ett torrt pulver. Detta blandades med socker och bindemedel, och så fick man fram ett nytt njutningsmedel - chokladkakan.

Den mest framgångsrika produktionen av chokladkakor kom från Schweiz. 1826 startade Philippe Suchard den första mekaniserade tillverkningen i en f.d. kvarn. Dagsproduktionen var mellan 25 och 30 kilo choklad.

Idag finns chokladindustrier runt om i hela världen, och varje dag produceras hundratals ton med olika sorters choklad.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Från vilka språk kommer de för oss egendomliga orden cacauatl och xocóatl? Och varför just från dessa språk? Varför inte från t.ex. grekiska och latin?
     
  2. Varför blev chokladen så populär i katolska länder?
     

 

M  LÄS MER: Historia om mat, kryddor och matvanor

M  LÄS MER: Kaffets, teets och kakaons historia i Sverige

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

Litteratur:
Sophie och Michael D. Coe, The True History of Chocolate, Thames & Hudson, 1996
Jan-Öjvind Swahn, Mathistorisk uppslagsbok, Ordalaget Bokförlag, 1999 


FÖRFATTARE

Text: Lars Hildingson, historielärare och läromedelsförfattare

 

Artikelserie om Upptäckten av Amerika gav oss flera nya växter och maträtter

+ Visa hela artikelserien
Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 5 september 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Porträttfotografering var trendigt i början av 1900-talet

M
av: Jane Fredlund
2025-10-30
klocka Lästid 8 minuter

Under slutet av 1800-talet blev det populärt att gå till fotografen och ta porträtt som man samlade i album. Bilderna visade viktiga stunder som dop, konfirmation och födelsedagar, och var ofta högtidliga och noggrant arrangerade. Många poserade stelt, eftersom kamerorna krävde att man stod stilla länge. Fotografierna blev värdefulla minnen som spreds till släkt och vänner. Även idag berättar våra egna bilder om våra liv. Det är därför viktigt att bevara dem och skriva ner vilka personerna är innan minnena försvinner...

+ Läs mer

Bilder i hemmet förr

M
Tv¨å kvinnor som sitter i en soffa i ett vardagsrum. Det är en bonad på väggen och flera fotografier.
av: Jane Fredlund
2025-10-29
klocka Lästid 15 minuter

Under flera hundra år fyllde vi i Sverige hemmets väggar med färgstarka bilder och texter med budskap. Folk satte upp bilder med religiösa motiv, kungar och visdomsord. I början av 1900-talet blev det vanligt med tryckta tavlor från Tyskland och broderade tygtavlor med ordspråk som "Borta bra, men hemma bäst". Bilderna och bonaderna visade vad folk trodde på, vad de tyckte var viktigt – som hemmets trygghet, hårt arbete och att vara snäll. Många drömde också om ett eget litet hus med trädgård. Och än idag hänger sådana bonader i många hem, särskilt vid jul...

+ Läs mer

Och julen varar än till påska!

M
Målade påskägg som ligger i ett iscensatt fågelbo av halm.
av: Jane Fredlund
2025-04-24
klocka Lästid 15 minuter

Vid påsk springer små påskkäringar runt i husen. Färggranna fastlagsris lyser på torgen, småpojkarna tjatar om påsksmällare, och vi målar eller färgar ägg och sätter i oss mängder av dem på påskafton. Underliga traditioner egentligen, en del av dem har skrämmande bakgrund i vidskepelse och häxtro, andra i medeltida katolska traditioner...

+ Läs mer

Jordbruk och mat på vikingatiden

SO-rummet bok
L
Vikingagård i skymningsljus.
av: Robert de Vries
2025-03-26
klocka Lästid 13 minuter

Livet på nordbornas gårdar krävde hårt arbete. Alla hjälpte till, även barn och gamlingar. Om skörden slog fel väntade hunger, sjukdomar och död. Ändå lyckades de flesta skapa ett liv i balans med naturen. Livet var tufft, men också fullt av gemenskap och doften av nybakat bröd...

+ Läs mer

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

M
 Nordiska museet
av: Jane Fredlund
2025-03-03
klocka Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

När den svenska emigrationen till USA tog fart

M
Utvandrare tar farväl av släktingar.
av: Magnus Västerbro
2025-01-19
klocka Lästid 8 minuter

År 1841 lämnade emigranten Gustaf Unonius och hans följe Uppsala för att söka lyckan i USA. De grundade kolonin Nya Uppsala vid Pine Lake i Wisconsin. Unonius beskrev i lyriska resebrev hem ett land fyllt av frihet och möjligheter, vilket inspirerade många att emigrera. Snart strömmade tusentals svenskar över Atlanten, lockade av drömmen om ett bättre liv...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Folkliv på en gata i 1890-talets Paris.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Hi
Marknad med utsikt över en stad med massor av kanaler och gator.

Aztekernas historia

Aztekerna var ett urfolk i Centralamerika som på 1300-talet skapade ett rike i det mexikanska höglandet. Aztekernas...

Hi
Mosaik från romarriket som visar olika råvaror.

Historia om mat och matvanor

Våra matvanor har varierat genom historien, men vi har i regel fått äta det som funnits till hands. Maten har ändå -...

Relaterade taggar

Hi
Medeltida marknad.

Mat och dryck

I tiotusentals år har människans jakt på föda både förändrat samhället och fört det framåt....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Våffeldagen

av: Mattias Axelsson
2021-03-22

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. religionskunskap) om våffeldagen.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Fastlagen och fastan

av: Mattias Axelsson
2021-02-15

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om fastlagen och fastan.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna