© 2026 SO-rummet.se
Flickskolor var skolor som grundades på privata initiativ och stod utanför det allmänna undervisningsväsendet. Redan 1787 startade herrnhutarna Societetsskolan i Göteborg, en skola för flickor. Herrnhutarna var en kristen väckelserörelse med rötter i pietismen. De flesta flickskolorna tillkom dock på 1800-talet, till exempel Wallinska skolan i Stockholm 1831 och Kjellbergska flickskolan i Göteborg 1835.
De statliga läroverken var länge stängda för flickor, och folkskolan ansågs inte räcka för de medelklassfamiljer som ville ge sina döttrar en högre utbildning och hade råd med skolavgifterna.
Flickskolorna fyllde en viktig lucka i samhället. Pojkar från välbärgade familjer kunde gå vidare till läroverk, men flickor hade länge mycket sämre möjligheter till högre utbildning. Flickskolorna blev därför en väg för många flickor ur medelklassen att få mer kunskap och senare kunna arbeta, till exempel som lärare, kontorister eller inom vården.
En av flickskolepionjärerna var Cecilia Fryxell, som 1852 flyttade sin skola till Karlslund utanför Västerås och 1859 öppnade en ny flickskola på Rostad utanför Kalmar. Skolorna fick ofta kommunalt stöd, och från 1874 kunde flickskolor som uppfyllde vissa krav också få statligt stöd.
Från början dominerade den klassiska bildningen, alltså ämnen som skulle ge eleverna breda kunskaper och göra dem allmänbildade. Engelskan fick dock tidigt en viktig roll. Mot slutet av 1800-talet anpassades utbildningen till den arbetsmarknad som hade öppnats för kvinnor inom handel, kontor, telegraf- och telefonväsen samt sjukvård.
En kvinna bland 1 544 mänUnder 1800-talet började flickskolorna ge alltfler kvinnor möjlighet att skaffa sig en högre utbildning. Men vägen vidare var fortfarande full av hinder. Kvinnor fick inte ens ta studentexamen i Sverige förrän 1870. Året därpå blev den 33-åriga Betty Pettersson från Visby den första svenska kvinnan som klarade examen. Betty ville fortsätta läsa språk och humaniora vid Uppsala universitet. Där uppstod nästa problem. Kvinnor hade ännu inte rätt att studera sådana ämnen vid universitetet. Hon skrev därför till kungen och bad om ett särskilt tillstånd. Det fick hon. År 1872 skrevs Betty Pettersson in vid Uppsala universitet som ensam kvinna bland 1 544 manliga studenter. Motståndet var påtagligt. Manliga studenter skrev till och med en nidvisa om henne. Betty gav ändå inte upp. År 1875 tog hon sin filosofie kandidatexamen och blev senare den första kvinnan som arbetade som lärare vid ett statligt svenskt läroverk. Några år efter hennes genombrott öppnades universiteten för fler kvinnliga studenter. Betty Petterssons historia visar varför flickskolorna och kampen för kvinnors utbildning blev så betydelsefulla. På bara några årtionden gick Sverige från ett samhälle där högre utbildning nästan helt var männens område till ett samhälle där kvinnor steg för steg tog sig in på universitet och i yrken som tidigare varit stängda för dem. |
M LÄS MER: Framväxten av flickors utbildning under 1700-talet
M LÄS MER: Innehållet i flickors utbildning på 1700-talet
S LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria
S LÄS MER: Kvinnan som huvudperson
S LÄS MER: Läroverk
S LÄS MER: Folkhögskolor
S LÄS MER: Folkskolan
S LÄS MER: Universitet
S LÄS MER: Skolans och läraryrkets historia i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källor till faktarutan:
https://www.uu.se/om-uu/historia/framstaende-personer/betty-pettersson
https://www.skbl.se/sv/artikel/EllenFries
Här nedan hittar du material som kan relateras till flickskolor.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 13 minuter
I 1700-talets Frankrike såg skolan mycket olika ut beroende på om du var pojke eller flicka, rik eller fattig. Pojkar kunde gå i församlingsskolor och i vissa fall studera vidare, medan många flickor inte fick någon skolundervisning alls. För adelsflickor väntade ibland klosterskolor och religiösa internat med stränga regler, ständig övervakning och undervisning som främst skulle förbereda dem för livet som hustru och mor. Samtidigt började nya idéer om barn och lärande växa fram. Här får du följa en skolvärld som på många sätt skiljer sig kraftigt från vår egen...
Lästid 17 minuter
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...
Lästid 9 minuter
Kvinnofrågan är en benämning på den kamp för ökad jämställdhet som tog fart under 1800-talet. I Sverige kvarstod mannens privilegierade rättigheter längre än på många andra håll i Europa. Detta berodde främst på den sena industrialiseringen. Det var ju jordägarna (adel och bönder) som hårdast försvarade den ojämlika arvsrätten och giftorätten. Bondesamhällets härskare var husbonden med sitt lagstadgade ansvar för kvinna, barn och tjänstefolk. I ansvaret ingick också länge rätten att aga. Idealet om den undergivna kvinnan hämtade stöd från religiösa skrifter som Gamla testamentet, Paulus förkunnelse och Luthers hierarkiska hustavla, där målsmansrätten slogs fast. Kvinnans roll var makans och moderns, något som också understöddes av flera av dåtidens vetenskapliga teorier som ville bevisa hennes brister i fysiskt, intellektuellt och moraliskt avseende...
Lästid 6 minuter
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även till övriga grupper i samhället...
Lästid 6 minuter
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men vid början av 1700-talet förändrades situationen till det bättre...
På sajten Lärarnas historia finns massor av information om den svenska skolans historia och läraryrkets utveckling genom tiderna. Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut?
Omfattande faktatext på Hans Högmans webbplats där du ges en överblick över den svenska skolans historia från medeltidens universitet till 1600-talets gymnasier, 1800-talets folkskola etc och vår tids skolformer.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när flickor fick utbildning. Innan folkskolan kom 1842 fanns få utbildningsmöjligheter för lärdomstörstande flickor. Ett växande missnöje med denna orättvisa drev på utvecklingen av en ny skolform. Flickskolan blev en viktig språngbräda för ett självständigt yrkesliv och fick stor betydelse för kvinnorörelsen...
Vetenskapsradion Historia om skolans historia, med orättvisor och flumpedagogik i 1800-talets folkskola. Dessutom presenteras arkeologiska bevis för det äldsta London. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är 21 minuter och går att ladda ner (19 MB).
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900...
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Begreppet genus används för att undersöka hur sociala och kulturella normer påverkar våra...
Genom folkskolestadgan 1842 blev varje församling skyldig att ordna en folkskola. Det blev ett...
Folkhögskolor var i början internatskolor för bondeungdomen. Bland de första fanns Önnestads...
Läroverken var universitetsförberedande skolor och dominerades av klassiska ämnen som latin,...
Universitetens tidiga historia i Sverige präglas av de två lärosätena i Uppsala och Lund vars syfte...
