Flickskolor
Flickskolor var på privat initiativ grundade skolor utanför det allmänna undervisningsväsendet. Redan 1786 inrättade herrnhutarna (en religiös väckelserörelse och gren ur pietismen) en skola för flickor, men de flesta flickskolorna tillkom på 1800-talet (Wallinska skolan i Stockholm 1831 och Kjellbergska skolan i Göteborg 1836).
Läroverken var stängda för flickor och folkskolan ansågs otillräcklig för den medelklass som kunde klara inträdeskrav och avgifter.
En av flickskolepionjärerna var Cecilia Fryxell som grundade Carlslund utanför Västerås, senare flyttad till Rostad utanför Kalmar. Skolorna fick ofta kommunalt stöd och från 1874 också statligt stöd.
Från början dominerade den klassiska bildningen. Engelskan fick dock tidigt en viktig roll. Närmare år 1900 anpassades utbildningen till den arbetsmarknad som öppnats för kvinnor inom handel, kontor, telegrafväsen, telefonväsen och sjukvård.
LÄS MER: Framväxten av flickors utbildning under 1700-talet
LÄS MER: Innehållet i flickors utbildning på 1700-talet
LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria
LÄS MER: Kvinnan som huvudperson
LÄS MER: Läroverk
LÄS MER: Folkhögskolor
LÄS MER: Folkskolan
LÄS MER: Universitet
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till flickskolor.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Flickskolor
Skolans och läraryrkets historia i Sverige
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...
Kvinnofrågan - kampen för ökad jämställdhet under 1800-talet
Kvinnofrågan är en benämning på den kamp för ökad jämställdhet som tog fart under 1800-talet. I Sverige kvarstod mannens privilegierade rättigheter längre än på många andra håll i Europa. Detta berodde främst på den sena industrialiseringen. Det var ju jordägarna (adel och bönder) som hårdast försvarade den ojämlika arvsrätten och giftorätten. Bondesamhällets härskare var husbonden med sitt lagstadgade ansvar för kvinna, barn och tjänstefolk. I ansvaret ingick också länge rätten att aga. Idealet om den undergivna kvinnan hämtade stöd från religiösa skrifter som Gamla testamentet, Paulus förkunnelse och Luthers hierarkiska hustavla, där målsmansrätten slogs fast. Kvinnans roll var makans och moderns, något som också understöddes av flera av dåtidens vetenskapliga teorier som ville bevisa hennes brister i fysiskt, intellektuellt och moraliskt avseende...
Innehållet i flickors utbildning på 1700-talet
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även till övriga grupper i samhället...
Framväxten av flickors utbildning under 1700-talet
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men vid början av 1700-talet förändrades situationen till det bättre...
Länkar om Flickskolor
Skolans och läraryrkets historia i Sverige
På sajten Lärarnas historia finns massor av information om den svenska skolans historia och läraryrkets utveckling genom tiderna. Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut?
Skolans svenska historia
Omfattande faktatext på Hans Högmans webbplats där du ges en överblick över den svenska skolans historia från medeltidens universitet till 1600-talets gymnasier, 1800-talets folkskola etc och vår tids skolformer.
Flickskolan hade stor betydelse för kvinnorörelsen
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när flickor fick utbildning. Innan folkskolan kom 1842 fanns få utbildningsmöjligheter för lärdomstörstande flickor. Ett växande missnöje med denna orättvisa drev på utvecklingen av en ny skolform. Flickskolan blev en viktig språngbräda för ett självständigt yrkesliv och fick stor betydelse för kvinnorörelsen...
ANNONS
ANNONS
1800-talets svenska folkskola och läroverk
Vetenskapsradion Historia om skolans historia, med orättvisor och flumpedagogik i 1800-talets folkskola. Dessutom presenteras arkeologiska bevis för det äldsta London. Programledare är Tobias Svanelid. Programmet är 21 minuter och går att ladda ner (19 MB).