Folkhögskolor var i början internatskolor för bondeungdomen. En av de första var Önnestad i Skåne (1868). Inspiration kom från de danska folkhögskolorna i folkbildaren och förkunnaren N.F.S. Grundtvigs anda. De svenska var dock inte statskyrkokritiska utan skulle endast bidra till den uppåtsträvande bondeklassens praktiska utbildningsbehov och politiska intressen.
Från 1872 utgick statsbidrag till skolformen som till skillnad från läroverken hade lantmannapartiets stöd.
Redan från början var skolorna öppna för kvinnor även om dessas kurser var mer hushållsinriktade. Senare breddades rekryteringen. Arbetarrörelsen grundade Brunnsvik utanför Ludvika samt Birkagården i Stockholm, nykterhetsrörelsen Wendelsberg i Mölnlycke och ungkyrkorörelsen Sigtuna. År 1918 fanns 50 statsstödda folkhögskolor.
LÄS MER: Läroverk
LÄS MER: Flickskolor
LÄS MER: Folkskolan
LÄS MER: Universitet
LÄS MER: Skolans och läraryrkets historia i Sverige
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
