Osmanska riket

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om belägringen av Rhodos. År 1522 stred Johanniterorden mot dåtidens ledande supermakt – osmanska riket. Riddarnas fästning på den grekiska ön Rhodos hade bara 7 500 försvarare medan belägringsarmén omfattade 100 000 man.

Omfattande faktasida på finska Yle där du kan fördjupa dig i första världskriget och de bakomliggande orsakerna. Första världskriget anses ha börjat efter skotten i Sarajevo år 1914, men mordet på ett ärkehertigpar var inte den enda orsaken till varför Europas länder började förklara krig mot varandra sommaren 1914. En del historiker menar att ett krig kunde ha undvikits och att de bakomliggande tvisterna mellan staterna inte var så grova att man inte skulle ha kunnat undvika ett krig...

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om belägringen av Wien 1683. Ända sedan osmanerna krossade det bysantinska riket och intog Konstantinopel 1453 hade de expanderat sitt imperium västerut. År 1526 gjorde de ett misslyckat försök att erövra Wien. 157 år senare var sultanens armé tillbaka utanför den österrikiska huvudstadens murar...

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om kalabaliken i Bender. Efter det förödande slaget vid Poltava år 1709 slog sig Karl XII ner i den lilla byn Varnitsa utanför Bender i det osmanska riket. Här skulle en av de märkligaste tilldragelserna i Sveriges historia utspela sig. Men egent­ligen hade »kalabaliken i Bender» aldrig behövt ske. Det menar historikern och författaren Bengt Liljegren...

Avsnitt (25 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia om armeniska folkmordet 1915.

Varför mördades 1,5 miljoner kristna i osmanska riket vid tiden för första världskriget, och hur lyckas Turkiet ännu hundra år senare förneka folkmordet på armenier och andra kristna grupper? Vetenskapsradion Historia uppmärksammar 100-årsmarkeringen av folkmordet på armenierna 1915.

Kort genomgång (4:46 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om Kalifatets utbredning och osmanska riket. Hur man behandlade muslimer och icke-muslimer.

Under folkmordet i det osmanska riket mördades omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer och kaldéer. Massmorden utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. De flesta offren dödades under åren 1915-1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Det osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning... Materialet presenteras av Forum för levande historia.

Genomgång (10:36 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om 1800-talets nationalism. Här berörs bl.a. Tysklands enande, Italiens enande, osmanska rikets sönderfall och skandinavismen.

Artikel i tidningen Populär Historia där Maria Småberg berättar om folkmordet i Armenien. I april 1915, inleddes en klappjakt på armenier i det osmanska riket. Den kristna gruppen pekades ut som landsförrädare, men framförallt passade den inte in i ungturkarnas vision om ett etniskt homogent rike. Under kommande år mördades och fördrevs över en miljon människor.

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om den första av 1900-talets stora konflikter på Balkanhalvön som blev något av en upptakt till första världskriget. När det osmanska riket föll sönder i slutet av 1800-talet började en rad nya nationalstater kämpa om sultanens forna territorier. Men när han väl var besegrad uppstod nya konflikter – nu mellan de rivaliserande länderna på Balkan...

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Karl XII:s vistelse i Bender som avser perioden 1709–1713, då Sveriges kung Karl XII och hans armé efter slaget vid Poltava och kapitulationen vid Perevolotjna år 1709 retirerade in i Osmanska riket för att få skydd från fienden Ryssland. Svenskarna tilläts slå sig ner i Bender på osmanskkontrollerat område i dagens Moldavien...

Artikel i tidningen Militär Historia där Frederick Fooy berättar om det legendariska slaget vid Trastfältet 1389. Sällan har ett nederlag hyllats så mycket som den serbiska förlusten vid Kosovo Polje 1389. Trots att slaget inte var avgörande i krigen mot osmanerna symboliserar det än idag serbisk kamp och drömmar om en svunnen storhet...

Animerad karta (3:44 min) som visar det osmanska rikets uppgång och fall.

Digital karta (film) som visar olika imperiers uppkomst och spridning genom historien. Fokus ligger på Mellanöstern och Medelhavsregionen.

I den här artikeln i tidningen Militär Historia redogör Oskar Sjöström för det blodiga sjöslaget vid Lepanto 1571. Med sex tungt bestyckade tremastare i spetsen gick den Heliga ligan till anfall mot sultanens flotta. Osmanerna hade aldrig sett något liknande och deras galärer krossades under slaget utanför Greklands kust. De nya galeaserna hade tagit över sjökriget...