© 2026 SO-rummet.se
Efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland i samband med det finska kriget 1808-1809, blev Finland – med det nya namnet "det ryska storfurstendömet Finland" – istället en del av tsarens Ryssland.
År 1917 utbröt en revolution i Ryssland som en följd av de omfattande ryska motgångarna under första världskriget och svåra problem på hemmaplan. Under den turbulenta politiska perioden som följde i revolutionens spår passade Finland på att i december 1917 förklara sig självständigt.
Självständighetssträvandena drevs på av den borgerligt ledda finländska senaten, medan den politiska vänstern istället ville behålla förbindelsen med det nya Ryssland som uppstått efter revolutionen. Det hela urartade i ett kort men blodigt inbördeskrig.
De rödas och de vitas motiv i konfliktenDe röda bestod främst av arbetare, torpare och socialister. Många av dem ville ha stora samhällsförändringar, till exempel bättre arbetsvillkor, mer politiskt inflytande och ett rättvisare samhälle. De påverkades också av revolutionen i Ryssland, där socialister hade tagit makten. För de röda handlade kriget därför om att förändra Finland i grunden och minska skillnaderna mellan rika och fattiga. De vita stödde den borgerliga senaten, alltså Finlands regering. De ville försvara den nya självständiga staten och bevara lag och ordning. Många vita var rädda för att Finland skulle dras in i en socialistisk revolution och hamna under starkt inflytande från Ryssland. För dem handlade kriget därför om att skydda Finlands självständighet och den rådande samhällsordningen. Konflikten blev på så sätt både ett inbördeskrig om makten i Finland och en del av de större konflikterna efter ryska revolutionen. De röda såg sig som en rörelse för social rättvisa, medan de vita såg sig som försvarare av staten och självständigheten. Det gjorde kriget särskilt bittert, eftersom båda sidor ansåg att Finlands framtid stod på spel. |
Det finska inbördeskriget ägde rum under januari-maj 1918 i samband med Finlands frigörelse från Ryssland, strax efter ryska revolutionen.
Kriget utkämpades mellan de röda, främst finska socialister och arbetare, och de vita, som stödde den borgerliga senaten, alltså regeringen. De röda fick visst stöd av ryska soldater som fanns kvar i Finland, medan de vita fick stöd av svenska frivilliga och tyska trupper.
De röda hade ett starkt utgångsläge i början av kriget, men de vita var bättre organiserade och hade bättre utrustning. I slutskedet blev också den tyska hjälpen viktig, vilket bidrog till att de vita vann kriget.
Kriget kännetecknades av stor grymhet på båda sidor i konflikten. Sammanlagt dog över 38 000 människor i samband med kriget och dess efterspel. Av dem stupade omkring 10 500 i strid. Många andra avrättades eller dog senare i fångläger. De vita bestraffade dessutom sina besegrade fiender hårt. Mellan 12 500 och 13 500 röda fångar dog i fångläger under månaderna efter krigets slut, främst av svält och sjukdomar. Tusentals andra fick långa fängelsestraff och ett hundratal avrättades. De vitas hårda bestraffning av sina fiender skapade djupa klyftor i det finska samhället.
Det finska inbördeskriget utkämpades mellan borgerliga "vita" och socialistiska "röda" grupperingar i Finland från januari till maj 1918. Finland hade sedan 1809 varit ett ryskt storfurstendöme men ändå haft stor självständighet. Landet hade en lantdag (Finlands dåtida parlament) som efter 1906 utsågs genom val, där det rådde allmän och lika rösträtt. Motsättningarna var dock stora – socialt, ekonomiskt och politiskt.
I Finland fanns sedan 1917 skyddskårer och röda garden, som representerade borgerliga respektive socialistiska grupper i samhället. De röda gjorde uppror i januari 1918 och tog makten i Helsingfors, medan Finlands senat, alltså regeringen, flydde till Vasa. De röda var numerärt överlägsna, men de vita hade bättre vapen och utbildning. De vita stöddes dels av Tyskland, som hade utbildat finska jägarförband, dels av ca 1 200 frivilliga svenskar, bland dem flera höga officerare. De röda fick hjälp av några tusen man från det revolutionära Ryssland.
Den tyska hjälpen blev mycket viktig i krigets slutskede. I april 1918 landsteg omkring 13 000 tyska soldater i södra Finland och hjälpte de vita att vinna.
I Sverige var opinionen starkt splittrad. Det fanns aktivistiska krafter som önskade att Sverige skulle bidra med trupp och vapen på de vitas sida. Dessa såg kriget som ett frihetskrig. Många borgerliga fruktade också att ett "rött" maktövertagande i Finland skulle påverka Sverige och stärka de revolutionära krafterna i hemlandet. Mot detta stod stora delar av arbetarrörelsen, som betraktade kriget som en klasskamp där den finska överklassen med tysk hjälp försökte krossa arbetarna.
Den liberal-socialdemokratiska regeringen Edén-Branting förde en försiktig politik. Den accepterade visserligen att frivilliga anslöt sig till de vita och sände trupp till Åland men vägrade gå med på kravet att Sverige skulle delta aktivt i kriget. Detta skulle både ha varit ett klart brott mot neutralitetspolitiken och ett ställningstagande mot den finska arbetarklassen.
Inbördeskriget slutade med seger för de vita, men motsättningarna mellan de stridande parterna levde kvar länge. De började minska under 1930-talet, och i samband med vinterkriget under andra världskriget ökade den nationella sammanhållningen i Finland.
S LÄS MER: Finlands historia
M LÄS MER: Ryska revolutionen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Märtha Norrback och Henrik Meinander, Finlands historia 4, Schildt, 1999
Bjarne Stenquist, Den vita segerns svarta skugga – Finland och inbördeskriget 1918, Atlantis, 2009
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som handlar om det finska inbördeskriget.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 14 minuter
I november 1939 anfölls det på papperet militärt underlägsna Finland av jätten Sovjetunionen. Det som Stalin hade räknat med skulle bli en lätt seger, visade sig istället bli en utdragen kamp med enorm manspillan för Röda arméns del. Vi ska här följa de finska soldaternas beslutsamma kamp mot den ryska björnen i snö och kyla...
Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Finlands historia.
Artikel i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet där du kan läsa om finländare som valde att strida på Tysklands sida mot Ryssland under första världskriget, och senare på de vitas sida i finska inbördeskriget. De valde att offra allt, förråda sitt land, lämna släkt och vänner och resa till osäkerheten i krigets Tyskland för den sköra drömmen om ett fritt Finland. Ingenting talade i november 1914 för att de tvåtusen jägarna någonsin skulle återvända hem. Tre år senare var landsförrädarna frihetshjältar.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om finska inbördeskriget. Ryska revolutionen banade väg för Finlands självständighet i slutet av 1917. Men knappt hade landet blivit fritt förrän sociala och politiska konflikter delade folket i ett blodigt inbördeskrig...
Artikel i SFV, Uppslagsverket Finland, där du kan läsa om finska inbördeskriget i januari-maj 1918. Inbördeskriget var en väpnad kamp mellan "vita" (borgerliga) och "röda" (socialistiska) samhällsgrupper i Finland. Striden fördes i huvudsak mellan inhemska styrkor, även om de vita fick hjälp av en liten rikssvensk frivilligkår och i slutskedet av tyska trupper, medan de röda i viss grad understöddes av den i landet kvarblivna ryska militären...
Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (17:26 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar översiktligt om det finska inbördeskriget 1918 inkl. dess förhistoria (här berörs bl.a. hur Finland blev ryskt med dess konsekvenser).
Artikel i Wikipedia om fästningen Sveaborg. Efter att Peter den store av Ryssland grundat Sankt Petersburg i Finska vikens östligaste del, på f.d. svensk mark, behövde Sverige en stark fästning i Finska viken. Byggnadsarbetena på Sveaborg inleddes 1748…
I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.
Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick...
Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Ett inbördeskrig är en inomstatlig väpnad konflikt mellan olika grupper inom ett och samma land....
