Hemmets stilhistoria, del 1: Bondehemmet

Bondehemmen har varit sig ganska lika från medeltiden och långt in på 1800-talet. Mitt på golvet hade man under forntiden och tidig medeltid en eldstad där man fick värme och lyse och där man lagade sin mat. Röken gick ut genom ett hål i taket. Hur stora husen än blev och hur många rum en bondgård än hade så användes till vardags bara stugan (dagligstugan eller storstugan) som var det enda rum som hade en eldstad. Här lagades maten, här åts den, här sov alla, åtminstone under den kalla årstiden, här spanns, vävdes och slöjdades det om kvällarna; kort sagt här tillbringade man all sin tid inomhus. Och ett hushåll kunde bestå av ett stort antal personer.
L

Interiör av en småländsk bondstuga. Målning av Pehr Hörberg, 1801.

Inne i bondestugan

Under slutet av medeltiden flyttades eldstaden till ett hörn av stugan och fick då murstock och skorsten. Nu behövdes inte längre takets rökhål (eller vindögat som det kallades). När dessa ryggåsstugor så småningom fick innertak satte man in väggfönster.

Stugan var utrustad med väggfasta bänkar längs rummets långväggar och bakre gavel, bänkar att sitta, ligga och förvara på. En kärlhylla på väggen och två vågräta kronstänger hängde från taket på vilka brödspetten vilade. Kronstängerna i taket användes långt in på 1900-talet bland annat för att torka kläder.

ANNONS

Typiska planlösningar genom tiderna.

Strax invid ingången stod ibland en tiggarbänk. När man åt vid den öppna spisen använde man en särskild matskiva eller bordsstol. Att sitta kring brasan och äta var en kvarleva från tiden då man inte hade några bord.

Nästan alla husgeråd var av trä, svarvade skålar och fat och laggade bägare. Träskedarna var tillsammans med vars och ens kniv de enda besticken, gaffeln kom först på 1800-talet. Det förekom också enkla keramikkärl.

En sittplats med gamla anor var högsätet mitt på ena långsidan, en plats för husbonden - och husmodern. På motsatta sidan fanns ännu ett högsäte för förnäma gäster. Högsätet nämns i de medeltida lagarna. Om man överföll den som satt där bestraffades man extra hårt.

När järnspisen kom i mitten på 1800-talet revolutionerades matlagningen. Den värmde bättre och det gick åt mindre ved och röken samlades i skorstenen utan att ryka in i stugan. En stor nackdel var att ljuset från eldstaden försvann. Men det dröjde inte länge förrän fotogenlamporna kom. På 1860-talet började man dessutom masstillverka kakelugnar som gjorde det betydligt lättare att hålla varmt.

Olika husformer

Husformerna följde samma mönster genom århundradena. Rökstugorna värmdes upp precis som vikingarnas långhus som hade en öppen eldstad mitt på golvet och saknade rökgång (murstock och skorsten).

Bostadshusens utveckling:

Enrumsstugan bestod av ett fyrkantigt rum med eldstad. Den fick så småningom skorsten och var vanlig som bondstuga och för städernas enklare befolkning långt in på 1500-talet.

Enkelstugan utvecklades ur enrumsstugan och hade en tredelad plan. Från mitten av 1700-talet blev den vanlig för mindre bondgårdar och torp. Under 1800-talet byggdes den ibland i två våningar och ofta med förstukvist eller veranda.

Sidokammarstugan hade en tvådelad plan med dagligstuga med eldstad och en sidokammare. Denna stugtyp användes för soldattorp och båtsmanstorp under 1800-talet och förekom in på 1900-talet.

Parstugan från 1500-talet förekom först i herrskapssammanhang men blev allmän som bondgård i slutet av 1600-talet. Den bestod av två rum, "stugor", över hela husets bredd och mellan dem en kammare och en förstuga/farstu med entrén i husets mitt. Även här tjänade en av "stugorna" ända fram till 1950-talet som det enda bebodda rummet. I början på 1800-talet flyttades köket ofta in i kammaren. Den andra stugan blev finrum.

ANNONS

ANNONS

Sexdelad plan, med en sal i husets mitt, introducerades på 1600-talet och förekom under 1700-talet för herrgårdar, prästgårdar och officersbostäder. Under 1800-talet användes planlösningen även för bondgårdarnas huvudbyggnad.

Korsplanen hade förstuga, sal, kammare och kök samlade kring en centralt placerad murstock. Den hade sitt ursprung i 1700-talets tjänsteflyglar på herrgårdarna och blev vanlig under 1800-talet och förekom långt in på 1900-talet för villor och egnahem.

Det går fortfarande att hitta de gamla hustyperna, och i nya huskataloger kan man se hur de inspirerat till större och lyxigare modeller, ofta med betydligt större fönsterpartier.
 

Att förvara mat

I alla tider har människan försökt göra sin mat hållbar. Man har soltorkat och rökt, gjort inläggningar, saltat och konserverat och kylt ner och fryst in. Allt för att hindra förruttnelsen. De gamla egyptierna soltorkade och gjorde inläggningar. Bruket att lägga in mat kom till Europa först på 1500-talet då man tröttnade på saltad mat.

Napoleon utlovade i början av 1800-talet en belöning till den som kom på ett nytt sätt att lagra mat. Orsaken var soldaternas dåliga matförhållanden i fält. Vinnaren blev en fransk kock och sprittillverkare som upptäckte att man kunde konservera mat i glas med lufttäta lock. Senare tillverkades burkar i metall.

Jordkällare och grottor har genom tiderna hållit maten kall och på 1500-talet hade Europas härskare egna ishus. Långt in på 1900-talet hade man i Sverige skåp som kyldes med isblock från frusna vattendrag och sjöar.

I slutet på 1800-talet upptäckte man att kyla kunde produceras med hjälp av gas. Det första kylskåpet för hushåll kom 1911 och den första affären med djupfrysta varor öppnade i USA 1930.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några skillnader gällande bondehemmets konstruktion och funktion under medeltiden jämfört med på 1800-talet.
     
  2. Vilken teknisk förändring på 1800-talet revolutionerade matlagningen i bondehemmet och vilka var dess för- och nackdelar?
     
  3. Vilka metoder användes traditionellt för att bevara mat, och hur förändrades dessa metoder över tid - från de gamla egyptierna till 1900-talet?
     
  4. Vad var anledningen till att Napoleon utlyste en belöning för ett nytt sätt att lagra mat, och vilken teknisk lösning blev resultatet av detta?
     

 

VILL DU VETA MER? Läs: Alla tiders stil, av Eva Atle Bjarnestam (2021)


Källor:
Julius Ejdestam, Så har vi bott, Rabén & Sjögren, 1979
Fembandsverket Det svenska jordbrukets historia, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademin, URL: https://www.ksla.se/bibliotek/fembandsverket/  [2022-01-29]
olklivsarkivet i Lund, URL: https://www.folklivsarkivet.lu.se/  [2022-01-29]


bokomslagText: Eva Atle Bjarnestam, författare
Webbplats: Stilspaning - alla tiders stilar och design

 

 

Senast uppdaterad: 28 oktober 2023
Publicerad: 28 januari 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Barn som leker i snö.

Barndom och leksaker i början av 1900-talet

I den här artikeln berättar kulturhistorikern Jane Fredlund om leksaker och hur det var att vara...

M
Rökande adelsdam

Tobakens historia i Sverige

Bruket av tobak går bortåt 400 år tillbaka i tiden i vårt land. Tobaken blev snabbt populär när den...

M
Fylla på en krog under sent 1800-tal.

Brännvinets historia i Sverige

Brännvinets historia i Sverige går långt tillbaka. Det började som medicin under slutet av...

L
bönder som arbetar på ett gods

Upprorsstämning på ett gods i medeltidens England

I slutet av 1300-talet växte missnöjet bland bönderna på det engelska godset Forncett i Norfolk....

L
1500-talets Stockholm

Kalabalik vid Gråmunkebron - ett case om ett våldsbrott i 1500-talets Stockholm

En mörk septemberkväll år 1511 i Stockholm blev bonden Erik Eriksson indragen i en våldsam konflikt...

M
massaker

Jacquerie - medeltidens största bondeuppror i Frankrike

La Jacquerie var ett stort bondeuppror som ägde rum i norra Frankrike 1358 under hundraårskriget....

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Arkitektur- och stilhistoria

Historia om arkitektur, stil och design. Äldre tiders stil kan ses i konsten och arkitekturen men även i många av de...

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Hi

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Relaterade taggar

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Skiftesreformerna i Sverige

av: Mattias Axelsson
2021-09-23

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om skiftesreformerna i Sverige under slutet av 1700- och början av 1800-talet, särskilt laga skifte.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Orsaker till den industriella revolutionen

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-03-15

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om den industriella revolutionens orsaker. Vad var den industriella revolutionen och vilka orsaker låg bakom?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna