Vardagsliv och högtider i ett historiskt perspektiv

Många av våra traditioner och annat i våra liv har religiös anknytning - både i helg och i vardag. Bakgrunden är både kristen och förkristen. Ganska ofta är linjerna sammanvävda med varandra. Gränsen kan vara svår eller omöjlig att dra. De religiösa föreställningarna slår igenom i folktro, traditioner, seder, bruk och föremål. Starkast är de kanske vid stora högtider som jul och midsommar - ljusets och årets stora vändpunkter.
M

Samspelet mellan vardag och fest gav omväxling, högtid och variation i folkets liv.

Man har ibland delat in vårt år i arbetsår och festår.

Arbetsåret

Arbetsåret är då de långa, ibland tröstlösa, dagarna, veckorna och månaderna av vardagsplikter. Arbetet har i vårt land alltid kommit i första rummet. Vi härstammar alla från landet - och tider för sådd och skörd, boskapsvallning, jakt och fiske är inte lämpade för fest.

Men mitt i vardagen har festen alltid funnits. En särskild festrytm har varit insprängd mitt i den grå och ofta tunga vardagen.

Lördagskvällens fest och nöjen och söndagens vila utgjorde i århundraden gränsen mellan de olika arbetsveckorna.

ANNONS

ANNONS

På liknande sätt fick årsfesterna bli gränsmärken mellan årstider och arbetssäsonger. Årets högtider gav möjlighet till fest och avkoppling. Folk och släkter som var sprid över landet fick möjlighet att återsamlas. Sådana årsfest var jul, påsk, pingst och midsommar - men också marknader och mässor på olika orter på bestämda dagar.

Många helger och högtider hängde samman med slutet av ett arbetspass eller en arbetssäsong. Det kan gälla skördefesten som ännu lever vidare i tacksägelsedagen men som också firades på andra sätt.

Andra årsfester hängde samman med boskapsskötsel och med fiske. Den stora Mikaelifesten ("Mickelsmäss", 29 september) var en sorts "övergångshelg" mellan sommar- och vinterhalvåren. Den spelade en stor roll inte minst i fäbodsamhällena som slutpunkten för sommarens djurbeten på vallarna.

Feståret

Feståret har sin grund i solen och i månen. När solen stod som högst och lägst på himlen har det sedan stenåldern varit naturligt att samlas till fest, likaså vi vårdags- och höstdagjämningstid. Också månens olika faser har legat till grund för många fester: dit hör ännu påskhögtiden.

Ett annat festår är baserat på de stora kristna högtiderna - på kyrkans år (kyrkoåret). Men också detta hänger samman med solens och månens fester som fick kristet innehåll. Midvinterfesten blev Jesu födelsedag (julen), midsommardagen blev Johannes Döparens festdag, påsk blev Jesu uppståndelses fest.

Kristet präglade blev också många av de fester som hängde samman med årets arbete och dess olika faser. Tacksägelsedagen efter avslutad skörd har redan nämnts. Andra festdagar med anknytning till jordbruk, fruktbarhet, jakt och fiske kom att få kristet innehåll: framför allt som helgon- och apostladagar.

Spelet mellan vardag och fest gav omväxling, högtid och variation i folkets liv. Det representerade ett urtida mönster. Kult, tradition och högtid smälte samman. Traditioner som dansen kring majstången och det gamla uttrycket "att dricka jul" vittnar fortfarande om det urgamla samspelet mellan fest och kult.

Festen innebar samhörighet, inte bara människor emellan, utan också med olika gudar och gudomligheter.

ANNONS

ANNONS

Övergången till kristen tro och sed innebar kanske inte någon revolution av vare sig vardagen eller de rådande festsederna. Men både fest och vardag fylldes med kristet innehåll. Nu var det inte längre asar och gudomligheter, väsen och vättar, som stod i centrum, inte ättehagar eller hedniska kultplatser. Man samlades i kyrkan på söndag och till mässfirande på olika festdagar. Och nu var det till Guds, den heliga Jungfruns och till helgonens ära som man svingade sina bägare och festade efter fiske, jakt och skörd.

Så fortsatte arbetsåret - men nu under nya och starkare makters beskydd. Likaså feståret, men till den nye gudens ära. Och även när reformationen och den senare kyrkliga utvecklingen bröt ner den medeltida liturgin ("gudstjänstordningen") och festseden, levde mycket vidare. Än idag bär vi med oss stora delar av det religiösa arvet.

LÄS MER: Kyrkoåret

LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag

LÄS MER: Kristna högtider och traditioner

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med "arbetsåret"?
     
  2. Vad menas med "feståret"?
     
  3. Hur "kompletterar" arbetsåret och feståret varandra?
     
  4. Enligt författaren innebar inte övergången från hedendom till kristendom några jättestora förändringar gällande många av årets festdagar. Motivera varför.

 

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.

Senast uppdaterad: 12 juli 2020
Publicerad: 12 juli 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

L

Ludditerna - mekaniseringens och industrialismens motståndare

I början av 1800-talet utbröt ett stort uppror i textilbältet i mellersta England. Detta uppror var...

S

Den medeltida kyrkans organisation i Sverige

Under medeltiden hade kyrkan mycket stor makt och genomsyrade hela det europeiska samhället. Var...

M

Fastan och påsken

Fastan, passionstiden, stilla veckan och påsk är typexempel på religiösa seder i kristen tappning....

M

Jultraditioner förr och nu

Jultiden och julhelgen har liksom adventsfirandet stark religiös bakgrund. Det gäller inte bara...

ANNONS

Ämneskategorier

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Livet på landet och i staden 1776-1914

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Svenska högtider och traditioner förr och idag

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Kristendomens riter

Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.

Relaterade taggar

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

SO-rummet tag typ

Jordbruk

Här hittar du material som kan relateras till jordbruk förr eller idag.