Vardagsliv och högtider i ett historiskt perspektiv

Lästid 5 minuter

Många av våra traditioner och annat i våra liv har religiös anknytning - både i helg och i vardag. Bakgrunden är både kristen och förkristen. Ganska ofta är linjerna sammanvävda med varandra. Gränsen kan vara svår eller omöjlig att dra. De religiösa föreställningarna slår igenom i folktro, traditioner, seder, bruk och föremål. Starkast är de kanske vid stora högtider som jul och midsommar - ljusets och årets stora vändpunkter.

Artikel

Bild: SO-rummet.se

Samspelet mellan vardag och fest gav omväxling, högtid och variation i folkets liv.

Man har ibland delat in vårt år i arbetsår och festår.

Arbetsåret

Arbetsåret är då de långa, ibland tröstlösa, dagarna, veckorna och månaderna av vardagsplikter. Arbetet har i vårt land alltid kommit i första rummet. Vi härstammar alla från landet - och tider för sådd och skörd, boskapsvallning, jakt och fiske är inte lämpade för fest.

Men mitt i vardagen har festen alltid funnits. En särskild festrytm har varit insprängd mitt i den grå och ofta tunga vardagen.

ANNONS

Lördagskvällens fest och nöjen och söndagens vila utgjorde i århundraden gränsen mellan de olika arbetsveckorna.

På liknande sätt fick årsfesterna bli gränsmärken mellan årstider och arbetssäsonger. Årets högtider gav möjlighet till fest och avkoppling. Folk och släkter som var sprid över landet fick möjlighet att återsamlas. Sådana årsfest var jul, påsk, pingst och midsommar - men också marknader och mässor på olika orter på bestämda dagar.

Många helger och högtider hängde samman med slutet av ett arbetspass eller en arbetssäsong. Det kan gälla skördefesten som ännu lever vidare i tacksägelsedagen men som också firades på andra sätt.

Andra årsfester hängde samman med boskapsskötsel och med fiske. Den stora Mikaelifesten ("Mickelsmäss", 29 september) var en sorts "övergångshelg" mellan sommar- och vinterhalvåren. Den spelade en stor roll inte minst i fäbodsamhällena som slutpunkten för sommarens djurbeten på vallarna.

Feståret

Feståret har sin grund i solen och i månen. När solen stod som högst och lägst på himlen har det sedan stenåldern varit naturligt att samlas till fest, likaså vi vårdags- och höstdagjämningstid. Också månens olika faser har legat till grund för många fester: dit hör ännu påskhögtiden.

Ett annat festår är baserat på de stora kristna högtiderna - på kyrkans år (kyrkoåret). Men också detta hänger samman med solens och månens fester som fick kristet innehåll. Midvinterfesten blev Jesus födelsedag (julen), midsommardagen blev Johannes Döparens festdag, påsk blev Jesus uppståndelses fest.

Kristet präglade blev också många av de fester som hängde samman med årets arbete och dess olika faser. Tacksägelsedagen efter avslutad skörd har redan nämnts. Andra festdagar med anknytning till jordbruk, fruktbarhet, jakt och fiske kom att få kristet innehåll: framför allt som helgon- och apostladagar.

Spelet mellan vardag och fest gav omväxling, högtid och variation i folkets liv. Det representerade ett urtida mönster. Kult, tradition och högtid smälte samman. Traditioner som dansen kring majstången och det gamla uttrycket "att dricka jul" vittnar fortfarande om det urgamla samspelet mellan fest och kult.

Festen innebar samhörighet, inte bara människor emellan, utan också med olika gudar och gudomligheter.

ANNONS

Övergången till kristen tro och sed innebar kanske inte någon revolution av vare sig vardagen eller de rådande festsederna. Men både fest och vardag fylldes med kristet innehåll. Nu var det inte längre asar och gudomligheter, väsen och vättar, som stod i centrum, inte ättehagar eller hedniska kultplatser. Man samlades i kyrkan på söndag och till mässfirande på olika festdagar. Och nu var det till Guds, den heliga Jungfruns och till helgonens ära som man svingade sina bägare och festade efter fiske, jakt och skörd.

Så fortsatte arbetsåret - men nu under nya och starkare makters beskydd. Likaså feståret, men till den nye gudens ära. Och även när reformationen och den senare kyrkliga utvecklingen bröt ner den medeltida liturgin ("gudstjänstordningen") och festseden, levde mycket vidare. Än idag bär vi med oss stora delar av det religiösa arvet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad menas med "arbetsåret"?
Vad menas med "feståret"?
Hur "kompletterar" arbetsåret och feståret varandra?
Enligt författaren innebar inte övergången från hedendom till kristendom några jättestora förändringar gällande många av årets festdagar. Motivera varför.

M LÄS MER: Kyrkoåret

M LÄS MER: Svenska högtider och traditioner förr och idag

M LÄS MER: Kristna högtider och traditioner

M LÄS MER: Att mäta och styra tiden

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Göran Bexell, Kyrkan och etiken. Med kommentarer av Ivar Asheim, Verbum, 1992
Nils-Arvid Bringeus, Årets fester, LT förlag, 1988
Jan Arvid Hellström, En resa till medeltiden, Verbum, 1973
Jarl Hemberg m.fl., Människan och Gud en kristen teologi, Liber, 1982
Lilla boken om kristen tro, Verbum, 1992
Inge Löfström, Från nyår till Sylvesterkväll. Almanackan berättar, Verbum, 1971

FÖRFATTARE

Text: Jan Arvid Hellström, biskop, docent i praktisk teologi och professor i kyrko- och samfundsvetenskap.

Senast uppdaterad: 14 augusti 2025

Publicerad: 12 juli 2020

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Brott och straff på medeltiden

Scen från en avrättning genom halshuggning. Bödeln väntar på att prästen ska läsa klart bönen innan han hugger.

av: Robert de Vries

2025-09-30

Lästid 9 minuter

I början av medeltiden såg lagarna olika ut beroende på var man bodde. Den som bröt mot lagen fick oftast betala böter till brottsoffret eller till familjen. Om man inte betalade, så blev man fredlös. Vem som helst fick då döda brottslingen utan att själv bli straffad. Senare på medeltiden började kungarna ta över och bestämma lagarna i hela landet. Då kom nya regler som gällde överallt och straffen blev hårdare. De som dömdes för brott kunde få hemska straff, som utfördes inför publik av en bödel - en person som jobbade med att straffa brottslingar. Det var viktigt att många såg på när bödeln utförde straffen, för tanken var att skrämma alla andra från att begå brott...

+ Läs mer

Stockholm och andra viktiga svenska städer på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-28

Lästid 11 minuter

Stockholm växte fram på 1200‑talet vid vattnet där Mälaren möter Östersjön. Läget var perfekt för både handel och försvar. Den som styrde över staden kunde också kontrollera den viktiga vattenvägen in i landet. Under medeltiden byggdes murar runt staden, och många handelsvaror kom dit från hela Sverige och området runt Östersjön. Tyska köpmän köpte varorna och sålde dem vidare till andra länder. På 1400-talet fanns omkring 70 städer i Sverige, och störst var Stockholm med ca 6 000 invånare. Några av de andra viktiga städerna i riket var Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Kalmar, Åbo och Viborg...

+ Läs mer

Hantverk och skrån på medeltiden

av: Robert de Vries

2025-09-27

Lästid 8 minuter

Medeltidens hantverkare bodde i städerna. Unga pojkar som skulle bli hantverkare fick börja som lärling hos en mästare där de lärde de sig yrkets grunder och hemligheter. Efter några år fick de göra ett gesällprov och bli gesäll, innan de efter ytterligare många år, ansågs redo att göra ett mästarprov. När det var godkänt blev de mästare och fick öppna en egen verkstad och ha egna lärlingar och gesäller. Alla hantverkare inom varje yrke i en stad var tvungna att vara medlem i ett skrå - en slags hantverksklubb - t.ex. skomakarskrået eller bagarskrået. Skrånas viktigaste uppgift var att se till att hantverket i staden höll god kvalité och att hantverkarna hade det bra...

+ Läs mer

Hade du velat bo i en stad på medeltiden?

av: Robert de Vries

2025-09-24

Lästid 6 minuter

Tänk dig att du går genom smala, krokiga gränder där solen knappt hittar in. Det luktar rök, gödsel och gamla sopor. Vattnet du dricker kan göra dig sjuk eller ta ditt liv. När mörkret lägger sig över staden blir det riktigt mörkt, för det finns inga gatlyktor. Då är det nästan bara stadsvakterna kvar på gatorna. Deras viktigaste uppgift är att förhindra och upptäcka bränder, för om det börjar brinna sprids elden snabbt bland den täta bebyggelsen. Vill du följa med in i den medeltida staden? Häng med!

+ Läs mer

Städerna i medeltidens Sverige

av: Robert de Vries

2025-09-21

Lästid 8 minuter

Medeltidens svenska städer var små men viktiga centrum för hantverk och handel. Där möttes människor från Sverige och andra länder - handeln förde därför med sig både rikedomar och nya idéer. Alla varor som kom in till städerna beskattades med tull som gav inkomster till kungen, men också till städerna. Med pengarna kunde kungen stärka sin makt, medan städerna använde dem till viktiga byggnadsarbeten och löner...

+ Läs mer

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.

av: Robert de Vries

2025-09-10

Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

6:16

Snabb fakta: Halloween

5:00

Snabb fakta: Varför firar vi alla hjärtans dag?

1:13

Vad är grejen med alla hjärtans dag?

1:!1

Vad är grejen med fettisdagen?