Vikingarnas långhus

Hur var det att leva i ett långhus?
Långhuset var oftast bara ett enda stort rum. Där inne åt man, sov, arbetade och umgicks. Mitt i rummet fanns en eldstad där en brasa brann. Elden gav både värme och ljus, och här lagade man också mat. Eldstaden var byggd så att gnistor inte skulle sprida sig. Det fanns alltid risk för bränder eftersom husen till största delen var byggda av trä.
Över eldstaden fanns en öppning i taket som släppte ut röken. Men hålet räckte inte alltid till, så det kunde bli rökigt inomhus.
ANNONS
ANNONS
Det var ganska mörkt inne i långhuset, även på dagen. Dagsljuset tog sig bara in genom öppningen i taket eller genom dörren, om den stod öppen. Ibland fanns även ett litet fönster som kunde täckas för med djurhud eller en fönsterlucka.
Golvet var oftast av hårt packad jord, men i finare hus kunde det finnas plankgolv. Längs väggarna stod bänkar eller låga plattformar. Där kunde man sitta på dagarna, och sova på nätterna. Det fanns filtar och pälsar för att hålla värmen. Bara husbonden och hans fru hade riktiga sängar.
Det fanns inte så många möbler i husen. Förutom bänkar och sängar kunde det finnas kistor där man förvarade kläder och viktiga saker. Man hade också små bord och ibland stolar, men inte alls lika många möbler som vi har idag.
På vintern brukade det bli trångt i huset. Nästan alla höll sig inne när det var kallt och mörkt ute. Ofta bodde även boskapen, som kor, får och getter, under samma tak för att inte frysa ihjäl. Djuren höll då till i ena änden av huset, avskilda från människornas del med en enkel vägg eller öppning. Det blev varmt av både elden och djuren, men luften var ofta dålig och fylld av rök.
En del långhus hade två rader av stolpar som höll upp taket. Arkeologer brukar kalla dem för treskeppiga hus, eftersom det såg ut som tre långa gångar inuti. Mellangången var den största, och där fanns eldstaden, och på sidorna fanns bänkarna och sovplatserna. Uppe på takbjälkarna kunde man lägga undan saker som inte behövdes varje dag.
Under den långa vintern tillbringade familjen mycket tid tillsammans inne i huset. De berättade sagor, spelade brädspel, lagade nät, tvinnande rep och snidade i trä. Kvinnorna spann ull och vävde tyg på vävstolar. Man hjälptes åt med arbetet och försökte hålla sig varm och sysselsatt.
Långhuset var inte bara ett hem, utan också en plats där familjen arbetade på kvällarna och under stora delar av vinterhalvåret. En stor del av livet tillbringades i hemmet. Här föddes barn, här berättades historier om gudar och hjältar, och här vilade de äldre när de blev sjuka eller trötta.
Hur många bodde i ett långhus?Det är svårt att veta exakt hur många som bodde i ett hushåll under vikingatiden, men forskare tror att det ofta var mellan sju och tio personer på en vanlig gård. Där kunde det finnas en kärnfamilj med föräldrar och barn, kanske några äldre släktingar, samt två eller tre vuxna män som hjälpte till med arbetet. På större gårdar bodde det betydligt fler - ibland trettio eller fyrtio personer. Då handlade det om storfamiljer där flera släktingar bodde tillsammans med sina tjänare och trälar. |
Långhusen kunde vara jättestora
Långhusen såg ganska lika ut i hela Norden under vikingatiden, men det fanns ändå skillnader beroende på var man bodde och hur rik familjen var. De största husen kunde vara upp till 30 meter långa eller mer!
Vissa hus hade väggar av flätade grenar som man tätade med lera. Andra, finare hus hade väggar av timmer eller tjocka plankor, ofta av ek eller furu. Taken var vanligtvis täckta med torv, halm eller tunna träbitar och bark. De byggdes höga med branta sidor, så att regn och snö lättare skulle rinna av. Husets väggar kunde vara byggda av liggande stockar eller stående plankor, och springorna tätades med mossa så att vinden inte skulle blåsa in. Ibland var långhuset byggt på en låg stenmur för att skydda träet från fukt.
Väggarna var ofta förstärkta med jordvallar eller stenmurar runt om huset. Det gav extra skydd mot kyla och blåst.
ANNONS
ANNONS
Fördelar och nackdelar med att bo i ett långhusAtt leva i ett långhus var både praktiskt och besvärligt. Det var uppvärmt av elden och djuren, men det blev också trångt och rökigt. Luften var därför dålig eftersom en del av röken stannade kvar inomhus. Man kunde frysa om vintern och det var svårt att hålla huset rent och torrt. Men långhuset gav samtidigt skydd mot den värsta kylan och faror, och där fanns alltid gemenskap. |
Andra byggnader på gården
En gård var ett område med hus, inhägnad mark och plats för både människor och djur. Utanför det stora långhuset där alla bodde, fanns ofta andra mindre hus, till exempel förråd, verkstad och vävstuga. Många av dem var delvis nedgrävda i marken för att skyddas mot kylan. Där förvarade man ibland mat, redskap och annat som behövdes på gården. I verkstäderna tillverkade männen verktyg, redskap och vapen, medan kvinnorna spann garn och vävde tyg till kläder, filtar och segel.
L LÄS MER: Vikingarna och deras värld (artikelserie)
L LÄS MER: Historia och historiska källor
M LÄS MER: Vikingatiden
M LÄS MER: Vikingatidens kvinnor
M LÄS MER: Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden
M LÄS MER: Vikingarna seglar till Grönland och Nordamerika
M LÄS MER: Fornnordisk religion
M LÄS MER: Nordens kristnande
S LÄS MER: Kvinnliga krigare under vikingatiden
M PODCAST: Sveriges kristnande
L PODCAST: Vad var vikingatiden?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
ANNONS
Arkeologer: Forskare som undersöker gamla platser och föremål för att ta reda på hur människor levde förr i tiden.
Boskap: Tamdjur som kor, får och getter.
Brädspel: Spel som spelas på ett bräde eller en spelplan, till exempel schack.
Eldstad: En plats inomhus där man eldar med ved för att få värme och kunna laga mat.
Gemenskap: Känslan av att höra ihop med andra och vara en del av en grupp.
Husbonde: Mannen som bestämde på gården.
Hushåll: En grupp människor som bor tillsammans och delar på vardagliga saker som mat och hushållsarbete. Det kan vara en familj eller andra som lever tillsammans.
Kärnfamilj: En familj som består av mamma, pappa och deras gemensamma barn.
Plankgolv: Golv gjort av långa träbrädor.
Snidade: När något är skuret eller täljt i trä eller ben för att få en fin form eller fina mönster.
Takbjälkar: Trästockar som höll upp taket, där man också kunde lägga undan saker - som en slags ihålig vindsvåning.
Torv: Ett slags jordtäcke som användes som byggmaterial.
Trälar: Människor som var slavar och tvingades arbeta utan lön och rättigheter.
Treskeppigt hus: Ett långhus med två rader av stolpar som delade upp huset i tre långsmala gångar.
Tvinnade: När man snurrar ihop trådar eller rep.
Umgås: När människor är tillsammans och gör saker ihop, till exempel pratar eller spelar spel.
Vävstol: En stor träställning med en ram av trä med spända trådar i, där man väver ihop garn så att det blir tyg.
Väva: Att göra tyg genom att korsa trådar över och under varandra.
Visste du att:
- I många hallar - särskilt där stormän bodde - ville man visa upp sin makt och rikedom. Därför dekorerades både väggar, kläder och föremål med vackra mönster och dyra material. Det visade att man var rik, viktig och hade god smak.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
- Vad kallades husen som vikingarna bodde i?
- Beskriv hur långhuset såg ut på insidan. Vad fanns där?
- Vad användes eldstaden till? Nämn minst två viktiga funktioner som den hade.
- Varför bodde ibland djuren i samma hus som människorna under vintern?
- Ge några exempel på vad nordborna gjorde inomhus under den långa vintern.
- Hur såg taket på långhuset ut, och varför byggdes det på det sättet?
- Beskriv hur väggarna i långhuset var byggda och vad man tätade dem med.
- Ge exempel på olika byggnader som kunde finnas utanför långhuset och vad de användes till.
Ta reda på:
- Finns det några långhus kvar idag som man kan besöka? Var ligger de?
Litteratur:
Niel Price, Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia, Bokförlaget Daidalos, 2025
Anna Lihammer, Vikingatidens härskare, Historiska Media, 2013
Catharina Ingelman-Sundberg, Boken om vikingarna, Prisma, 1998
Lars Berggren, En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 1 - Från stenålder till vikingatid, Bonnier Lexikon AB, 1994
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur, 2003
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Artikelserie om Vikingarna och deras värld
- Vikingatidens Skandinavien
- Familjeliv på vikingatiden
- Vikingarnas långhus
- Jordbruk och mat på vikingatiden
- Kläder, utseende och hygien på vikingatiden
- Vikingatidens hantverkare
- Städer i Skandinavien under vikingatiden
- Vikingatidens ättesamhälle
- Vikingarna var skickliga sjömän och skeppsbyggare
- Nordbornas handelsresor och vikingatåg
- Orsaker till vikingarnas handelsresor och vikingatåg
- Vikingarnas upptäcktsresor och kolonisering
- Vikingar i strid
- Asatron - vikingarnas religion
- Runorna - nordbornas skriftspråk
- Vikingatidens slut
- Källor och spår efter vikingatiden