Newton skapade ramarna för den moderna världen
Man skulle, som James Gleick skriver i sin biografi över honom, kunna säga att Newton skapade ramarna för den moderna världen, att han var vår tids chefsarkitekt. Men själv levde han också, och kanske framförallt, i en annan tid. Hela sitt liv ägnade han sig i hemlighet intensivt åt alkemi. Han försökte också räkna ut exakt när världens undergång skulle komma att ske, och genom intensiva bibelstudier försökte han komma fram till det exakta årtalet då jorden skapades.
På 1920-talet förklarade den berömde ekonomen John Maynard Keynes, efter att ha läst de mer än tre miljoner ord långa opublicerade anteckningar som Newton lämnat efter sig, att den store matematikern inte var den första av senare tiders ”förnuftstänkare”, utan snarare ”den siste företrädaren för magikerna, för babylonierna och sumererna, den siste stora tänkaren som såg den synliga och intellektuella världen med samma ögon som de som för mindre än 10 000 år sedan påbörjade uppbyggnaden av vårt intellektuella arv”.
Var världsberömd redan under sin levnad
Under slutet av sin levnad var Isaac Newton, som hela sitt liv varit fåfäng, grinig och hämndlysten, redan berömd på ett sätt som få andra vetenskapsmän i historien (åtminstone före den Albert Einstein som byggde vidare på hans arbete och förde in det i atomåldern).
När Rysslands kejsare Peter den store år 1698 reste till England ville han besöka landets skeppsvarv, Greenwichobservatoriet och Isaac Newton.
När Newton dog, den 20 mars år 1727, 84 år gammal, fick han en statsbegravning i Westminster Abbey. På det utsirade monumentet i grå och vit marmor finns en latinsk sentens inristad: ”Fröjden Eder, I dödliga, över att en så ädel prydnad för människosläktet har funnits.”
LÄS MER: Isaac Newton
LÄS MER: Isaac Newton - mannen som upptäckte universums lagar
LÄS MER: Naturvetenskapliga revolutionen
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
