Hammurabis lag ristades i sten

Under kung Hammurabis styre (1792-1750 f.Kr) utvecklades stadsstaten Babylon till ett stort rike, Babylonien. För att kunna härska över sitt nyvunna stora rike lät Hammurabi stifta hårda lagar.
M

Övre delen av stenen med Hammurabis lagsamling. Den omkring 3 800 år gamla stenskulpturen finns idag att beskåda på Louvren i Paris.

Skapade ett mäktigt rike

Av sin far ärvde han ett litet men kraftfullt rike: stadsstaten Babylon. Men Hammurabi tänkte inte nöja sig med det lilla, utan drog ut i krig.

På några år lyckades han besegra alla sina grannar. Han slog ihjäl allt motstånd och skapade ett imperium som härskade över hela Mesopotamien, det redan då mångtusenåriga jordbrukslandskapet kring floderna Eufrat och Tigris. Hammurabi gjorde sig därmed till herre över ett av de största riken som världen dittills hade skådat (se karta). Kanske styrde han över så många som en miljon människor, utspridda över ett område från dagens Syrien i nordväst ända till Persiska viken i sydöst.

ANNONS

ANNONS

Men hur ska man kunna styra över så många människor? Och hur ska de kunna leva i fred med varandra?

Man behöver lagar.

Stora samhällen måste ha lagar

Under mänsklighetens långa förhistoria, då vi levde i kringvandrande jägar- och samlarsamhällen, var formell lagstiftning knappast en aktuell fråga. Då levde människan i grupper om högst några hundra individer, inte fler än att man utan större problem kunde träffas öga mot öga för att besluta om gemensamma frågor. Men i takt med jordbrukets framväxt och de första stora rikenas tillkomst uppstod problemen. Hur hålla ordning bland tiotusentals, hundratusentals, ja, kanske miljontals människor?

Det krävs soldater och poliser, förstås. Men framförallt behövs det lagar som alla människor kan enas om är rätta och riktiga, så att de börjar leva efter dem, av egen fri vilja. För om inte det stora flertalet accepterar lagarna i ett samhälle är det omöjligt att upprätthålla dem, åtminstone på lite sikt.

Och det är just för detta som Hammurabi har gått till historien. I området där han härskade hade man redan tidigare gjort försök att skapa en formell, övergripande struktur för hur samhällena skulle styras. Men inget försök hade varit lika ambitiöst som Hammurabis. Han lät helt enkelt samla, sammanfatta och systematisera sin tids tänkande om vad som är rätt och fel, hur brott ska bestraffas, hur hela samhället ska ordnas, i en enda lång lagtext, som har gått till historien som Hammurabis lagar.

Lagarna ristades in i stenskulpturer

Så vitt vi vet offentliggjordes lagarna för första gången år 1782 f.Kr. Texten består av 282 olika lagparagrafer, som ristades in i stenskulpturer som placerades i mitten av alla de samhällen där Babylon härskade.

Gudarna stod bakom lagarna

Den israeliska historikern Yuval Harari har beskrivit lagar som ett av många uttryck för en speciell mänsklig egenhet – vår förmåga att skapa ”imagined orders” (ungefär ”påhittade ordningar”). Med det menar han föreställningar om världen som inte har en objektiv existens, inte på det sätt som till exempel naturliga fenomen som gravitation, rörelseenergi eller radioaktivitet – men som ändå ”finns”, så länge vi människor tror på dem.

ANNONS

ANNONS

Till detta räknar han tron på gudar och på nationer, men också idén om lagar. Den ”påhittade ordning” som en lagstiftning utgör blir verklighet bara om människor väljer att acceptera den; då kan lagarna bli till en manual för hur människor ska kunna samarbeta även med sådana som de inte känner.

Under Hamurabi blev Babylonien ett mäktigt rike. Hammurabi var personligen engagerad i rikets administration bland annat genom de lagar han lät stifta.

Men lagar är lika godtyckliga som tron på en gud och lika skapade av människor, resonerar Harari. Genom historien har dessa två storheter också alltid knutits till varandra: för att lagarna ska kännas godtagbara måste man låtsas att de inte alls är påhittade, utan självklara och ofrånkomliga. Då ligger det nära till hands att säga att lagarna kommer till oss från någon slags gudomlighet.

Precis så gör Hammurabi i sin lagtext. Där förklarar han att det är gudarna Anu, Enlil och Marduk som har utsett honom till att ”få rättvisa att härska i landet […] och hindra de starka från att förtrycka de svaga”.

Öga för öga, tand för tand

Sedan följer en lång rad uppräkningar av lagparagrafer, som alla på olika sätt reglerar hur människor ska bete sig mot varandra och hur ett samhälle ska vara uppbyggt för att fungera. Där sägs till exempel att en domare som missköter sig måste lämna sin tjänst och att vittnen som ljuger ska bestraffas med döden samt att en person måste anses vara oskyldig tills motsatsen är bevisad. I övrigt är lagstiftningen sträng och utgår från principen om öga för öga, tand för tand. De flesta våldsbrott medför dödsstraff. Till de allvarligaste brotten räknas för övrigt även byggfusk: om ett hus rasar samman och dödar de som bor där ska byggherren avrättas.

Orättvisa lagar

På vissa sätt känns Hammurabis lagar precis så gamla som de faktiskt är. Det gäller inte minst när lagtexten rent formellt delar upp mänskligheten i tre olika kategorier som skyddas av lagen i olika hög grad. Högst upp finns ”de överlägsna”, eliten, i mitten finns de vanliga och längst ner slavarna. En medlem av eliten är värd mycket mer än en ”vanlig”, som i sin tur är värd betydligt mer än en slav. I alla kategorier är en man värd dubbelt så mycket som en kvinna.

ANNONS

ANNONS

Den sortens olikhet inför lagen känns idag orimlig, även om vi i praktiken inte verkar ha särskilt svårt att acceptera olika livsvillkor för olika människogrupper. Se bara på vilka skillnader i förmåner och rättigheter som medborgarskap i en viss nation kan ge – det är skillnader som i många fall kan innebära liv eller död för den enskilda människan.

Likheter med dagens lagar

Även på en mer övergripande nivå finns många likheter mellan Hammurabis lagtexter och de som vi lever efter idag. Man kan, som Harari, jämföra den babyloniska texten med den amerikanska självständighetsförklaringen från år 1776. I USA:s grundande dokument hänvisas till universella och eviga principer, som sägs vara skänkta till människan av en ”skapare”. Dessa rättigheter ska vara ”okränkbara”, på samma sätt som man i Babylon flera årtusenden tidigare menade att just deras lagar var det.

Stenskulpturen med Hammurabis lag är världens äldsta bevarade lagsamling.

Och idag, drygt 200 år efter den amerikanska självständighetsförklaringen kom till, hänvisas det istället till ”mänskliga rättigheter” som något självklart och absolut. Men dessa så kallade universella rättigheter är bara ännu en i raden av ”påhittade ordningar” och lika mycket ett resultat av människans fantasi och föreställningsförmåga som sina föregångare. Mänskliga rättigheter är något vi har bestämt oss för att tro på, för att vi hoppas att våra samhällen på det sättet ska kunna fungera bättre.

Hammurabis lagar var lika godtyckliga, lika påhittade som våra, och även de fungerade, under en tid. Sedan föll de i glömska, när härskarens kungadöme föll samman. Vissa av idéerna i de babyloniska lagtexterna fördes sedan vidare, inte minst in i den judiska tradition som senare visar sig i Gamla testamentet.

Varje tid har helt enkelt sin egen föreställning om det sanna och det självklara, det rätta och det rimliga. Men föreställningarna är alltid tidsbundna och därför i ständig förändring. Det kan vi lära oss av historien; det kan vi lära oss av Hammurabis lag, som ristades i sten för vad som i skrivande stund är exakt 3 797 år sedan.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Babylonien: Ett av de forntida rikena i Mesopotamien. Kulturellt var Babylonien arvtagare till det äldre sumeriska riket. Babylonierna byggde också torntempel och använde kilskrift. Rikets huvudstad var Babylon, känt för "Babylons torn" (stadens torntempel) och de hängande trädgårdarna - ett slags tak och terassträdgård som räknas som ett av den antika världens sju underverk.

Kilskrift: Världens äldsta skriftsystem. Kilskriften bestod från början av tecken i form av bilder. Kilskrift skrevs på lertavlor.

Mesopotamien: "Tvåflodslandet", dvs landet mellan floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak. Här uppstod några av de första högkulturerna, t.ex. sumerernas och babyloniernas riken (se nedan).

Stadsstat: En stad som med sitt omgivande territorium utgör en självständig stat.

Sumererna: De skapade den första högkulturen i Mesopotamien omkring 3000 f.Kr. De var de första som byggde städer. Den mest kända staden var Ur. Bland deras uppfinningar märks särskilt skriften (i form av kilskrift). Den sumeriska kulturen blomstrade i tusen år innan andra folk tog över dominansen i området.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vem var Hammurabi och när levde han?
     
  2. Resonera kring varför Hammurabi skapade en lagsamling.
     
  3. Varför var det viktigt att gudarna stod bakom lagarna?
     
  4. På vilket sätt var lagarna hårda?
     
  5. Lagarna kunde också vara orättvisa. Motivera.
     

 

VILL DU VETA MER? Läs Sapiens: En kort historik över mänskligheten av Yuval Noah Harari (2015).

 

FÖRFATTARE

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

 

Senast uppdaterad: 13 mars 2024
Publicerad: 9 september 2017

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Dreyfusaffären

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var...

M

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...

M

Klimatförändringar kan ha orsakat syndafloden

"I den dagen bröt alla det stora djupets källor fram och himlens fönster öppnade sig, och ett...

M

Floderna och de första stora civilisationerna

Världens första stora civilisationer uppstod i dalarna längs stora floder. Vid floderna Eufrat och...

M

Slaveri i Europa under äldre medeltiden

De flesta av oss idag känner till att slaveriet var utbrett i antikens Grekland och Rom. Men visste...

M

Fängelse som straff - från kroppsstraff till isolering i cell

Om du begår ett brott riskerar du att bli dömd till fängelse. Men staten har inte alltid använt sig...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

De mesopotamiska kulturerna

De mesopotamiska kulturerna (3000-500 f.Kr) utgör civilisationens vagga. Mesopotamien låg mellan floderna Eufrat och...

Hi

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Relaterade taggar

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Hi
Tempel i Babylon

Babylonien

Babylonien var ett rike i forntidens Mesopotamien i nuvarande Irak. Rikets kärnområde var det...

Hi
Egyptier med oxar

Flodkulturer

En flodkultur är en högkultur - en tidig civilisation - som uppstått kring ett flodsystem vars...