Du har i en rad tidigare artiklar kunnat läsa om judarnas historia från forntiden fram till 1800-talet. Här kommer nu slutligen judarnas dramatiska historia under 1900-talet att skildras kortfattat med fokus på sionismen, Förintelsen och Palestinakonflikten.
Under 1920- och 1930-talet ökade den judiska invandringen till Palestina så mycket att det uppstod konflikter med araberna som bodde där. 1946 utbröt öppna strider mellan parterna.
En ny typ av antisemitism
Judar i olika delar av världen var duktiga handels- och köpmän. De drev också banker. Deras framgångar gjorde dem till konkurrenter i industrisamhället i Europa. Rivaler kände avundsjuka och det började bli vanligt med antisemitism i Europa. Den här gången hade det inte med religionen att göra. Judar började istället ses som en lägre stående ras. Många hävdade att man måste stoppa judarnas påverkan på den europeiska kulturen. En enkel lösning på detta var att döda judarna.
På 1880-talet var antisemitismen utbredd i östra Europa. På 1900-talet fanns dessa antisemitiska strömningar i hela Europa. Kulmen eller den värsta tiden för judarna var nazisternas framgångar i Tyskland och kringliggande länder på 1930-talet och under andra världskriget (1939-1945).
ANNONS
ANNONS
Nazismen och Förintelsen
År 1933 kom Hitler till makten i Tyskland. Nazisterna ansåg att arierna (enl. nazisterna - det tyska folket och vissa andra vita) var överlägsna andra folkgrupper.
Nazisterna skickade judar och andra minoriteter (till exempel romer) till koncentrationsläger. I lägren hamnade även grupper i samhället som politiskt oliktänkande, funktionsnedsatta och homosexuella. Enligt nazisternas ideologi hade dessa inte rätt till sitt liv.
Theodor Herzl och sionismen
1896 gav Theodor Herzl ut boken Judestaten. Herzel var österrikare och journalist. Han tyckte att judarna behövde ett eget land - en idé som gillades av många judar.
Den riktning som kämpade för att judarna skulle få ett eget land kom att kallas sionismen. Helst ville man att det landet skulle ligga i Palestina. I slutet av 1800-talet var Palestina inget självständigt land - det var koloniserat av Turkiet. I Palestina bodde araber och judar varav många kom från Ryssland där de inte kunnat bo kvar på grund förföljelser.
Så länge judar kom till Palestina i små grupper med sina familjer fungerade invandringen bra.
Storbritannien lovar judarna en judisk stat
Under första världskriget (1914-1918) stred Turkiet på centralmakternas sida mot ententen. Centralmakterna utgjordes främst av Tyskland och Österrike-Ungern. Medan ententen framförallt bestod av Storbritannien, Frankrike och Ryssland.
Storbritannien - som bland annat krigade i Mellanöstern mot turkarna - besegrade Turkiet 1917. Därmed bröts Turkiets inflytande över regionen (inkl. Palestina). I Balfourdeklarationen samma år lovade Storbritannien att bistå den sionistiska rörelsen med att upprätta ett judiskt nationalhem i Palestina.
Den judiska invandringen till Palestina ökar
1922 blev Palestina ett brittiskt mandatområde under FN:s föregångare, Nationernas förbund.
På 1920-talet ökade den judiska invandringen till Palestina så mycket att det började uppstå konflikter med araberna som bodde där.
1939, när judarnas situation blev ännu värre i Europa, förbjöd Storbritannien fler judar att komma in i Palestina. Judar började då istället ta sig dit illegalt.
1946 började öppna strider mellan araber och judar varefter britterna tappade kontrollen över situationen.
Bild: Bundesarchiv Förintelsen är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde 1933-1945 på drygt sex miljoner judar och ca sju miljoner andra människor.
För att lösa konflikten bestämde FN att dela Palestina i två delar, en arabisk och en judisk del. Västvärldens länder som var med i FN var för detta förslag, medan de muslimska länderna i FN var emot.
Den 14 maj 1948 utropades ändå staten Israel i Tel Aviv. Judar från den palestinska delen flydde till den israeliska och araber på israeliskt territorium flydde över till den palestinska sidan.
ANNONS
ANNONS
Palestinakonflikten
Dagen efter att staten Israel utropats anföll fem arabstater den nybildade staten. Länderna som anföll var Egypten, Jordanien, Syrien, Irak och Libanon. Israel lyckades ändå slå tillbaka anfallet. Dessutom kunde Israel utöka sitt territorium ytterligare - mer än vad FN hade gett tillåtelse till.
Efter detta blev Israel attackerade fler gånger, bland annat 1956, 1967 och 1973. Vid varje krig utvidgades Israels gränser ytterligare. FN:s ursprungliga förslag om var gränsen skulle gå är därför inte längre aktuell. Gränsförhandlingar pågår fortfarande och de olika länderna vägrar i vissa lägen att erkänna den andra sidans rätt att vara en självständig stat. Konflikten är än idag infekterad.
Förbundstanken efter Förintelsen
Alla de förföljelser som judarna varit med om under historien har format deras identitet som ett judiskt folk. Det är en del av det judiska kollektiva minnet och närmast i tid ligger Förintelsen.
Efter Förintelsen har man återigen börjat diskutera vad förbundet med Gud innebär. Kanske medför det bara att judarna har till uppgift att göra världen bättre? Men exakt vad förbundet går ut på diskuteras än idag och olika riktningar inom judendomen har olika syn på det hela: sionismen är en, en annan tanke är att delta i och skapa ett bättre samhälle eller en bättre värld med utgångspunkt där man själv bor.
Uppgifter och frågor
Frågor till texten:
Vad är antisemitism och hur har den förändrats från 1800-talet till 2000-talet?
Vad hände när Hitler kom till makten 1933?
Vad ville Theodor Herzl och vad är sionismen?
Hur kom det sig att Storbritannien lovade att bistå med att upprätta ett judiskt nationalhem i Palestina?
Hur reagerade arabländerna när staten Israel utropades 1948?
Varför är Palestinakonflikten fortfarande en aktuell konflikt?
Fundera på:
Varför tror du att antisemitismen fick så stort fäste i Europa under 1900-talet?
Diskutera:
Ange och motivera fördelar och nackdelar med FN:s beslut att dela upp Palestina i en arabisk och en judisk del.
Ta reda på:
Hur ser situationen ut idag i konflikten mellan Israel och Palestina? Har det hänt något viktigt nyligen?
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.
Litteratur: Sören Wibeck, Religionernas historia - om tro, hänförelse och konflikter. Historiska media, 2005 Niels C. Nielsen m.fl., Religions of the World, Bedford/St. Martin's, 1993 Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995 Sune Persson, Palestinakonflikten, Studentlitteratur, 2012
FÖRFATTARE
Text: Hanna Hägerland, gymnasielärare i religionskunskap
Artikelserie om
Den hebreiska bibeln och judendomens historia
I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella judekvarter. Idén med att skapa getton i nazistisk mening kom från Hermann Göring, en av Hitlers närmaste män. Judarna tvingades lämna sina bostäder och arbeten, plundrades på allt de ägde och drevs samman i getton som var helt avskilda från yttervärlden. Nazisterna fann det praktiskt och bekvämt att ha judarna samlade på en bestämd plats inför "den slutliga lösningen" och transporten till dödslägren...
På den bergiga Medelhavsön Kreta som ligger mellan Grekland och Egypten bodde ett folk som kallades minoerna. Deras civilisation var helt beroende av havet. Minoerna sökte bland annat efter stenarten obsidian på öarna i Egeiska havet utanför Grekland. Den hårda stenen användes till skär- och huggverktyg innan konsten att smida metall blivit känd. Från 3500 år f.Kr finns det bevis på handel mellan Kreta och Egypten...
Det var vattnet som för 10 000 år sedan skapade en stad nära norra änden av Döda havet i dagens Israel. I denna del av floden Jordans dalgång forsade tusentals liter friskt källvatten per dygn fram ur jorden. I området fanns det gott om vilda djur och vilt vete. Kort sagt, en perfekt plats att bo på. Där byggdes Jeriko, en av jordens äldsta städer. Kanske bodde så många som 1 000 människor där för 10 000 år sedan. Då fanns där hus, en mur runt staden och ett vakttorn...
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Tron på Jesus från Nasaret utgör grunden för den världsreligion som kallas kristendom. Enligt Nya testamentet var Jesus inte någon vanlig människa. Han var Guds son, som kommit för att rädda världen. Men hur vet vi något om Jesus? Vem var han och hur såg Jesus på sig själv?
Judas Iskariots svek mot Jesus har blivit sinnebilden av förräderiet. Men sålde han verkligen ut sin läromästare för trettio silverpenningar? Var Judas överhuvudtaget en förrädare? I den här artikeln kastar journalisten och författaren Daniel Rydén nytt ljus över mytbildningen kring Jesus död och uppståndelse...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
