Högsta domstolen

Högsta domstolen är den högsta instansen för Sveriges allmänna domstolar och hanterar både brottmål och civilrättsliga mål. Om någon är missnöjd med en hovrätts dom kan de överklaga till Högsta domstolen, men det är inte säkert att målet prövas. Domstolen beviljar prövningstillstånd endast för viktiga rättsfrågor eller om det finns speciella skäl. Högsta domstolens främsta uppgift är att skapa prejudikat, vilket innebar att deras avgöranden ska vara vägledande för andra domstolar i liknande fall. Detta hjälper till att skapa enhetlighet i rättstillämpningen.
M
Hd

Högsta domstolen (HD) grundades av Gustav III efter Riksdagen 1789. Domstolen ska bestå av minst 14 ledamöter som måste vara lagfarna domare. De tituleras justitieråd och utses av regeringen.

Vägledning för allmänna mål

Högsta domstolen är den högsta instansen av de allmänna domstolarna i Sverige. Kommer du ihåg vad de allmänna domstolarna gör? Jo, de allmänna domstolarna har ju hand om mål som handlar om straffrätt, det som man ofta kallar för brottmål. Det vill säga domstolarna avgör om någon har gjort sig skyldig till brott och vilket straff personen ska få. Fast på juridiskt språk brukar man säga påföljd och inte straff.

Sedan har de allmänna domstolarna hand om civilrätt. Det kan vara mål som exempelvis handlar om en fordran, det vill säga att någon tycker att någon annan ska betala pengar. Men civilrättsliga mål kan också handla om vårdnad och umgänge om barn.

ANNONS

ANNONS

De allmänna målen börjar i en tingsrätt. Om man är missnöjd med domen från en tingsrätt kan man klaga på domen. Det heter att man överklagar. Då får tingsrätten skicka målet vidare till en av landets sex hovrätter. Varje hovrätt har ett område med tingsrätter som de ansvarar för. Om det är ett mål från Södertörns tingsrätt (som ligger i Stockholmsområdet) som man är missnöjd med, klagar man till Svea hovrätt som ligger i Gamla stan i Stockholm.

Men tänk om man är missnöjd med hovrättens dom också? Ja, då kan man klaga till Högsta domstolen. Kan man vara säker på att Högsta domstolen prövar målet? Nej, Högsta domstolen prövar faktiskt inte alla överklagade avgöranden som kommer till domstolen. Domstolen prövar enbart mål som har fått prövningstillstånd. Högsta domstolens huvuduppgift är nämligen att skapa prejudikat. Ett krångligt ord, eller hur? Ett prejudikat är ett vägledande avgörande. Det betyder att de andra domstolarna, både tingsrätter och hovrätter, kan få hjälp av hur Högsta domstolen resonerar när de ska avgöra liknande fall. Om det redan finns ett prejudikat i en fråga blir det däremot inget prövningstillstånd i Högsta domstolen. Då kan ju tingsrätterna och hovrätterna titta på det fallet som redan finns och behöver inget ytterligare stöd för att avgöra en juridisk fråga.

Högsta domstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat - vägledande avgöranden - främst på straffrättens och civilrättens område.

Vad innebär det att det behövs prövningstillstånd?

Det innebär att Högsta domstolen inte prövar alla överklagade avgöranden. Domstolen prövar ett mål om det är av vikt för rättstillämpningen eller om det finns synnerliga skäl för en prövning, till exempel att hovrätten har gjort ett grovt förbiseende eller misstag. Endast i cirka två procent av alla mål meddelas prövningstillstånd. Den omständigheten att hovrätten kanske borde ha dömt på ett annat sätt räcker därför inte för att Högsta domstolen ska ta upp målet och pröva det.

ANNONS

Som regel avgörs målet cirka 1 år från det att målet kom in. Flera faktorer, bland annat målets karaktär, kan påverka tiden.

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna
 

Tips på vidare fördjupning:

Vill du läsa mer om Högsta domstolen och hur det är att arbeta där?

Att arbeta i Högsta domstolen | Domarbloggen
Högsta domstolens roll i rättskedjan | Domarbloggen
Nya domar om bevisvärdering från Högsta domstolen | Domarbloggen
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka typer av mål har de allmänna domstolarna?
     
  2. Vad heter straff på juridiskt språk?
     
  3. Vad är ett prejudikat?
     
  4. Anna har dömts till fängelse i två år för en stöld av Svea hovrätt. Hon är missnöjd med domen och undrar om du tror att Högsta domstolen kommer att pröva hennes mål om hon överklagar. Vad svarar du Anna?
     

 

Källor:
Högsta domstolen | Domstol.se
 

FÖRFATTARE

Text: Karin Påle Bartes, domare, Södertörns tingsrätt

Webbplats: Domarbloggen
 

Senast uppdaterad: 10 juni 2024
Publicerad: 5 juni 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även...

M
Lagbok

Hur blir en lag till?

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste...

M
Lagbok

Vad är juridik och vad gör en jurist?

Sedan förhistorisk tid har vi människor skapat regler för hur våra samhällen ska fungera. En del...

Jämställdhet i Sverige - hur ser det ut idag?

Den här artikeln handlar om hur det ser ut med jämställdheten i Sverige inom områdena politik,...

M
Vittne i tingsrätten

Vittna i domstol - måste man göra det?

Ja hur är det egentligen, måste man vittna i domstol om en part har begärt det? Och vad händer om...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...

Sh

Rättssystemet och domstolarna

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är lagrådet?

av: Mattias Axelsson
2021-01-18

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om lagrådet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Semester och ledighet förr och idag

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-06-06

Som en avslutning på terminen pratar Julia, Mattias och Kristoffer om semester i Sverige. Hur länge har vi haft det och hur funkar det idag?

+ Lyssna