Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom organisationen. De kallas EU-kommissionen, ministerrådet, EU-parlamentet och Europeiska rådet. Dessa grupper jobbar tillsammans för att bestämma lagar och regler som påverkar människor i EU-länderna.
L
EU:s flagga.

EU har en egen flagga för att länderna ska känna att de hör ihop.

I dag arbetar EU med det mesta

Det går att göra en lång lista över allt EU arbetar med och bestämmer över. Men det är enklare att säga att EU sysslar med det mesta. Jordbruk, internet, teve, mat, miljö och fiske är bara några av sakerna.

En del saker bestämmer länderna i EU över själva. De bestämmer till exempel hur skolor och sjukvård ska fungera. De bestämmer över skatterna och hur de ska användas. Samma sak gäller bostäder, hjälp till arbetslösa, barn och gamla. Länderna bestämmer också själva över polis och militär.

ANNONS

ANNONS

De sakerna bryr sig EU inte om. Men de flesta andra frågor är EU med och bestämmer över. Det måste länderna lyda.

Fyra grupper bestämmer i EU

I Sverige bestämmer regeringen och riksdagen. I EU är det krångligare.

Fyra grupper bestämmer i EU. Alla har stor makt. Grupperna är:

  • EU-kommissionen
  • ministerrådet
  • EU-parlamentet
  • Europeiska rådet.

Det är de tre första som bestämmer om lagarna i EU.

EU-kommissionen

Många kallar EU-kommissionen för EU:s regering. Där arbetar en politiker från varje land. Varje lands regering bestämmer vem det ska vara. Men politikerna i kommissionen ska inte hjälpa sina egna länder. De ska bara göra det som är bäst för hela EU.

Det blir en ny kommission efter varje val. Kommissionen har en ordförande som är ledare för EU.

EU-kommissionen föreslår nya lagar och regler. Men de ser också till att länderna följer det som EU har bestämt.

Politikerna i kommissionen gör inte allt själva. De har över trettiotusen anställda till sin hjälp. 

Ministerrådet

I ministerrådet träffas politiker som är ministrar i ländernas regeringar. Där kan de tala om vad deras länder tycker om kommissionens nya förslag på lagar och regler.

Vilka ministrar som träffas beror på vad de ska prata om. Om de ska prata om miljö träffas till exempel ländernas miljöministrar.

Länderna turas om att leda arbetet i ministerrådet. Ett land är ordförande sex månader i taget.

I Sverige ska regeringen alltid berätta för riksdagen vad ministerrådet arbetar med.

EU-parlamentet

EU-parlamentet kallas ibland för EU:s riksdag. Där jobbar politiker som har valts av folken i EU-länderna. I dag är det omkring 720 politiker i EU-parlamentet. 21 av dem kommer från Sverige. Länder med mycket folk har fler politiker i parlamentet. Tyskland är störst. De har 96 politiker. Frankrike har 79 och Italien 76. Cypern, Luxemburg och Malta är små länder. De har 6 politiker var. 

EU-parlamentet har olika grupper som kallas utskott. Grupperna arbetar med olika frågor. Det finns till exempel grupper för miljö, energi, jordbruk och rättvisa mellan kvinnor och män. Politiker från olika partier är med i grupperna.

ANNONS

ANNONS

EU-parlamentet undersöker EU-kommissionens förslag på nya lagar, precis som ministerrådet. De funderar på om lagarna behövs och hur de skulle fungera i olika länder. Sedan ska de säga ja eller nej. Både EU-parlamentet och ministerrådet måste säga ja för att det ska bli en ny lag.

EU-parlamentet ska även godkänna politikerna i EU-kommissionen. De ska se till att de sköter sitt jobb. Om EU-parlamentet tycker att de gjort fel kan politikerna tvingas sluta.

Europeiska rådet

I EU finns ännu en grupp med stor makt. Det är Europeiska rådet. Där träffas ländernas statsministrar. De har möten fyra gånger om året som kallas toppmöten.

Statsministrarna bestämmer vad EU ska göra i framtiden. Det kan till exempel handla om säkerhet och energi eller arbeten.

LÄS MER: EU bildades för att förhindra nya krig i Europa  [Lättläst om EU]

LÄS MER: Sverige och EU  [Lättläst om EU]

LÄS MER: EU och medlemsländerna  [Lättläst om EU]

LÄS MER: Euro - EU:s officiella valuta  [Lättläst om EU]

LÄS MER: EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik  [Lättläst om EU]

LÄS MER: EU

LÄS MER: Europeiska unionen (EU)

LÄS MER:  Europeiska unionens historia

LÄS MER: Ekonomi och handel 1914-1991

LÄS MER: Europatanken genom tiderna - från antiken till idag

LÄS MER: Nutidshistoria

PODCAST: Europeiska unionen (EU)

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad kan länderna som är medlemmar i EU själva bestämma om?
     
  2. Vilka fyra grupper är det som bestämmer i EU?
     
  3. Vad är de fyra gruppernas uppgifter?
     
  4. Vilka ingår i varje grupp
     

 

Text: Bengt Fredrikson, journalist och författare
 

omslag

Boken Dags att rösta - EU-valet 2024 är gjord av nyhetstidningen 8 Sidor.

Boken ska få fler att förstå vad EU handlar om. Och varför det är viktigt att många röstar.

Boken handlar om hur valet går till, om EU:s historia och om hur EU funkar.

Den förklarar vad de svenska partierna tycker om EU.

Boken kan laddas ner gratis från 8sidor.se.

Och här hittar du lärarhandledningen.

8 Sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska, som går att läsa gratis på nätet.
 

Senast uppdaterad: 1 februari 2024
Publicerad: 30 januari 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU:s regler, lagar och säkerhetspolitik

I EU finns regler och lagar som gäller för alla medlemsländer. EU har sin egen domstol i Luxemburg...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

Samarbete

Ge alla unga digital trygghet

Hur hittar jag rätt information på internet, och vem kan jag lita på? Det kan vara livsavgörande...

S

Humanitär intervention

En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Demokratiska system och olika statsskick

Här presenteras några statsskick och styrelseskick i världen. Vi ska också titta på maktfördelning och...

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Internationella relationer

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika...

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Demokratisk påverkan och demokratimodeller

Avsnittet handlar om individers och gruppers möjligheter att påverka politiska beslut på olika demokratiska nivåer. Här...

Relaterade taggar

EU

Europeiska unionen (EU) är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder...

Internationella organisationer

Allteftersom utvecklingen har gått mot en globaliserad värld har även behovet av internationella...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Vad har riksdagens talman för uppgifter?

av: Mattias Axelsson
2022-09-21

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) igenom vad riksdagens talman gör och hur hen utses.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad händer efter ett riksdagsval?

av: Mattias Axelsson
2022-09-12

Mattias Axelsson, gymnasielärare i samhällskunskap, går igenom vad som händer efter ett riksdagsval.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är NATO?

av: Mattias Axelsson
2022-02-16

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Bakgrunden till konflikten om Krimhalvön

av: Mattias Axelsson
2022-01-25

I veckans avsnitt (inspelat i slutet av januari 2022) pratar Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia och samhällskunskap, om Krimhalvöns historia och bakgrunden till konflikten mellan Ryssland och Ukraina.

+ Lyssna