Kritik mot globaliseringen och de transnationella företagen

Globalisering kan ses som en framåtskridande process där multinationella och transnationella företag har fått en allt större roll i den globala ekonomiska utvecklingen. Allt som oftast när globalisering och handel kommer på tal, är det de positiva effekterna som berörs, inte minst här på SO-rummet. Vi ska därför också titta på en del av den kritik som de senare decennierna har riktats mot de transnationella företagens roll i globaliseringsprocessen.
S

En tilltagande globalisering

Globaliseringen har medfört att multinationella och transnationella företag har fått ett allt större inflytande över samhällsekonomin och näringslivet inom de enskilda staterna. Detta sker bland annat genom att företagen är etablerade på olika platser i världen, men också genom att oberoende redan etablerade företag binds till de större internationella bolagen som underleverantörer. På så vis knyts många företag ihop till ett nätverk som sedan styrs direkt eller indirekt från det stora bolagets huvudkontor beläget i något rikt land.

ANNONS

ANNONS

Hela världen som spelbord

Ett stort problem med de transnationella företagen är deras minskade bundenhet och därmed också förpliktelser gentemot sina värdländer. Dessa företagsjättar är inte längre fästa vid de enskilda ländernas institutionella ordningar. De kan istället planera och lägga upp sin verksamhet med ”hela” världen som ett alternativt spelbord.

Hård global konkurrens

Eftersom satsningar endast sker i kommersiellt intresse kräver detta att platserna för etablering är politiskt stabila och innehåller en bra avsättningsmarknad eller om det gäller produktion - bra industriella eller kommersiella nätverk samt en väl utbyggd och modern infrastruktur. Detta gör att många av de allra fattigaste länderna som mer än andra skulle behöva ”input” från stora företag, faller bort redan i första gallringen. Det är bland annat därför som många av dessa utvecklingsländer har erbjudits stora lån av IMF eller Världsbanken för att på så vis kunna tillgodose de stora internationella företagens etableringskrav. Detta har emellertid inte visat sig vara någon lyckad metod att ta sig ur fattigdomsfällan eftersom det i första hand gått ut på att skapa ytterligare mark för de västliga fria marknadskrafterna som i sin tur hämmat utvecklingen av de fattiga ländernas egna industriella uppbyggnad.

Svårt för enskilda stater att påverka de stora företagen

En annan negativ effekt av de transnationella företagens makt och som har långsiktiga konsekvenser för väldigt många människor inom många länder, är att många stater med de ovanstående grundläggande förutsättningarna konkurrerar med varandra för att få stora internationella bolag att etablera sig inom deras gränser. Den internationella konkurrensen om de transnationella företagens gunst har bland annat varit ett hinder för utvecklingen av bättre arbetsvillkor i många länder. Löner och arbetsförhållanden hålls nere för att kunna tillfredsställa företagsjättarnas villkor. Detta genereras i sin tur oupphörligen av den tuffa konkurrensen som råder mellan de transnationella företagen samt de vinstkrav de har på sig för att bland annat kunna tillfredsställa aktieägare, vilket i sin tur leder till ytterligare rationaliseringar och än mer kortsiktigt tänkande i form av exploatering av arbetskraft och miljön.

ANNONS

ANNONS

Några får vara med medan andra ställs utanför

Men det finns ändå hopp. De försvagade och begränsade statliga möjligheterna att tillämpa åtgärder mot globaliseringens orättvisor har medfört att det har uppstått internationella globaliseringskritiska rörelser som är snabbt växande. Genom deras anordnade forum (t.ex. World Social Forum) finns nya möjligheter att påverka diskursen och skapa en medveten och kritisk global opinion för att därefter kunna sätta en ny agenda med bättre framtidsutsikter. Det finns även höjda röster bland de transnationella företagen som vill få tillstånd en starkare internationell lagstiftning rörande arbete och företagsverksamhet.

Globalisering är en motsägelsefull process där några får vara med medan andra ställs utanför.

LÄS MER: Internationell ekonomi och handel

LÄS MER: Globalisering

LÄS MER: Multinationella företag

Användbara begrepp

Fattigdomsfällan:  Med begreppet fattigdomsfälla menas här en process genom vilken fattiga länder förhindras eller har svårt att förbättra sin ekonomiska situation. Ländernas BNP hänger ofta samman med utbildningsnivån, infrastruktur och så vidare i landet.

IMF och Världsbanken:  Två viktiga organisationer i den internationella ekonomin som arbetar med att utveckla handel, tillväxt och sysselsättning. De ansvarar också för utvecklingsprogram och fördelar ekonomiskt stöd till olika länder som är i behov av det.

Multinationella företag: Globaliseringen har lett till att många företag idag kan beskrivas som multinationella. Med det menas att de har sin huvudsakliga verksamhet i flera länder.

Transnationella företag: Många multinationella företag utvecklas med tiden till transnationella företag. Det är företag som på grund av sin utspridda verksamhet runt om i världen har fått en så svag koppling till ursprungslandet att de istället numera betraktas som en global aktör.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med att transnationella företag har ett "hela världen som spelbord"?
     
  2. Hur påverkar de transnationella företagens makt arbetsvillkor och löner i olika länder?
     
  3. Varför är det ofta svårt för enskilda stater att påverka de stora företagen?
     
  4. Vilka är de globaliseringskritiska rörelserna och vad försöker de göra?

Diskutera:

  1. Anser du att fördelarna med globalisering överväger nackdelarna eller vice versa? Förklara varför.
     
  2. Hur tror du att man kan göra globalisering mer rättvis för alla länder och människor?
     

 

Litteratur:

Hans Abrahamsson, Det gyllene tillfället: teori och strategi för global rättvisa, Leopard Förlag, 2008

Erik S Reinert, Global ekonomi: hur rika länder blev rika och varför fattiga länder förblir fattiga, Premiss, 2016

Björn Hettne, Internationella relationer, Studentlitteratur AB, 1996

 

Text: Robert de Vries (red.)

Senast uppdaterad: 29 oktober 2023
Publicerad: 6 oktober 2018

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Euro - EU:s officiella valuta

Euro är EU:s valuta som idag används i 20 av EU:s medlemsländer. Sverige valde att inte införa euro...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

EU och medlemsländerna

I EU är det 27 länder som samarbetar. De använder 24 olika språk, inklusive svenska. EU har ingen...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Sverige och EU

1994 röstade svenska folket om att gå med i Europeiska unionen. Ja-sidan vann folkomröstningen och...

SO-rummet bok
L
EU:s flagga.

Hur styrs EU?

Europeiska unionen (förkortat EU) har fyra viktiga grupper som hjälper till att fatta beslut inom...

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: WHO

Världshälsoorganisationen WHO är verksam över hela världen och arbetar med allt från att vaccinera...

SO-rummet bok
S

Förenta nationerna: FN:s grunder och organisation

Att skapa fred. Det är och har varit Förenta nationernas inte så obetydliga huvuduppgift sedan...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Internationell ekonomi och handel

Om världsekonomin och internationella handelsrelationer och hur länders och regioners ekonomier hänger samman i en...

Sh

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en...

Relaterade taggar

Sh
Skyskrapor

Industriländer

Industriländer, som på engelska även brukar benämnas som ”utvecklade länder” (developed countries...

Sh
slum

Utvecklingsländer

Utvecklingsländer (engelska Developing Countries, i kontrast till Developed Countries, d.v.s....

Sh
Glob

Multinationella företag

Multinationella företag är viktiga aktörer på den internationella arenan. Förutom att de svarar för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
S

Parisavtalet

av: Mattias Axelsson
2021-04-05

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Aktier och aktiehandel

av: Mattias Axelsson
2021-01-31

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om aktier, aktiehandel och blankning.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Global uppvärmning - orsaker, konsekvenser och lösningar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Brexit

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Europeiska unionen (EU)

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

+ Lyssna