Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en lag eller ett myndighetsbeslut som uppfattas som orättvist.
Gandhi var föregångare när det gäller samhällsförändring genom civil olydnad. Begreppet civil olydnad är en form av aktivism – en öppen vägran att följa en lag eller ett myndighetsbeslut genom aktivt motstånd, men utan att använda våld. Metoden kan användas när en samhällsmedborgare inte anser sig ha möjlighet att på laglig väg uppnå sina mål.
Idén sägs ha uppkommit i 1800-talets USA där den amerikanske författaren Henry David Thoreau vägrade betala krigsskatt som en protest mot slaveriet och förtrycket mot den amerikanska ursprungsbefolkningen. Även Karl Marx ska ha organiserat en kampanj för skattevägran mot den tyska regeringen under 1848.
Enligt Thoreaus teori ingick i den civila olydnaden att också ta straffet som kunde bli konsekvensen av aktionen. Detta anammade Gandhi senare i sina aktioner vilket ledde till att han periodvis fick sitta i fängelse. Thoreau menade att medborgarnas lydnad mot staten är det största problemet när det gäller samhällsförändring. Den civila olydnaden är därför, enligt Thoreau, den mest effektiva lösningen för att få till stånd förändringar i samhället.
En annan känd opinionsbildare och aktivist som ägnade sig åt civil olydnad var Martin Luther King som inspirerades av Gandhi och antog dennes ickevåldsstrategi i sin kamp för de svartas medborgerliga rättigheter i USA. Liksom Gandhi blev han mördad för sin sak. Trots detta anses den civila olydnaden som metod ha haft stor framgång genom historien, vilket Gandhis och Kings aktioner visar. Gandhis kamp bidrog starkt till Indiens frigörelse från kolonialismen, och i USA uppnåddes många av de medborgerliga rättigheter som King hade slagits för.
Även i Sverige har metoden använts och 1999 kom SOU (Statens offentliga utredningar) fram till att civil olydnad ”kan bidra till att stärka såväl välfärdsstaten som demokratin”. Den svenska arbetarrörelsen använde i sin ungdom också civil olydnad genom att gå ut i strejk trots att det då var olagligt. Ett annat mer modernt exempel på civil olydnad som ibland används i Sverige idag är att härbärgera och gömma flyktingar som annars skulle ha blivit utvisade.
Femtonåringen som vägrade resa sig – nio månader före Rosa ParksDen 2 mars 1955 satt den 15-åriga Claudette Colvin på en buss på väg hem från skolan i Montgomery i USA. Där tvingade rasistiska lagar svarta passagerare att lämna sina sittplatser åt vita. När föraren beordrade Claudette att resa sig vägrade hon. Poliser släpade av henne från bussen och grep henne. Detta hände nio månader innan Rosa Parks gjorde samma sak och hennes gripande utlöste den berömda bussbojkotten i Montgomery. Claudettes protest är mindre känd, men hennes insats fick stor betydelse. Hon blev senare en av fyra svarta kvinnor som vittnade i rättsfallet Browder mot Gayle, där bussarnas rassegregation utmanades. Samtidigt vägrade tusentals svarta invånare att åka med stadens bussar. De promenerade långa sträckor, samåkte eller använde ett omfattande nätverk av frivilliga chaufförer. Bussbolaget förlorade tiotusentals resor varje dag, men bojkotten fortsatte trots hot, gripanden och trakasserier. År 1956 slog en federal domstol fast att segregationen på bussarna stred mot USA grundlag. Beslutet blev senare gällande efter att landets högsta domstol hade behandlat frågan. När domstolsbeslutet kom var Claudette Colvin bara 17 år. Hennes vittnesmål blev viktigt i processen som ledde till att segregationen på bussarna förbjöds. Ändå hamnade hon länge i skuggan av mer kända personer, vilket påminner oss om att "historien" ibland har svårt att minnas alla. |
M LÄS MER: Pacifism
M LÄS MER: Rosa Parks blev en symbol för den amerikanska medborgarrättsrörelsen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Pelle Strindlund, Motståndets väg – civil olydnad som teori och praktik, Karneval förlag, 2011
Ola Larsmo och Brian Palmer, 101 historiska hjältar, Historiska media, 2013
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/olydiga-medborgare_gnb3101/html/
https://www.nps.gov/articles/montgomery-bus-boycott.htm
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)