Florence Nightingale

Fördjupning

Florence Nightingales kamp för bättre sjukvård

"Ingen gillar smarta flickor", sa mamman som svar på dotterns vilja att få utbildning. "Att spela piano, brodera och arrangera blommor", det var vad Florence behövde lära sig. Florence hade fått sitt namn efter den italienska stad som hon hade fötts i 1820 när hennes engelska föräldrar hade varit på en lång bröllopsresa i Europa. Familjen Nightingale var förmögen och levde ett societetsliv där det mesta gick ut på att roa sig. Men Florence tröttnade tidigt på vad hon tyckte var ytliga upplevelser. Hon såg skillnaderna mellan fattiga och rika och smet i hemlighet ut för att hjälpa fattiga och sjuka människor i slummen. När hon berättade att hon hade tankar på att bli sjuksköterska exploderade modern: "Sjukvård. Sådan skam. Du kunde lika gärna bli kökspiga."

Vägen till sjukvården gick genom utbildning

Florence Nightingale hamnade i svåra grubblerier. Hon tyckte att livet var så mycket mer än att föda barn och vara männen till lags. Män var ganska trista och gav innehållslösa komplimanger. I smyg lånade hon mängder av litteratur om sjukvård och utvecklade insikter i bl.a. hygienfrågor som få andra hade under samtiden.

Sjukvård för de rika skedde oftast i form av vård i hemmet. De fattiga behandlades i illaluktande överfulla sjukhus där patient efter patient använde samma lakan som bara blev smutsigare och smutsigare. Kirurger använde orena knivar när de opererade och den kvinnliga sjukhuspersonalen kom ofta från samhällets skuggsida med sjukhusstölder och alkoholism som följd.

Till sist gick Florence sjuksköterskedröm i uppfyllelse. Hon åkte till Tyskland och utbildade sig under några månader.

När Florence Nightingale kom tillbaka till England fick hon – efter stor debatt i sjukhusstyrelsen – arbete som föreståndare på ett litet sjukhus i London. Florence var trots allt bara 33 år och dessutom ogift. På sjukhuset fick hon tillfälle att omsätta sina tankar om hygien i verkligheten.

Bättre hygien räddade soldaters liv

I samband med Krimkriget, en konflikt mellan Ryssland och en koalition av bland andra Turkiet och Storbritannien, reste Florence till Turkiet 1854. Hon ansvarade för en grupp med 38 sköterskor som skulle tjänstgöra på ett militärsjukhus för brittiska soldater i staden Scutari. Sjuksköterskorna anlände lördagen den 4 november och befann sig snart i en kaotisk situation med 1 000 patienter. Det låg döende patienter överallt. Smutsen och stanken var outhärdlig. Det rådde brist på bandage, medicin, tvål och rent vatten. Den brittiska tidningen The Times rapporterade att många fler soldater dog av sjukdomar och dåliga sjukhusförhållanden än av skador från slagfältet. Florence Nightingale skred till verket och hyrde bland annat ett hus som förvandlades till tvätteri. Hon höjde även standarden på både mat och hygien. Men flera manliga läkare stretade emot, åtminstone till en början. Florence arbetade upp till 20 timmar om dygnet för att nå sina mål. Ofta på kvällarna gick hon runt med en lykta till varje sjuksal för att personligen säga god natt till de sjuka soldaterna.

Dödligheten på militärsjukhuset sjönk kraftigt efter att hygien, avlopp och ventilation förbättrats. Nightingale bidrog till förändringen genom sitt arbete med vård, organisation och senare också statistik. Insatserna uppmärksammades på hemmaplan i England och ledde bl.a. till stora donationer som Florence senare satsade i arbetet för att reformera sjuksköterskeyrket. Hon verkade bland annat för nya hygienregler, sjuksköterskeuniformer, skärmväggar mellan patienter och en ny syn på sjuksköterskan som omvårdare och utbildare.

När Florence Nightingale dog 1910 fick hon precis som hon önskat en diskret begravning. På gravstenen står endast hennes födelse- och dödsår samt initialerna F.N.