Tagg om Florence Nightingale

Florence Nightingale

M
Florence Nightingale på ett militärsjukhus.

Florence Nightingale (1820-1910) var en engelsk sjuksköterska som bland annat gjorde banbrytande insatser under Krimkriget för att förbättra fältsjukvården. Under sitt liv arbetade hon aktivt för att förbättra sjukvården men också sjuksköterskornas arbetsförhållanden.

Florence Nightingale kallades "slagfältets ängel". Hon kom från ett hem, där man i viktoriansk anda menade att flickor skulle ägna sig åt hem och familj. Hennes intresse var också till en början societetsliv och vackra kläder. Men snart ansåg hon sig blivit kallad av Gud att göra en samhällsinsats. Hon valde sjukvården som sitt fält.

ANNONS

ANNONS

Att en flicka av fin familj ägnade sig åt sjukvård var närmast en skandal. Hon kom som sjuksköterska att bryta ny mark. Det var i gyttjan och kölden på Krims slagfält hon gjorde sina insatser. Där rasade kolera och dysenteri. Vad gällde sjukvården rådde brist på det mest nödvändiga. Amputationer skedde utan bedövning. De sårade soldaterna fick ligga bland råttor och löss i smuts.

Florence Nightingale tog sig an allt detta. Först måste hon bekämpa en stel byråkrati. Det gällde att få fram en effektiv organisation. Här fanns en utbredd rädsla att stöta sig med överordnade. Men hon lyckades. Hon lyckades därefter att få ned dödligheten på militärsjukhuset från fyrtiotvå till två procent. Florence Nightingale betraktas därför som en av grundarna av det moderna sjukvårdsyrket.

Fördjupning

"Ingen gillar smarta flickor", sa mamman som svar på dotterns vilja att få utbildning. "Att spela piano, brodera och arrangera blommor", det var vad Florence behövde lära sig. Florence hade fått sitt namn efter den italienska stad som hon hade fötts i 1820 när hennes engelska föräldrar hade varit på en lång bröllopsresa i Europa. Familjen Nightingale var förmögen och levde ett societetsliv där det mesta gick ut på att roa sig. Men Florence tröttnade tidigt på vad hon tyckte var ytliga upplevelser. Hon såg skillnaderna mellan fattiga och rika och smet i hemlighet ut för att hjälpa fattiga och sjuka människor i slummen. När hon berättade att hon hade tankar på att bli sjuksköterska exploderade modern: "Sjukvård. Sådan skam. Du kunde lika gärna bli kökspiga."

Florence Nightingale hamnade i svåra grubblerier. Hon tyckte att livet var så mycket mer än att föda barn och vara männen till lags. Män var ganska trista och gav innehållslösa komplimanger. I smyg lånade hon mängder av litteratur om sjukvård och utvecklade insikter i bl.a. hygienfrågor som få andra hade under samtiden.

Sjukvård för de rika skedde oftast i form av vård i hemmet. De fattiga behandlades i illaluktande överfulla sjukhus där patient efter patient använde samma lakan som bara blev smutsigare och smutsigare. Kirurger använde orena knivar när de opererade och den kvinnliga sjukhuspersonalen kom ofta från samhällets skuggsida med sjukhusstölder och alkoholism som följd.

Till sist gick Florence sjuksköterskedröm i uppfyllelse. Hon åkte till Tyskland och utbildade sig under några månader.

När Florence Nightingale kom tillbaka till England fick hon - efter stor debatt i sjukhusstyrelsen - arbete som föreståndare på ett litet sjukhus i London. Florence var trots allt bara 33 år och dessutom ogift. På sjukhuset fick hon tillfälle att omsätta sina tankar om hygien i verkligheten.

I samband med Krimkriget, en konflikt mellan Ryssland och en koalition av bland andra Turkiet och Storbritannien, reste Florence till Turkiet 1854. Hon ansvarade för en grupp med 38 sköterskor som skulle tjänstgöra på ett militärsjukhus för brittiska soldater i staden Scutari. Sjuksköterskorna anlände lördagen den 4 november och befann sig snart i en kaotisk situation med 1 000 patienter. Det låg döende patienter överallt. Smutsen och stanken var outhärdlig. Det rådde brist på bandage, medicin, tvål och rent vatten. Den engelska tidningen The Times rapporterade att det dog många fler soldater på sjukhusen än vad det gjorde på slagfälten. Florence Nightingale skred till verket och hyrde bland annat ett hus som förvandlades till tvätteri. Hon höjde även standarden på både mat och hygien. Men flera manliga läkare stretade emot, åtminstone till en början. Florence arbetade upp till 20 timmar om dygnet för att nå sina mål. Ofta på kvällarna gick hon runt med en lykta till varje sjuksal för att personligen säga god natt till de sjuka soldaterna.

Under Florence Nightingales ledning sjönk dödsprocenten på militärsjukhuset från 42 till 2 procent. Insatserna uppmärksammades på hemmaplan i England och ledde bl.a. till stora donationer som Florence senare satsade i arbetet för att reformera sjuksköterskeyrket. Hon verkade bland annat för nya hygienregler, sjuksköterskeuniformer, skärmväggar mellan patienter och en ny syn på sjuksköterskan som omvårdare och utbildare.

När Florence Nightingale dog 1910 fick hon precis som hon önskat en diskret begravning. På gravstenen står endast hennes födelse- och dödsår samt initialerna F.N.
 

LÄS MER: Kvinnohistoria och genushistoria

LÄS MER: Krimkriget

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare ; fördjupningen är skriven av Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.

Här hittar du material som kan relateras till Florence Nightingale.

Uppdaterad: 4 oktober 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Florence Nightingale

SO-rummet bok
S

Utrikespolitiska vindar i det viktorianska England

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-24

Det brittiska samväldet styrdes under den viktorianska eran med fast hand av parlamentet i London. Tre av tidens mest utmärkande politiker var John Palmerston, Benjamin Disraeli och William Gladstone. Alla tre kom på olika sätt att spela en stor roll i Storbritanniens politiska historia under 1800-talet som var en period då stora delar av världen styrdes från London...

+ Läs mer

Länkar om Florence Nightingale

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS