P-pillrets tidiga historia

Kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger hade länge drömt om att läkemedelsindustrin en dag skulle lyckas framställa ett piller som kunde förhindra oönskad graviditet. Men inget tycktes hända inom forskningsområdet. Det blev istället hon själv och en kontroversiell fertilitetsforskare vid namn Gregory Pincus som till slut såg till att utvecklingen av "det magiska pillret" tog fart. Tack vare henne framställdes p-pillret - ett preventivmedel som befriat miljontals kvinnor.
M

Drömmen om ett magiskt piller

År 1951

Det exakta datumet är lite oklart, men helt säkert var det någon gång i början av 1951. På en middag i New York träffades den då 71-åriga kvinnorättsaktivisten Margaret Sanger och den omstridde forskaren Gregory Pincus, som man i pressen gärna kallade ”dr Frankenstein”. Den benämningen hade han fått efter ett par banbrytande experiment på 1930-talet, då han bland annat lyckades konstbefrukta kaniner. Hans fortsatta forskning om fertilitetens mysterier hade till sist fått honom utsparkad från universitetet i Harvard.

ANNONS

ANNONS

De två samtalade ivrigt. Sanger berättade om sin långa kamp för kvinnors rätt till kontroll över sin sexualitet, och därmed till sina liv. Redan på 1910-talet hade hon börjat smuggla in pessar till USA, driven av en övertygelse om att fungerande preventivmedel var den bästa sätt att hjälpa kvinnor att slippa undan fattigdom och utsatthet. Hennes egen mor hade dött 51 år gammal, efter att ha genomgått inte mindre än 18 graviditeter.

Gång på gång hade Sanger genom åren hört kvinnor berätta om hur de drömde om att få möjlighet att själv styra när de skulle få barn eller inte. Först då kunde man på allvar hoppas att göra verklighet av drömmen om kvinnans frigörelse, det var Margaret Sanger övertygad om.

Hela sitt liv hade hon varit en outtröttlig aktivist, som gång på gång fått utstå angrepp från de starka krafter som försvarade den rådande ordningen, med moraliska och religiösa argument. Vid flera tillfällen hade hon ställts inför rätta på grund av sitt arbete - 1917 dömdes hon till 30 dagars fängelse i staten New York, där alla sorters preventivmedel var förbjudna. Vid det tillfället hade domaren förklarat att ”kvinnor inte kan ha rätt att kopulera med en säker övertygelse om att ingen befruktning kommer att följa”.

Under åren hade flera preventivmedel ändå tagits fram, och godkänts, trots intensivt motstånd från framförallt den katolska kyrkan. Men inget av medlen fungerade riktigt bra. Sanger hade länge fantiserat om att en forskare en dag skulle utveckla ett ”magiskt piller” som kvinnan bara kunde ta och sedan slippa bli gravid. Att det var kvinnan som själv bestämde helt och hållet över preventivmedlet var nyckeln samt att detta inte skulle behöva vara kopplat till själva samlagssituationen. Först då skulle det kunna ge verklig effekt och på allvar bli revolutionerande.

Forskningen inleds

Om allt detta talade Margaret Sanger med Gregory Pincus under middagen. Pincus tänkte efter en stund och sa sedan att det där borde nog gå att lösa. Forskningen om hur hormoner påverkar ägglossning hos däggdjur hade redan kommit långt, framförallt med inriktningen att ta fram läkemedel som hjälpte infertila kvinnor att få barn. Att ta fram ett piller som istället skapade en artificiell infertilitet borde inte vara alltför svårt, resonerade han.
Problemet handlade nog mest om finansiering. All forskning kring dessa frågor var känslig och väckte upphetsade reaktioner.

På stående fot lovade Sanger att han skulle få ett mindre bidrag från hennes egen organisation, Planned Parenthood, så att arbetet kunde komma igång. Sagt och gjort - den 25 april började Pincus tillsammans med fysiologen Min Chueh Chang att göra de första proverna, med en blandning av hormonerna östrogen och progestagen. Redan samma höst hade de gjort så stora framsteg att de kunde visa att kaniner och råttor inte blev dräktiga när de injicerats med den rätta hormonmixen. Då kontaktades flera läkemedelsbolag för att få resurser att gå vidare med kliniska studier. Men det gav inget resultat. Ingen vågade öppet stödja ett så kontroversiellt projekt.

Drömmen om det magiska pillret tycktes inte heller den här gången kunna bli verklighet. Då klev Sangers gamle vän Katharine Dexter McCormick in på scenen. Den åttioåriga McCormick, som ärvt en av USA:s största förmögenheter, hade tidigare sponsrat flera av Sangers projekt och redan visat sig helt obekymrad om vad resten av etablissemanget ansåg. Efter att Sanger berättat för henne om vad Pincus höll på med insåg McCormick att kvinnorörelsen stod inför en unik möjlighet. Hon beslöt att betala hela satsningen ur egen ficka.

Snart kom ytterligare en medhjälpare in i projektet: den katolske gynekologen John Rock. Sanger protesterade först mot hans närvaro eftersom hon inte hade någon direkt ljus erfarenhet av uttalade katoliker, men hon övertalades av McCormick. I ett brev förklarade hon att Rock var perfekt: katolik och dessutom ”vacker som en gud”. Han var den perfekta reklampelaren för det nya pillret.

1956 kunde de första kliniska prövningarna inledas. Det skedde dock inte i USA, utan i Puerto Rico, där lagstiftningen inte var lika sträng. Resultaten som snart redovisades var häpnadsväckande. P-pillret gav ett skydd mot graviditeter med en säkerhet på 99,6 procent.

ANNONS

ANNONS

P-pillret lanseras

Då vågade till sist ett läkemedelsbolag ge sig in i leken. Den potentiella marknaden var enorm och gick inte att motstå. 1957 kunde därför läkemedlet Enovid börja säljas i USA, men först bara som ett medel mot menstruationssmärtor. Vad det egentligen var till för stod dock snart klart för alla, och Enovid kom på kort tid att användas av hundratusentals kvinnor runt om i USA.

För första gången i historien hade kvinnor därmed fått ett hjälpmedel som gav dem full kontroll över sin egen reproduktion. Precis som Margaret Sanger hade förutsett kom ”the Pill” att bana väg för drastiskt förändrade könsroller. På ett helt annat sätt än tidigare kunde kvinnor göra upp långsiktiga livsplaner, utan att riskera att allt skulle avbrytas på grund av en oönskad graviditet. För att inte tala om den befrielse det innebar att kunna njuta av sin sexualitet.

Den 9 maj år 1960 kom till sist det officiella beskedet från USA:s läkemedelsmyndighet FDA, som förklarade att Enovid hade blivit godkänt som preventivmedel. Själv var Sanger då redan 80 år gammal och hennes hälsa hade börjat vackla. När det stod klart för henne att hennes livslånga arbete krönts med framgång, att det magiska pillret som hon drömt om så länge till sist var en officiell och fullt erkänd verklighet, ska hon ha suckat lite och helt kort ha konstaterat: ”Det var då på tiden”.

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

LÄS MER: Historia om sjukdomar, läkekonst och medicin

LÄS MER: Abort

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför var det viktigt för Sanger att kvinnor skulle få tillgång till "ett magiskt piller" som förhindrade graviditet?
     
  2. Varför var det till en början svårt att hitta investerare i utvecklingen av p-pillret?
     

 

Vill du veta mer? Läs: Margaret Sanger – A Life of Passion av Jean H. Baker (2012)

 

FÖRFATTARE

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 13 mars 2024
Publicerad: 12 september 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

M
nattfrieri

Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och...

M

Bröllop förr och idag

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på...

M

Vikingatidens kvinnor

Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt...

M

Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Re

Abort

Är det rätt eller fel att göra abort? Gäller det i alla situationer? Vilka följder kan det bli?

Hi

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Hi

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar. I det här avsnittet berörs...

Hi

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Relaterade taggar

Hi
symboler

Sex, samtycke och relationer

Det finns många olika sätt att organisera skolans undervisning i ämnet sex och samlevnad....

Hi
Bild saknas

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...

Hi
Jeanne d'Arc

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Kärnkraft - fördelar och nackdelar

av: Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-09

Mattias, Anna och Kristoffer pratar om kärnkraft. Vad är kärnkraft? Varför är den så politiskt kontroversiell? Vilka fördelar finns det?

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
S

Normativa etiska teorier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-17

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konsekvensetik och sinnelagsetik. Här berörs också dygdetiken.

+ Lyssna