Marie Curie - hur de strålande ämnena upptäcktes

En av många stora upptäckter som gjorts av en slump är radioaktivitet, ett ord som idag har en både kuslig och vardaglig klang. Upptäckten öppnade nya vägar inom vetenskapen och ledde till att forskaren Marie Curie blev en av de mycket få personer som fått två Nobelpris, ett i kemi och ett i fysik. Idag vet vi att radioaktivitet är farlig men det visste inte Marie Curie och hennes kolleger. Under sin forskning kokade de bland annat radioaktiv malm i en stor gryta, trots att stanken var så vidrig att det måste vara korsdrag för att de inte skulle svimma. Till slut blev de ämnen hon upptäckt sin upptäckares död.
M

Marie Curie är en av de få personer som fått två Nobelpris. 1903 fick hon fysikpriset och 1911 i kemi. Samtidigt med sin omfattande forskning skötte hon hem och barn.

Mania Sklodowska (1867-1934) var fyra år, och hennes äldre syster skulle lära sig läsa. Mania hade fyra syskon och när det var läxläsning gick det livligt till, eftersom barnen tyckte att det gick bäst att lära sig om de läste högt.

Manias syster Bronia läste stapplande igenom sin text, men plötsligt tog Mania boken och läste vidare helt flytande. Det blev alldeles tyst i rummet.

Det var en av de första gångerna Mania visade prov på sin intelligens. Men inte den sista. Hon gick ut som etta i avgångsklassen och började därefter arbeta som privatlärare åt rika familjer. Fadern, som var lärare i matematik och naturvetenskap, hade lovat Mania att få arbeta, eftersom hon var så begåvad. Det vanliga var annars att kvinnor gifte sig, fick barn och skötte hemmet.

ANNONS

ANNONS

Data och fakta

1867: Mania Sklodowska (Marie Curie) föds i Polen.

1885: Manias syster reser till Paris för att studera.

1891: Mania Sklodowska reser till Paris, skriver in sig vid Sorbonneuniversitetet och ändrar sitt förnamn till Marie.

1895: Gifter sig med forskaren Pierre Curie.

1896: Henri Becquerel upptäcker av en slump att uran utsänder strålning. Marie Curie beslutar att doktorera genom att undersöka strålningen närmare.

1898: Makarna Curie upptäcker ett dittills okänt grundämne och döper det till polonium efter Marie Curies hemland. Samma år upptäcker de också grundämnet radium.

1902: Radium framställs i ren form.

1903: Marie Curie doktorerar och får samma år Nobelpriset i fysik tillsammans med sin make och Henri Becquerel.

1905: Pierre Curie omkommer i en trafikolycka.

1911: Marie Curie får Nobelpriset i kemi och blir den första som fått två Nobelpris.

1914-1918: Under första världskriget reser Marie Curie runt och röntgar sårade soldater tillsammans med medhjälpare.

1934: Marie Curie dör i leukemi efter att oskyddad ha arbetat med radioaktiva ämnen i många år.

Till Paris

Mania ville studera vidare, men i hennes hemland Polen, som under denna tid var under ryskt herravälde, var det omöjligt. Universitetet i huvudstaden Warszawa var stängt för kvinnor.

Både Mania och Bronia drömde om Paris där även kvinnor kunde få studera. Men det tog lång tid att spara ihop pengar till resa och uppehälle. Till sist kunde Bronia ge sig av år 1885 och Mania sände systern de pengar hon lyckades tjäna.

1891 kunde Mania själv följa efter. Mania skrev in sig vid Sorbonneuniversitetet och ändrade samtidigt sitt namn till Marie.

Bristen på pengar var ett ständigt problem. Marie Sklodowska gick i omoderna kläder och unnade sig knappt att äta. Till en början bodde hon hos sin syster, men umgängeslivet med andra polacker tog mycket tid från studierna, och Marie Sklodowska flyttade till ett enkelt vindsrum.

Till sist tog Marie examen i fysik och gick ut som etta bland alla studenterna, och följande år blev hon tvåa i matematik. Trots de fina studieresultaten var inte fattigdomen över.

Mötet med Pierre Curie

Efter examen blev Marie erbjuden uppdraget att undersöka magnetism i olika typer av stål. Hon tackade ja, men det visade sig vara svårt att få tag i ett laboratorium.

Sorbonneuniversitetet nekade henne plats, eftersom det rörde sig om ett privat arbete och ingen manlig forskare ville ställa sin plats till förfogande vid något privat laboratorium.

- Var det förresten riktigt lämpligt att en kvinna ägnade sig åt forskning, hade hon inte annat att göra? menade många.

Först när hon mötte Pierre Curie öppnade sig en möjlighet. Pierre Curie var 35 år och en känd vetenskapsman. Han hade upptäckt att olika ämnens och kemiska föreningars magnetiska egenskaper förändras vid vissa temperaturer. "Curietemperatur" kallas den punkt där detta fenomen uppstår. För järn är exempelvis curietemperaturen 760,8 C.

Pierre Curie arbetade i ett enkelt skjul, men erbjöd Marie en plats och hon tackade ja.

Hon tackade också ja, efter lång betänketid, när Pierre Curie friade - och Marie Sklodowska ändrade namn till Marie Curie.

Efter bröllopet fortsatte hon sina forskningar, men nu tillkom en ny uppgift: hushållsarbetet. Att hon skulle sköta det ensam var så självklart i slutet av 1800-talet att varken Pierre eller Marie tycks ha funderat på något annat. 1897 föddes dottern Iréne. Marie fick ännu en uppgift: att ta hand om ett spädbarn.

Röntgenstrålarna och Becquerel

Sedan Marie tagit lektorsexamen och skrivit färdigt sin avhandling om magnetism behövde hon ett ämne att doktorera på. Hon valde att gå vidare med ett fenomen som - nästan av en slump - hade upptäckts av Henri Becquerel år 1896.

ANNONS

ANNONS

Sedan röntgenstrålarna upptäckts ville många forskare studera dessa intressanta fenomen. Vissa kemiska föreningar tycktes stråla och strålningen märktes tydligare sedan provbitar utsatts för solljus.

Denna strålning kallas fluorescens, och den ville Becquerel undersöka. Han använde substansen potassiumuranylsulfat, som innehåller en liten del av grundämnet uran.

Becquerel ville ta reda på om fluorescensen även innehöll röntgenstrålar. Det kunde han ta reda på genom att utsätta sitt ämne för solljus, medan det låg ovanpå en fotoplåt som var insvept i svart papper.

Eftersom solljuset inte kunde tränga igenom papperet, skulle det inte påverka fotoplåten. Men om fluorescensen innehöll röntgenstrålar - tänkte Becquerel - skulle de ju tränga igenom det svarta papperet och färga fotoplåten svart.

Marie Curie
Omslaget på en Paristidning från 1904 visar makarna Curie i lyckligt samarbete i sitt laboratorium. Nu börjar många års arbete ge resultat. 1902 hade makarna upptäckt radium, och 1903 fick makarna Curie Nobelpriset i fysik. Två år senare dog Pierre Curie i en trafikolycka.

Uranstrålar?

När Becquerel inledde sina experiment, fann han att teorin tycktes stämma. Fotoplåten färgades svart sedan ämnet utsatts för solljus. Becquerel lyckades även få strålarna att tränga igenom koppar och aluminium och stärktes nu i sin tro att det var röntgenstrålning i fluorescensen.

Men sedan följde en period med mulet väder. Den allt otåligare vetenskapsmannen beslöt sig till sist för att framkalla sina plåtar. Kanske fanns det svaga spår av röntgenstrålning ändå. Under den mulna perioden hade plåtarna legat insvepta i papper i en låda med det undersökta ämnet ovanpå.

Till Becquerels förvåning visade plåtarna att de utsatts för en kraftig strålning. Något annat är fluorescens och solljus hade svärtat plåtarna. Becquerel kunde bevisa att uranet var orsaken och att strålningen kom därifrån. Det var orsaken till den här strålningen som Marie Curie nu ville utreda.

Radioaktivitet

Hon upptäckte att uranets strålning berodde på uranet självt. Det strålade utan någon yttre påverkan av ljus eller temperatur. Hon föreslog att fenomenet skulle kallas radioaktivitet - ett ord som idag fått en både vardaglig och kuslig klang.

ANNONS

ANNONS

Exakt vad radioaktivitet var visste inte Marie Curie. Idag vet vi att radioaktivitet innebär att ett grundämne faller sönder av sig självt och förändras till ett annat grundämne. Under sönderfallet sänder grundämnet ut en farlig strålning.

Efter uran fortsatte Marie Curie att studera de övriga grundämnena och fann att även thorium var radioaktivt. När hon testade malmen pechblände för att se om det fanns tillräckligt med uran i den för att den skulle löna sig att utvinna, kom nästa upptäckt. En del av hennes prover gav ifrån sig mera strålning än de borde. Det fanns något okänt i malmen vars radioaktivitet var starkare än uranets.

Dessa okända ämnen kunde inte spåras med de vanliga kemiska analyserna och måste därför bara förekomma i ytterst små mängder. Men den starka radioaktiviteten visade att det okända måste vara mycket radioaktivt.

Polonium och radium

Makarna Curie skaffade sig entusiastiskt ett helt ton pechblände. Men det var svårt att få tag i ett laboratorium. De fick nöja sig med ett ouppvärmt källarutrymme utan elektricitet under en skola för fysik och kemi. Efter hand byttes källarrummet ut mot ett dragigt skjul med jordgolv och hål i taket. De lät sig inte hejdas. Allteftersom makarna Curie använde malmen bar de in den i hinkar och värmde upp den. Marie Curie rörde i blandningen med långa järnstavar. Ångan stank så att det måste vara korsdrag i skjulet för att paret Curie inte skulle svimma.

I juli 1898 var makarna säkra på att ha funnit ett hittills okänt grundämne. Marie Curie kallade det polonium efter sitt hemland Polen.

Analyserna visade att det fanns ytterligare ett ämne i malmen. I december 1898 döpte makarna Curie det till radium. Ordet betyder det strålande.

Andra forskare tvivlade. Ännu så länge fanns bara dessa grundämnen i pechblände och inte i ren form. För att trodda måste Marie och Pierre Curie kunna visa ämnena i ren form.

Två Nobelpris

Efter fyra års hårt arbete kunde makarna Curie en kväll år 1902 se ett sällsamt blått ljus komma från några glaskolvar. Radiumet hade framställts i så ren form att det gick att se med blotta ögat, och dess starka radioaktivitet gjorde det självlysande.

1903 lade Marie Curie fram sitt arbete vid sin doktorsdisputation. Den betraktas som en av de finaste i världshistorien och gav henne förutom doktorsgraden två Nobelpris: 1903 i fysik och 1911 i kemi. Fysikpriset delade hon med sin man och Becquerel.

Idag måste alla som arbetar med radioaktiva ämnen genomgå noggranna kontroller, så att de inte får för hög strålningsdos, och det är bokstavligen livsviktigt att isolera de farliga ämnena. Men i början av 1900-talet var sådana idéer helt främmande. Forskarna hade ingen riktig uppfattning om vad strålning egentligen var. När Henri Becquerel mötte Marie Curie, upptäckte han att hennes fingertoppar såg ut som hon hade bränt sig. Det berodde på radioaktiviteten. Det ständiga arbetet gjorde att fingrarna inte läktes.

- En gång hade jag en metallbehållare med litet radium i fickan, berättade hon för Becquerel. Först gick det hål i tyget, och sedan fick jag brännsår.

Becquerel varnade för strålningen, men makarna Curie var beredda att uthärda riskerna.

ANNONS

ANNONS

De inledde försök med djur, och det visade sig att vissa typer av cancersvulster försvann om de bestrålades. Allteftersom radiumets egenskaper blev kända ville alltfler veta hur det framställdes. Makarna Curie delade med sig av sina erfarenheter - utan krav på ersättning.

Sedan Pierre Curie dött i en trafikolycka 1905 fortsatte Marie Curie forskningen på egen hand och blev utsedd Sorbonneuniversitetets första kvinnliga professor.

Till krigsfronten

1914 utbröt första världskriget. Marie Curie visste att röntgenapparater skulle vara till stor nytta vid fronten. Men det fanns bara några franska sjukhus som hade röntgenutrustning.
Marie Curie samlade då ihop den utrustning som fanns i Sorbonne och i en fabrik som tillverkade röntgenapparater. Sedan lånade hon ett tjugotal bilar, placerade en apparat i varje och begav sig mot fronten.

Men myndigheterna visade sig svåra att övertyga. På vissa håll var de helt avvisande, andra menade att kvinnor passade bättre i hemmet än i krigszonen. Marie Curie drev igenom sin vilja, och hennes bilar fick ta sig fram till fronten. Med sin dotter Iréne reste hon runt och röntgade sårade soldater, så att läkaren kunde se var i kroppen det fanns kulor och granatsplitter.

För att ytterligare hjälpa till lånade Marie Curie ut sina prispengar från de två Nobelprisen till staten - totalt 140 000 kr. Pengarna togs emot med glädje - men någon återbetalning blev det aldrig.

Forskningens länkar

1918 var kriget slut, och Marie Curie återupptog sitt arbete. Men nu hade hon inget radium kvar och kunde inte arbeta vidare på sin upptäckt. Radiumet hade blivit så dyrt att dess upptäckare inte hade råd att köpa det. En amerikansk kvinnlig journalist organiserade en insamling bland förmögna kvinnor i USA, och Marie Curie kunde hämta ett gram radium.

Marie och Pierre Curies upptäckter fortsätter den historia som inleddes av Wilhelm Röntgen och Henri Becquerel. När radioaktiviteten upptäcktes, insåg forskare för första gången att det finns grundämnen som självmant faller sönder och förvandlas till andra. Att det trots detta ständiga sönderfall finns radium alls beror på att det bildas i små mängder när uran och thorium bryts ner till bly. Till Becquerels ära har en enhet för radioaktivt sönderfall uppkallats efter honom.

Marie Curie dog i leukemi 1934. Då hade hon i många år arbetat med radioaktiva ämnen helt oskyddad. De ämnen hon upptäckt tog till sist livet av sin upptäckare.

LÄS MER: Marie Curie

LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Var och när föddes Maria Sklodowska (Marie Curie)?
     
  2. Varför kunde hon inte studera vid universitetet i Warszawa?
     
  3. Vad är fluorescens?
     
  4. Vad är radioaktivitet?
     
  5. Vilka två grundämnen upptäckte makarna Curie?
     
  6. Ge exempel på att radioaktiv strålning kan vara farlig.
     
  7. Marie Curie är en av de få personer som fått två Nobelpris. I vilka ämnen och vilka år fick hon dem?
     
  8. Vetenskapsmannen Becquerel har fått en enhet uppkallad efter sig. Vad betecknar den?
     
  9. Förklara hur Becquerel upptäckte den radioaktiva strålningen.
     
  10. Radium faller långsamt sönder av sig självt. Hur kommer det sig att det ändå finns små mängder radium i naturen?

 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
 

Senast uppdaterad: 28 oktober 2020
Publicerad: 28 oktober 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

L

Bröderna Wright och flygets tidiga historia

I årtusenden har människan drömt om att kunna flyga som fåglarna - att fri och obunden sväva över...

M

Marconi - från trådlös telegrafi till mobiltelefoni

Den 14 maj 1897 satt fem män hopkrupna över varandra i en stor trälår vid Lavernock Point nära...

M

Kvinnorättskämpen Emmeline Pankhurst

Fredagen den i mars 1912 kastade Emmeline Pankhurst sin första sten. Stenen kastades mot den...

M

Christabel Pankhurst och suffragetterna

Christabel Pankhurst och suffragettkollegan Annie Kenney hade tröttnat på att snällt vänta på sin...

ANNONS

Ämneskategorier

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Relaterade taggar

Marie Curie

Marie Curie är en av världens mest kända vetenskapspersoner. Hon är den enda kvinnan som har fått...

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...

SO-rummet tag typ

Medicin och sjukvård

Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...