Ingår i en artikelserie

Det svenska näringslivet och jobben, del 3: Globaliseringen och tjänstesamhället

Lästid 3 minuter

Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor. Maskinerna styrs av datorer. Det gäller att vara flexibel – snabbt kunna ändra tillverkning och service.

Artikel

Bild: Lalmch

Datorisering är en av efterkrigstidens mest omfattande och djupgående tekniska förändringar i det svenska samhället.

Platta företag

Industrirobotar har tagit över många farliga och tunga arbetsmoment. IT och elektronik har påverkat det man sysslar med på jobbet (arbetets innehåll) och bidragit till att arbetet organiseras på nya sätt. Det finns inte längre så många chefer på olika nivåer – för kontroll och ledning av anställda på lägre nivåer. Organisationen ska vara platt. Många arbetslag får klara sig utan ledare. Det ställs större krav på varje person i arbetslaget. Var och en ska ha kunskap om hela arbetsprocessen för att kunna gå in och ersätta vid behov. Större krav ställs på utbildning, kunskap och förmåga – till exempel att kunna samarbeta.

ANNONS

Globaliseringen

Flera äldre svenska företag har blivit internationella med tillverkning och försäljning i många länder – ibland runt hela världen (se tidigare artikel). Sådant kallas globalisering.

Ett företag kan starta dotterbolag utomlands eller köpa företag i länder där det vill ha tillverkning och försäljning. Volvo AB köpte till exempel den amerikanska lastbilstillverkaren Mack. Kinesiska Geely köpte Volvo Personvagnar för att komma åt tekniken samt tillverka och sälja bilar i Kina och många andra länder. Åtskilliga svenska IT-företag har köpts upp av amerikanska och brittiska storföretag med liknande inriktning. Detsamma har hänt med flera svenska företag inom biokemi och medicinteknik.

Sammanslagningar har också nämnts i en tidgare artikel. ASEA gick 1988 samman med schweiziska Brown Boweri och bildade ABB med huvudkontor i Schweiz.

Tre mindre företag som startades i Sverige kring 1950 har vuxit till globala jättar: IKEA, H&M och TetraPak.

Tjänster betyder allt mer

Förskolor och övriga skolor, hemtjänst och sjukvård vänder sig till människor och erbjuder tjänster. Mestadels drivs de av kommuner, regioner eller av staten. Därför talar vi om offentliga tjänster. De har vuxit starkt i omfattning – och antal jobb – från 1950 och framåt.

Privata tjänster drivs av privata företag på en mängd olika områden. Där finns serviceföretag på olika tekniska områden, städföretag, banker, försäkringsbolag, resebyråer, konsultfirmor, företag som sysslar med ekonomisk rådgivning, data och teletrafik, information, nyheter och underhållning. Det är här de flesta nya jobben kommer till. Svenska pop- och rockgrupper ligger bakom nya företag som säljer stort utomlands. Övergången från industriföretag till tjänsteföretag bärs upp av elektronik och IT.

ANNONS

Här jobbade svenskarna i början av 2010, procentuell fördelning av yrkesarbetande

Jordbruk, skogsbruk, fiske	1,8
Tillverkningsindustri och gruvor	13,9
Energi och miljö	1,0
Byggverksamhet	6,7
Handel	12,4
Transport och lagring	5,1
Hotell och restaurang	3,0
Information, tele, data, medier	3,9
Finans och försäkring	2,1
Fastigheter	1,6
Företagstjänster	10,7
Offentlig förvaltning	5,6
Utbildning	10

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Förklara – med exempel - följande viktiga ord och uttryck: a) tredje industriella revolutionen b) platta företag c) globalisering.
Vad menas med ”tjänsteföretag”? Ge några exempel?
Hur skiljer sig offentliga tjänster från privata?
Vilka branscher (områden) verkar betyda mest inom svenskt näringsliv? Vilka siffror i tabellen förvånar dig mest?

M LÄS MER: Sverige under 1900-talet

M LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

M LÄS MER: Näringslivet och jobben (artikelserie)

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Artikelserie om Näringslivet och jobben

1 Det svenska näringslivet och jobben, del 1: Jordbruket rationaliseras

2 Det svenska näringslivet och jobben, del 2: Industrin omvandlas

3 Det svenska näringslivet och jobben, del 3: Globaliseringen och tjänstesamhället

+ Visa hela artikelserien

Senast uppdaterad: 19 augusti 2025

Publicerad: 30 maj 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Att tvätta kläder och textilier var slitsamt förr

av: Jane Fredlund

2025-03-03

Lästid 17 minuter

Att tvätta kläder var förr i tiden ett mycket tungt och tidskrävande arbete som nästan alltid utfördes av kvinnor. Stortvätten skedde oftast två gånger om året och krävde många tunga arbetsmoment. Vattnet fick dessutom hämtas för hand, och sköljningen skedde ofta i iskalla vattendrag. Metoderna utvecklades med tiden, men det var först efter tvättmaskinens intåg som arbetet blev lättare...

+ Läs mer

Lätta fakta om staden och resor förr och idag

av: Kalle Güettler och Kristina Güettler

2025-01-07

Lästid 11 minuter

Under 1800-talet började människor i allt större takt flytta från landsbygden till städerna i jakt på arbete. Detta hände samtidigt som järnvägar förändrade resandet. Idag bor majoriteten av Sveriges befolkning i tätorter och städer.

+ Läs mer

Den allmänna rösträtten - när infördes den egentligen i Sverige?

av: Fia Sundevall

2025-01-06

Lästid 5 minuter

När fick Sverige allmän rösträtt? Frågan kan framstå som enkel att besvara. Ändå anger forskare, journalister, politiker och museer inte sällan olika årtal. Svaret är nämligen beroende av vilket perspektiv som anläggs och vad vi lägger i begreppet ”allmän rösträtt”...

+ Läs mer

När riksdagens avskaffade första kammaren

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-06

Lästid 7 minuter

Strax efter halv fyra på eftermiddagen den 16 december 1970, slog första kammarens talman Erik Boheman klubban i bordet. Slaget avslutade inte bara riksdagsdebatten utan också riksdagsåret och därtill första kammarens 104-åriga historia. Andra kammaren avskaffades också. Den efterföljande riksdagen med bara en kammare hade mest gemensamt med den tidigare andra kammaren i fråga om hur den valdes. Dagens enkammarriksdag kan därför ses som en utbyggd variant av andra kammaren...

+ Läs mer

De politiska partiernas framväxt i Sverige

av: Torbjörn Nilsson

2025-01-05

Lästid 7 minuter

Med tvåkammarriksdagens öppnande i januari 1867 blev det lättare för olika ledamöter och grupper att samarbeta. Även i ståndsriksdagen hade det funnits ”partier” i respektive stånd. Borgarståndet kunde exempelvis innehålla grupperingar som stod mot varandra i viktiga frågor. Men kontakterna mellan stånden var begränsade. Med tvåkammarriksdagen öppnades möjligheten för ett mer modernt partisystem...

+ Läs mer

Hur vanns demokratin?

av: Kjell Östberg

2025-01-04

Lästid 5 minuter

Under några dramatiska veckor i november och december 1918 fattade den svenska riksdagen beslut om allmän och lika rösträtt. Det är en allmän uppfattning att Sverige därmed avslutat den historiska utvecklingen mot demokratin i dess klassiska form...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio