Det svenska näringslivet och jobben, del 3: Globaliseringen och tjänstesamhället
Datorisering är en av efterkrigstidens mest omfattande och djupgående tekniska förändringar i det svenska samhället.
Platta företag
Industrirobotar har tagit över många farliga och tunga arbetsmoment. IT och elektronik har påverkat det man sysslar med på jobbet (arbetets innehåll) och bidragit till att arbetet organiseras på nya sätt. Det finns inte längre så många chefer på olika nivåer – för kontroll och ledning av anställda på lägre nivåer. Organisationen ska vara platt. Många arbetslag får klara sig utan ledare. Det ställs större krav på varje person i arbetslaget. Var och en ska ha kunskap om hela arbetsprocessen för att kunna gå in och ersätta vid behov. Större krav ställs på utbildning, kunskap och förmåga – till exempel att kunna samarbeta.
Globaliseringen
Flera äldre svenska företag har blivit internationella med tillverkning och försäljning i många länder – ibland runt hela världen (se tidigare artikel). Sådant kallas globalisering.
Ett företag kan starta dotterbolag utomlands eller köpa företag i länder där det vill ha tillverkning och försäljning. Volvo AB köpte till exempel den amerikanska lastbilstillverkaren Mack. Kinesiska Geely köpte Volvo Personvagnar för att komma åt tekniken samt tillverka och sälja bilar i Kina och många andra länder. Åtskilliga svenska IT-företag har köpts upp av amerikanska och brittiska storföretag med liknande inriktning. Detsamma har hänt med flera svenska företag inom biokemi och medicinteknik.
Sammanslagningar har också nämnts i en tidgare artikel. ASEA gick 1988 samman med schweiziska Brown Boweri och bildade ABB med huvudkontor i Schweiz.
Tre mindre företag som startades i Sverige kring 1950 har vuxit till globala jättar: IKEA, H&M och TetraPak.
Tjänster betyder allt mer
Förskolor och övriga skolor, hemtjänst och sjukvård vänder sig till människor och erbjuder tjänster. Mestadels drivs de av kommuner, landsting eller av staten. Därför talar vi om offentliga tjänster. De har vuxit starkt i omfattning – och antal jobb – från 1950 och framåt.
Privata tjänster drivs av privata företag på en mängd olika områden. Där finns serviceföretag på olika tekniska områden, städföretag, banker, försäkringsbolag, resebyråer, konsultfirmor, företag som sysslar med ekonomisk rådgivning, data och teletrafik, information, nyheter och underhållning. Det är här de flesta nya jobben kommer till. Svenska pop- och rockgrupper ligger bakom nya företag som säljer stort utomlands. Övergången från industriföretag till tjänsteföretag bärs upp av elektronik och IT.
Här jobbade svenskarna i början av 2010, procentuell fördelning av yrkesarbetande
| Jordbruk, skogsbruk, fiske | 1,8 |
| Tillverkningsindustri och gruvor | 13,9 |
| Energi och miljö | 1,0 |
| Byggverksamhet | 6,7 |
| Handel | 12,4 |
| Transport och lagring | 5,1 |
| Hotell och restaurang | 3,0 |
| Information, tele, data, medier | 3,9 |
| Finans och försäkring | 2,1 |
| Fastigheter | 1,6 |
| Företagstjänster | 10,7 |
| Offentlig förvaltning | 5,6 |
| Utbildning | 10 |
Uppgifter och frågor
- Förklara – med exempel - följande viktiga ord och utryckt: a) tredje industriella revolutionen b) platta företag c) globalisering.
- Vad menas med ”tjänsteföretag”? Ge några exempel?
- Hur skiljer sig offentliga tjänster från privata?
- Vilka branscher (områden) verkar betyda mest inom svenskt näringsliv? Vilka siffror i tabellen förvånar dig mest?
Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Publicerad: 30 maj 2016