Medeltidens skrån och gillen

Lästid 3 minuter

Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket.

Artikel

Bild: Okänd

Skråordningar från medeltiden för murarna i Stockholm.

Skråväsendet

Det s.k. skråväsendet är en benämning på det system som ordnats för att organisera städernas hantverk under medeltiden fram till 1800-talet (I Sverige avskaffades skråväsendet 1846). För att få arbeta i ett hantverksyrke måste man tillhöra ett skrå. I syfte att garantera alla verksamma försörjning reglerade skråväsendet också löner, priser, hantverkarnas kompetens och produkternas kvalitet.

Efter tre till fem års tid som lärling fanns möjlighet att antas som gesäll (eller svenne) för att sedan - i den mån något utrymme blev ledigt - genomgå mästarprov och öppna egen verkstad. Skråämbetet var också en social sammanslutning som ordnade dryckeslag för sina medlemmar och fungerade som hjälpinstans vid död och sjukdom.

ANNONS

Liknande system hade funnits under antiken, både i det hellenistiska Egypten och i Rom, men de medeltida europeiska skråna var på ett annat sätt självständiga från kronan (kungamakten) och hade utvecklats med gillena (se nedan) som förebild.

Den äldsta kända skråordningen i Sverige gäller skräddarämbetet i Stockholm och är från 1356, stadfäst av Magnus Eriksson. Verkligt reglerad form fick det svenska skråväsendet dock först under Vasatiden.

Gillen

Gillen var sociala sammanslutningar, framförallt i städerna. Gillena kan delvis beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna hade hand om fackliga och ekonomiska frågor för en grupp hantverkare eller köpmän, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket. Det verkar som om gillena ofta stått modell för skråna, som organiserades senare. Redan i slutet av 1000-talet omtalas köpmannagillen på runstenar från Sigtuna, Bjälbo och Törnevalla.

Gillena, som var uppkallade efter olika helgon, ordnade fester, bedrev social hjälpverksamhet bland bortgångna bröders och systrars familjer samt understödde kulten kring skråets skyddshelgon. Höjdpunkten på året var den s.k. gillesdrickningen, som hölls på helgonets festdag och där det var noga reglerat vilka skålar som skulle drickas och hur man skulle uppföra sig.

Medan på kontinenten varje skrå ofta hade sitt eget gille, samlades i de små svenska städerna i regel flera skrån kring ett allmänt gille. Man känner till ett hundratal gillen från Sverige, och fler har säkert funnits. Bland de mer kända är Vårfrugillet i Stockholm, som fanns i en tysk och en svensk version.

Genom sin koppling till olika helgon kom gillena att råka illa ut under reformationen, och de upplöstes officiellt på riksdagen i Västerås 1544.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad var huvuduppgiften för skråna under medeltiden?
Vad är skillnaden mellan ett skrå och ett gille?
Hur gick man tillväga för att bli en mästare inom ett hantverksyrke under medeltiden?
Hur var gillena och skråna organiserade i Sverige jämfört med på kontinenten?
Vad var gillesdrickningen och vad hände där?
Vad ledde till att gillena upplöstes i Sverige?

M LÄS MER: Skråväsendet

L LÄS MER: Hantverk och skrån på medeltiden

S LÄS MER: Hantverk

M LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden

M LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

M LÄS MER: Den medeltida staden

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Senast uppdaterad: 28 september 2025

Publicerad: 12 juli 2021

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Kalmarunionens tid, del 2: Stockholms blodbad och slutet på unionen

av: Robert de Vries

2026-01-17

Lästid 6 minuter

Den danske unionskungen Kristian II ville bli erkänd som kung i Sverige och stärka sin kontroll över handeln i Norden. Efter strider där Sten Sture den yngre besegrades, kunde danskarna inta Stockholm hösten 1520. Och i början av november kröntes Kristian II till kung i Sverige efter att ha lovat att inte straffa sina motståndare. Men kort därefter bröt han sitt löfte och lät gripa många svenska adelsmän och biskopar, och döma dem till döden. Omkring 80 personer avrättades i det som kallas Stockholms blodbad. Händelsen ökade motståndet i Sverige mot Kristian II, och snart utbröt ett uppror som leddes av adelsmannen Gustav Eriksson (Vasa). När han senare valdes till svensk kung 1523, upplöstes Kalmarunionen. Händelsen satte också punkt för medeltiden, och en ny tid i Sveriges historia började...

+ Läs mer

Kalmarunionens tid, del 1: Drottning Margareta, Engelbrektsupproret och unionsmotståndet

av: Robert de Vries

2026-01-14

Lästid 8 minuter

Kalmarunionen var ett nordiskt samarbete där Danmark, Norge och Sverige skulle ha samma kung, för att få mer fred och kunna skydda sig mot starka fiender som Hansan. Drottning Margareta startade unionen år 1397, och i början fungerade det ganska bra. Men senare blev många i Sverige arga när unionskungen Erik av Pommern tog ut höga skatter och skickade stränga fogdar till Sverige från Danmark och Tyskland. Det ledde till Engelbrektsupproret, och efter det bråkade man länge om Sverige skulle fortsätta i unionen eller bli ett eget land, med en egen kung.

+ Läs mer

Valdemar Atterdags erövring av Gotland - sommaren 1361

Danska riddare på stridshästar spanar ut över striden på slagfältet nedanför Visbys stadsmur.

av: Robert de Vries

2026-01-07

Lästid 10 minuter

En varm sommardag 1361 anlände den danske kungen Valdemar Atterdag till Gotland med en stor och välutrustad armé. På Gotland fanns inga soldater, så bönderna fick själva försöka försvara ön med de vapen och skydd som de hade. Utanför Visbys stadsmur ägde sedan ett hemskt slag rum, där omkring 1 800 gotländska bönder dog. Flera hundra år senare, i början av 1900-talet, hittades massgravar vid ringmuren. Och efter att platsen blivit undersökt av arkeologer vet vi idag mer om vad som hände den ödesdigra sommardagen 1361...

+ Läs mer

Hansestaden Visby - Östersjöns handelscentrum på medeltiden

En köpman står på sitt fartyg och blickar ut över Visbys hamn. Det är medeltid och det verkar vara tidigt på morgonen.

av: Robert de Vries

2025-11-09

Lästid 7 minuter

På medeltiden var Visby Nordens största handelsstad. Här möttes köpmän från många länder, och staden fylldes av höga stenhus, kyrkor, kloster och myllrande torg. Den mäktiga ringmuren byggdes för att skydda handeln och försvara staden mot fiender. Under 1200-talet var Visby ett livligt centrum vid Östersjön, men under senare delen av 1300-talet tog andra städer över handeln. Visbys betydelse minskade och i slutet av medeltiden hade staden blivit en plats för sjörövare. Men mycket från Visbys storhetstid finns kvar än idag. Ingen annan nordisk stad känns mer medeltida än Visby...

+ Läs mer

Viborg - svenskt gränsfäste mot öster

Målning som föreställer Viborgs slott på medeltiden. Några riddare syns i förgrunden.

av: Torbjörn Nilsson

2025-10-31

Lästid 14 minuter

Trots alla politiska omvälvningar och militära konfrontationer reser sig fortfarande Viborgs slott på en holme i stadens utkant. Slottet uppfördes på 1290-talet när finska områden successivt inlemmades i det svenska riket. Syftet var dock mer omfattande än så: att överta kontrollen över den ryska handeln i området, ledd från Novgorod. Den idag ryska staden Viborg har iklätts många skepnader under de 700 åren. Bestående över tid är att slottet med det karakteristiska S:t Olofstornet och den omkringliggande staden utgjort en brännpunkt i de svenska och finska relationerna med den ryske grannen i öster...

+ Läs mer

Medeltida handel och maktkamp kring Östersjön

Hanseitiska fartyg i en hamnstad vid Östersjön under medeltiden.

av: Robert de Vries

2025-10-30

Lästid 8 minuter

Under medeltiden blev handeln runt Östersjön allt viktigare. Tyska köpmän i Hansan sålde och köpte varor som salt, kryddor, öl, spannmål och järn. Många flyttade till svenska städer och hjälpte till att utveckla handel, gruvor och nya yrken. Stockholm växte snabbt och blev en viktig handelsstad. Samtidigt bråkade kungar och stormän om makten i Sverige och Norden. Till slut kom Danmarks drottning Margareta och enade hela Norden...

+ Läs mer