Medeltidens skrån och gillen

klocka
Lästid 3 minuter
Under medeltiden var hantverkarna och köpmännen anslutna till olika skrån som hade hand om fackliga och ekonomiska frågor. Vid sidan av skråna fanns gillen som var sociala sammanslutningar som kan beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna var till hantverkarna eller köpmännen, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket.
S
Artikel

Skråordningar från medeltiden för murarna i Stockholm.

Skråväsendet

Det s.k. skråväsendet är en benämning på det system som ordnats för att organisera städernas hantverk under medeltiden fram till 1800-talet (I Sverige avskaffades skråväsendet 1846). För att få arbeta i ett hantverksyrke måste man tillhöra ett skrå. I syfte att garantera alla verksamma försörjning reglerade skråväsendet också löner, priser, hantverkarnas kompetens och produkternas kvalitet.

Efter tre till fem års tid som lärling fanns möjlighet att antas som gesäll (eller svenne) för att sedan - i den mån något utrymme blev ledigt - genomgå mästarprov och öppna egen verkstad. Skråämbetet var också en social sammanslutning som ordnade dryckeslag för sina medlemmar och fungerade som hjälpinstans vid död och sjukdom.

ANNONS

ANNONS

Liknande system hade funnits under antiken, både i det hellenistiska Egypten och i Rom, men de medeltida europeiska skråna var på ett annat sätt självständiga från kronan (kungamakten) och hade utvecklats med gillena (se nedan) som förebild.

Den äldsta kända skråordningen i Sverige gäller skräddarämbetet i Stockholm och är från 1356, stadfäst av Magnus Eriksson. Verkligt reglerad form fick det svenska skråväsendet dock först under Vasatiden.

Gillen

Gillen var sociala sammanslutningar, framförallt i städerna. Gillena kan delvis beskrivas som en social parallellorganisation till skråväsendet. Medan skråna hade hand om fackliga och ekonomiska frågor för en grupp hantverkare eller köpmän, var gillena även till för deras familjer och för gesäller och lärlingar inom yrket. Det verkar som om gillena ofta stått modell för skråna, som organiserades senare. Redan i slutet av 1000-talet omtalas köpmannagillen på runstenar från Sigtuna, Bjälbo och Törnevalla.

Gillena, som var uppkallade efter olika helgon, ordnade fester, bedrev social hjälpverksamhet bland bortgångna bröders och systrars familjer samt understödde kulten kring skråets skyddshelgon. Höjdpunkten på året var den s.k. gillesdrickningen, som hölls på helgonets festdag och där det var noga reglerat vilka skålar som skulle drickas och hur man skulle uppföra sig.

Medan på kontinenten varje skrå ofta hade sitt eget gille, samlades i de små svenska städerna i regel flera skrån kring ett allmänt gille. Man känner till ett hundratal gillen från Sverige, och fler har säkert funnits. Bland de mer kända är Vårfrugillet i Stockholm, som fanns i en tysk och en svensk version.

Genom sin koppling till olika helgon kom gillena att råka illa ut under reformationen, och de upplöstes officiellt på riksdagen i Västerås 1544.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var huvuduppgiften för skråna under medeltiden?
     
  2. Vad är skillnaden mellan ett skrå och ett gille?
     
  3. Hur gick man tillväga för att bli en mästare inom ett hantverksyrke under medeltiden?
     
  4. Hur var gillena och skråna organiserade i Sverige jämfört med på kontinenten?
     
  5. Vad var gillesdrickningen och vad hände där?
     
  6. Vad ledde till att gillena upplöstes i Sverige?
     

 

M  LÄS MER: Skråväsendet

S  LÄS MER: Hantverk

M  LÄS MER: Livet på landet och i staden under medeltiden

M  LÄS MER: Ekonomi och handel på medeltiden

M  LÄS MER: Den medeltida staden

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 12 juli 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Sjukvård och sjukdomar på medeltiden

SO-rummet bok
L
Sjukhussal i ett kloster där patienter i sängar tas om hand av munkar och nunnor.
av: Robert de Vries
2025-09-10
klocka Lästid 11 minuter

Sjukdom och död vilade tungt över medeltiden. Människor trodde att Gud avgjorde om man blev sjuk eller fick vara frisk. Böner ansågs ofta starkare än läkarens kunskap. Ibland tog klostren hand om sjuka, men de flesta människor på medeltiden fick klara sig själva med enkla huskurer. Spetälska skrämde med sina fruktansvärda symptom, och när digerdöden svepte fram förvandlades Europa till en plats där nästan hälften av befolkningen dog på bara några år...

+ Läs mer

Kyrkan och klostren i medeltidens Sverige

SO-rummet bok
L
Målning på ett altarskåp - en medeltida biskop.
av: Robert de Vries
2025-09-09
klocka Lästid 14 minuter

Under medeltiden hade kyrkan stor makt över människors liv och tankar. I stort sett alla var kristna och följde kyrkans regler för att få en plats i himlen (paradiset) efter döden. Kyrkan var rik, ägde mycket jord och tog upp skatt från befolkningen. Helgon som heliga Birgitta hade stor betydelse, och många såg dem som förebilder. Även klostren spelade en viktig roll i samhället. Där bodde munkar och nunnor som bad, studerade och arbetade. Genom klostren spreds många nya idéer och vetenskap till resten av samhället...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: jordbruk, fester och folktro

SO-rummet bok
L
Bönder som skördar ett fält med liar.
av: Robert de Vries
2025-09-08
klocka Lästid 8 minuter

Medeltidens människor levde nära naturen och följde årstidernas växlingar. Jordbruket var det viktigaste arbetet, men det fanns också tid för vila och firande. Högtider, marknader och kristna traditioner spelade stor roll. Samtidigt levde folktron kvar vid sidan av kyrkans läror. Många trodde på övernaturliga väsen som tomtar, troll och Näcken...

+ Läs mer

Livet på landet under medeltiden: byn och familjelivet

SO-rummet bok
L
Vy över en bygata där en kvinna jagar en gris som rymt.
av: Robert de Vries
2025-09-04
klocka Lästid 12 minuter

Under medeltiden bodde nästan alla i Sverige på landsbygden. De flesta var bönder som levde i byar där de arbetade hårt inom jordbruket för att få mat på bordet. Hälften av de svenska bönderna ägde sin mark, medan resten var tvungna att hyra marken de bodde på från adeln, kyrkan eller kungen. Vardagen såg olika ut beroende på var man bodde, hur mycket man ägde och om man var man, kvinna eller barn. Livet var ofta enkelt, men också fullt av ansvar, regler och hårt arbete...

+ Läs mer

Kungen och hans män

SO-rummet bok
L
Några adelsmän och en kung vid ett bordc i en slottssal. De tittar på en karta.
av: Robert de Vries
2025-09-01
klocka Lästid 9 minuter

På medeltiden bestämde kungen allt. Han behövde pengar till mat, tjänare, soldater och byggandet av borgar. För att få in pengar var folket tvungna att betala skatt. Men det var inte rättvist för det var bara bönderna som var tvungna att betala skatt, medan adeln och kyrkan slapp undan. Vid kungens sida fanns viktiga personer som jarlar, fogdar och biskopar. Tillsammans skapade de lagar och hjälpte kungen att hålla ordning i riket...

+ Läs mer

Medeltidens början i Sverige

SO-rummet bok
L
Vy över ett medeltida jordbrukslandskap med en by. En kyrka höjer sig över resten av bebyggelsen.
av: Robert de Vries
2025-08-30
klocka Lästid 5 minuter

För nästan tusen år sedan förändrades livet i Norden. De gamla asagudarna tystnade, och kyrkklockor började ringa i byar och städer. Den gamla tron försvann. Med kristendomen kom nya högtider, tankar och regler om hur livet skulle levas. Kungar och kyrkan började styra över befolkningen, och ett svenskt rike växte fram. Medeltiden hade börjat – en tid då mycket blev annorlunda...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Jägare med jakthundar som kommer hem till byn. Medeltida vinterlandskap.

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi
En penningutlånare och hans fru räknar pengar vid ett bord. Frun bläddrar i en bok.

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Hi
Folkvimmel på ett torg i Visby där Danmarks kung tar emot skatter från Visbys invånare.

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
smedja

Skråväsendet

Under medeltiden fram till 1800-talet var alla företagare och affärsmän i Europa tvungna att vara...

Hi
Smed

Hantverk

Hantverk är handens verk, handens arbete. Under hela människans existens har hantverk varit...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
stad

Städernas historia

2024 hade Saudiarabien börjat bygga en ny stad. Den skulle bli 17 mil lång och tvåhundra meter bred...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna