Fakta om kommuner

Hur styrs en kommun?

Ordet kommun

Själva ordet kommun kommer från det latinska ordet communis, som betyder gemensam. I en kommun måste människorna gemensamt sköta skolor och fritidsgårdar samt ordna vatten och avlopp, och så vidare.

Olika kommuner

En kommun är ett geografiskt område, det vill säga ett område inom vilket invånarna har rätt att bestämma hur de ska sköta sina gemensamma angelägenheter. Det finns 290 kommuner i Sverige.

Kommunerna skiljer sig mycket från varandra när det gäller storlek och invånarantal. Kiruna är mer än tvåtusen gånger så stor som Sundbyberg, som är Sveriges till ytan minsta kommun. Stockholm har flest invånare, ca 996 000 (2025). Kommunen Bjurholm i Västerbotten har omkring 2 300 invånare (2026).

Kommunens föregångare

I det gamla bondesamhället sökte sig människorna till samma kyrka och bildade en socken. Själva ordet socken betyder söka. Socknen bestod av flera olika byar. Där samlades männen till sockenstämma för att diskutera och fatta beslut om hur de skulle sköta den gemensamma kyrkan, hur man skulle ta hand om de gamla och hur barnens skolgång skulle utformas.

Under 1800-talet industrialiserades Sverige, och genom 1862 års kommunalförordningar lades grunden till dagens kommunala system. Då fanns det ca 2 500 kommuner i Sverige. Fördelarna med de små kommunerna var att de flesta kände varandra och kände sig hemma när systemet fungerade. Den stora inflyttningen till städerna innebar att landsbygdskommunerna fick allt färre invånare och därför genomfördes två stora kommunindelningsreformer som innebar att antalet kommuner sjönk till ca 1000. Dessa kommuner var också för små för att kunna tillgodose människornas behov av service, exempelvis av högstadieskolor, simhallar med mera, så ännu fler kommuner slogs samman. Idag finns det 290 kommuner i Sverige.

Kommunvalet

Valet till kommunfullmäktige sker den andra söndagen i september vart fjärde år. För att rösta vid kommunvalen krävs att man har fyllt 18 år senast på valdagen och att man är skriven i kommunen. Utländska medborgare kan ha rätt att rösta i kommunval. Medborgare i EU-länder, Island och Norge får rösta om de är folkbokförda i kommunen. Medborgare i andra länder, och statslösa personer, måste ha varit folkbokförda i Sverige i minst tre år i rad före valdagen.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen. Det betyder att kommunfullmäktige, som också brukar kallas fullmäktige, är det högsta beslutande organet i kommunen. Här fattas alla viktiga beslut, t.ex. om kommunens budget, dvs kommunens inkomster och utgifter.

Fullmäktige sammanträder i regel en gång i månaden och mötena är offentliga. Det innebär att vem som helst får besöka dessa möten. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen, som leder kommunens verksamhet.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen är det viktigaste politiska organet i kommunen. Kommunstyrelsen är kommunens motsvarighet till regeringen. I denna styrelse förbereds alla ärenden innan de slutgiltiga besluten fattas i fullmäktige. Det är sällan fullmäktige ändrar ett förslag som kommer från kommunstyrelsen, och det beror naturligtvis på att det är samma partier som har makten i de bägge församlingarna. Det största partiet i fullmäktige har också flest platser i kommunstyrelsen.

Nämnder

Naturligtvis kan inte ledamöterna i kommunstyrelsen sätta sig in i allt som rör kommunen. Därför finns det styrelser och nämnder i kommunen. Vissa av nämnderna är obligatoriska, det vill säga att kommunen måste ha dem. Andra är frivilliga. Varje nämnd eller styrelse har ansvar för sitt speciella område. Det kan vara skolan, barnomsorgen, fritiden och så vidare. Nämndernas möten är som huvudregel inte offentliga, men kommunmedborgarna kan få reda på vad som har beslutats genom att läsa protokoll från mötena.

Kommunens ekonomi

Kommunerna ansvarar för många områden och det kostar mycket pengar. De senaste åren har kommunerna haft ekonomiska problem. Varje år gör kommunen upp en budget för nästa år. Det är en plan för ekonomin – vilka inkomster kommunen får och vilka utgifter den har. Varje nämnd eller styrelse lämnar in sina önskemål till kommunstyrelsen. Därefter utarbetar kommunstyrelsen ett förslag om vad exempelvis skolan får kosta.  Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Den motsvarar ungefär två tredjedelar av kommunernas intäkter.

Det är kommunfullmäktige som varje år beslutar hur stor kommunalskatten ska vara. En annan viktig inkomstkälla för kommunen är olika avgifter som medborgarna betalar för vatten, el, renhållning. Taxor och avgifter motsvarade drygt 5 procent av kommunernas intäkter 2024. Kommunerna får också bidrag från staten. Statsbidragen motsvarade drygt 20 procent av kommunernas intäkter.

Omsorg

Kommunen har som uppgift att ta hand om sina invånare. Detta görs bland annat i form av barnomsorg (t.ex. förskola, skola och fritids) och äldreomsorg (äldreboenden m.m.).

Regionerna

I Sverige finns det 21 regioner. I stort har regionerna samma gränser som länen. Varje region består då av flera kommuner. Regionerna ansvarar främst för hälso- och sjukvården, men också för kollektivtrafik, regional utveckling och kultur. En region fungerar ungefär som en kommun. Det betyder att det finns såväl regionfullmäktige som regionstyrelse och nämnder. Valet till regionfullmäktige sker samtidigt som riksdags- och kommunvalen. Regionernas inkomster kommer från skatter, statsbidrag och avgifter.