S Kommunsammanslagningar
Kommunsammanslagningar är när flera olika mindre kommuner sammanläggs till större enheter. I och med urbaniseringen under 1900-talet behövde många städer ny tomtmark utanför stadsgränserna. Detta löstes genom att kranskommuner införlivades med städerna efter frivilliga överenskommelser som senare stadfästes av högre instanser.
Systematiska kommunsammanläggningar som drastiskt skulle minska antalet kommuner i landet ägde rum dels efter den s.k. stor-kommunreformen 1952, dels efter den andra reformen 1962-1974. Den första gick ut på att få bort de allra minsta landsbygdskommunerna - det fanns sådana med bara något hundratal invånare. Dessa kommuner hade i allmänhet inte någon förmåga att tillhandahålla den service som förväntades i det svenska folkhemmet som höll på att byggas upp. Antalet kommuner minskade från ca 2 500 till 1 037 genom 1952 års reform. Den andra kommunindelningsreformen var mera problematisk.
Kommunreformen 1962-1974 byggde på tanken att varje kommun skulle ha ett centrum som stod för en omfattande service på olika områden. Detta centrum kunde vara en stad eller en annan tätort. Medborgarna tänktes bo, arbeta och ges service inom samma kommun. År 1971 utvidgades kommunbegreppet till att omfatta också städer, köpingar och municipalsamhällen. De gamla städerna upphörde och blev istället kommuner som fick kommunfullmäktige i stället för stadsfullmäktige.
Förändringen gick trögt och stötte på hårt motstånd i många delar av landet. Men sedan riksdagen beslutat avskaffa den ursprungliga frivilligprincipen var reformen helt genomförd 1972. Sverige fick därmed endast 278 kommuner.
Kommunreformerna var logiska och rationella. Landet delades upp i enheter som hade tillräckliga resurser för de omfattande krav som ställdes på dem från statens och medborgarnas sida vad gällde omsorg, skola och annan offentlig service. Men samtidigt revs urgamla gränser upp och innebörden i den gamla kommunala demokratin förändrades i grunden. Politikerna blev mäktigare och ofta heltidsengagerade samtidigt som antalet förtroendevalda minskade kraftigt.
Sedan 1970-talet har antalet kommuner ökat något efter flera kommundelningar. Idag finns det 290 kommuner i Sverige.
