Hur styrs en kommun?Ordet kommunSjälva ordet kommun kommer från det latinska ordet communis, som betyder gemensam. I en kommun måste människorna gemensamt sköta skolor, fritidsgårdar, ordna vatten, avlopp och så vidare. Olika kommunerEn kommun är ett geografiskt område, d.v.s. ett område inom vilket invånarna har rätt att bestämma hur man ska sköta sina gemensamma angelägenheter. Det finns 290 kommuner i Sverige. Kommunerna skiljer sig mycket från varandra när det gäller storlek och invånarantal. Kiruna är mer än tvåtusen gånger så stor som Sundbyberg, som är Sveriges till ytan minsta kommun. Stockholm har flest invånare, ca 950 000 (2023). Kommunen Bjurholm i Västerbotten har knappt 2 400 invånare (2023). Kommunens föregångareI det gamla bondesamhället sökte sig människorna till samma kyrka och bildade en socken. Själva ordet socken betyder söka. Socknen bestod av flera olika byar. Där samlades männen till sockenstämma för att diskutera och fatta beslut hur de skulle sköta den gemensamma kyrkan, hur man skulle ta hand om de gamla och hur barnens skolgång skulle utformas. Under 1800-talet industrialiserades Sverige och 1862 bildades de nuvarande kommunerna. Då fanns det ca 2 500 kommuner i Sverige. Fördelarna med de små kommunerna var att de flesta kände varandra och kände sig hemma när systemet fungerade. Den stora inflyttningen till städerna innebar att landsbygdskommunerna fick allt färre invånare och därför genomfördes två stora kommunindelningsreformer som innebar att antalet kommuner sjönk till ca 1000. Dessa kommuner var också för små för att kunna tillgodose människornas behov av service, exempelvis av högstadieskolor, simhallar med mera, så ännu fler kommuner slogs samman. Idag (2024) finns det 290 kommuner i Sverige. KommunvaletValet till kommunen sker den andra söndagen vart fjärde år. För att rösta vid kommunvalen krävs att man har fyllt 18 år senast på valdagen och att man är skriven i kommunen. Utländska medborgare har rätt att rösta vid kommunval, men då krävs det att de har varit folkbokförda i Sverige tre år före valet. KommunfullmäktigeKommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen. Det betyder att kommunfullmäktige, man brukar också säga fullmäktige, är det högsta beslutande organet i politiken. Här fattas alla viktiga beslut, t.ex. om kommunens budget, dvs kommunens inkomster och utgifter. Fullmäktige sammanträder i regel en gång i månaden och mötena är offentliga. Det innebär att vem som helst får besöka dessa möten. Kommunfullmäktige utser kommunstyrelsen, som är den viktigaste politiska församlingen. KommunstyrelsenKommunstyrelsen är det viktigaste politiska organet i kommunen. Kommunstyrelsen är kommunens motsvarighet till regeringen. I denna styrelse förbereds alla ärenden innan de slutgiltiga besluten fattas i fullmäktige. Det är sällan fullmäktige ändrar ett förslag som kommer från kommunstyrelsen, och det beror naturligtvis på att det är samma partier som har makten i de bägge församlingarna. Det största partiet i fullmäktige har också flest platser i kommunstyrelsen. NämnderNaturligtvis kan inte medlemmarna i kommunstyrelsen sätta sig in i allt som rör kommunen. Därför finns det styrelser och nämnder i kommunen. Vissa av nämnderna är obligatoriska, d.v.s. kommunen måste ha dessa, andra är frivilliga. Varje nämnd eller styrelse har ansvar för sitt speciella område. Det kan vara skolan, barnomsorgen, fritiden o.s.v. Inga av nämndernas möten är offentliga, men kommunmedborgarna kan få reda på vad som har beslutats genom att läsa protokoll från mötena. Kommunens ekonomiKommunerna ansvarar för många områden och det kostar mycket pengar. De senaste åren har kommunerna haft ekonomiska problem. Varje år gör kommunen upp en budget för nästa år. Det är en plan för ekonomin, vilka inkomster man får in och vilka utgifter man har. Varje nämnd eller styrelse lämnar in sina önskemål till kommunstyrelsen. Därefter utarbetar kommunstyrelsen ett förslag om vad exempelvis skolan får kosta. Den viktigaste inkomstkällan för kommunen är kommunalskatten. Den motsvarar drygt hälften av inkomsterna. Det är kommunfullmäktige som varje år beslutar hur stor kommunalskatten ska vara. En annan viktig inkomstkälla för kommunen är olika avgifter som medborgarna betalar för vatten, el, renhållning. Det brukar motsvara ca 20 procent av kommunernas inkomster. Kommunerna få också bidrag från staten. Det brukar motsvara ca 20 procent av en kommuns inkomster. OmsorgKommunen har som uppgift att ta hand om sina invånare. Detta görs bland annat i form av barnomsorg (t.ex. förskola, skola och fritids) och äldreomsorg (äldreboenden m.m.). RegionernaI Sverige finns det 21 regioner. I stort har regionerna samma gränser som länen. Varje region består då av flera kommuner. regionerna ansvarar främst för sjukvården inom länet, men också för kollektivtrafik och viss utbildning. En region fungerar ungefär som en kommun. Det betyder att det finns såväl regionfullmäktige som regionstyrelse och nämnder. Valet till regionen sker samtidigt som riksdags och kommunvalen. Regionernas inkomster kommer från skatter, statsbidrag och avgifter.
| 
