USA:s styrelseskick
Kortfattad genomgång (4:49 min) om USA:s styrelseskick. Filmen är gjord av Studi.se.
Presidentialism är ett statsskick som har sitt ursprung i USA. Inom presidentalism är den verkställande makten åtskild från den lagstiftande makten samtidigt som statschefen är valbar och benämns president.
Presidenten är regeringschef och bestämmer över hela sin administration. Oftast utgör den lagstiftande församlingen av en kongress som består av två kammare med folkvalda representanter.
Omfattningen av presidentens makt skiljer sig dock inom ett presidentialistiskt styrelseskick. I en full presidentialism (som i USA) har statschefen (presidenten) stor makt. Trots att presidenten är avskild från lagstiftningen (utifrån Montesquieus maktdelningsprincip) och att Högsta domstolen är överordnad både presidenten och regeringen, kan presidenten ändå lägga in sitt veto (nejröst/förbud) mot lagförslag. Presidenten har därtill ett övergripande ansvar för landets säkerhet och den förda utrikespolitiken.
Semipresidentialism är ett statsskick där det både existerar en president som har rollen som statschef, och en premiärminister som är chef för regeringen. Makten ligger dock indirekt hos parlamentet (riksdagen), vilket gör att presidentens makt är begränsad och i många fall mer ceremoniell. Exempel på denna närmast ceremoniella roll för presidenten kan ses i Tyskland, men även numera i Finland, Kroatien, och Portugal. I Frankrike, Polen, och Ryssland (som också har semi-presidentialism) har dock presidenten långt mer långtgående och omfattande befogenheter.
Frågan är dock om den nuvarande politiska situationen i Ryssland, trots det officiella statsskicket, fortfarande kan betecknas som ett demokratiskt intakt styrelseskick eftersom så många demokratiska inslag i det politiska livet, såsom press- och mötesfrihet i landet har kringgåtts och begränsats. Ett förhållande som nästan gett presidenten enväldig makt.
LÄS MER: Demokratiska system och olika statsskick
LÄS MER: Så styrs USA (artikelserie)
Text: Johnny Poetzsch, SO-lärare och författare
Webbplats: Poetzsch Historica
Här nedan hittar du material som bland annat fokuserar på presidentialism och semipresidentialism.
Eleverna ska i kursen samhällskunskap 1b arbeta med komplexa samhällsfrågor och analysera dem utifrån olika perspektiv. I den här artikeln kopplas ledarskap och demokrati samman. Du kommer också bekanta dig med den s.k. ledarskapsmodellen som utgör ett analysverktyg för mer nyanserade diskussioner om demokrati.
Del 1 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s president är en av världens mäktigaste personer. Han eller hon är landets statschef och utser landets regering. Presidenten är dessutom överbefälhavare för USA:s militära styrkor...
Del 2 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s riksdag heter Kongressen. Den består av Representanternas hus med 435 ledamöter samt Senaten med 100 ledamöter...
Del 3 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA:s högsta domstol (Supreme Court) har stor politisk makt i USA. Domstolen har nio ledamöter som sitter där på livstid...
Del 4 av 4 i en artikelserie om politik i USA. USA består av 50 delstater. Dessa delstater har ett stort mått av självständighet men lyder i vissa frågor under federala lagar (på riksnivå)...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur Tysklands politiska system fungerar.
Julia, Mattias och Kristoffer fördjupar sig i hur olika länder styrs, t.ex. skillnaden mellan demokrati och diktatur, skillnaden mellan parlamentarism och presidentstyre och varför det finns olika typer av partier.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det franska politiska systemet med president, parlament och partier fungerar.
Kortfattad genomgång (4:49 min) om USA:s styrelseskick. Filmen är gjord av Studi.se.
En flippad film (11:48 min) där SO-läraren Anders Larsson ger en introduktion till presidentvalet i USA. Här berättas om varför valet är viktigt för omvärlden, maktdelning, jämförelse mellan USA som republik och svensk parlamentarism, partierna, presidentvalet, valkretsar etc.
Genomgång (10:22 min) av gymnasieläraren Christian Ohlsson om olika begreppen inom statsskick: monarki - republik, enhetsstat - federation, enkammarriksdag - flerkammarriksdag, parlamentarism - presidentstyre, proportionella val - majoritetsval.
Genomgång (5:52 min) där du ges en översikt av hur demokratin ser ut i andra länder. Här jämförs bl.a. det svenska demokratiska systemet med de franska, brittiska, tyska och amerikanska systemen.
En fördjupande genomgång (6:28 min) där samhällskunskapsläraren Janne Mitterer tillsammans med en kollega redogör för hur ett majoritetsvalsystem (som t.ex. används i Storbritannien och USA) samt ett proportionellt valsystem (som man bl.a. har i Sverige) fungerar.
Genomgång (8:15 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Vladimir Putin.
Kortfattad pedagogisk genomgång (5:19 min) där det berättas om hur valet i Tyskland går till. Materialet presenteras av Studi.se.
Pedagogisk genomgång (5:27 min) som handlar om fransk demokrati - om val i Frankrike och hur går till. Materialet presenteras av Studi.se.
Genomgång (11:31 min) där SO-läraren Anders Larsson berättar om presidentvalet USA 2016 och hur USA styrs.
Pedagogisk genomgång (7:23 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson reder ut hur presidenten i USA väljs.
Föreläsning (6:36 min) av SO-läraren Martin Andersson som berättar kortfattat om maktdelning och USA:s statsskick. Här berörs presidenten, kongressen och högsta domstolen.
Kortfattad pedagogisk genomgång (4:40 min) där du kan lära dig lite om USA:s presidentval. Här berättas om hur valet går till. Materialet presenteras av Studi.se.
Kort pedagogisk genomgång (5:08 min) där Björn Andersson (lärare) jämför Sveriges och USA:s statsskick. Här förklaras också vad ett statsskick är med hjälp av enkla exempel.
På Peter Cederholms webbsida om det amerikanska inbördeskriget kan du även läsa om Abraham Lincoln som hade en av huvudrollerna under konflikten.
Artikel i tidningen Populär Historia där Erik Åsard berättar om hur USA, under Franklin Roosevelts ledarskap, tog sig ur den stora depressionen på 1930-talet med hjälp av en starkt statligt styrd ekonomisk politik. Innan börskraschen 1929 hade landet en arbetslöshet på 3,2 procent. I mars 1933, då Roosevelt tillträdde, uppgick siffran till 25 procent – 13 miljoner arbetslösa. Det rådde närmast ekonomiskt kaos...