När utredningen är färdig med sitt arbete lämnar den ett förslag som kallas betänkande till regeringen. Du kan hitta betänkanden i serien Statens offentliga utredningar (SOU).
Lagförslaget skickas ut på remiss och granskas därefter av Lagrådet
När regeringen har fått utredningens förslag skickas det ut på remiss. Det betyder att olika domstolar, myndigheter, organisationer och ibland också företag får en viss tid på sig att läsa betänkandet. De får sedan säga vad de tycker om förslaget. När regeringen har fått svar på remissen får regeringens tjänstemän sammanställa svaren. Remissvaren är viktiga och kan leda till att förslaget måste ändras. Vid stor kritik mot ett lagförslag kanske regeringen väljer att inte genomföra det alls.
Du kan också tycka till om en remiss! Det är inte bara de remissinstanser som regeringen skickar ett lagförslag till som har möjlighet att tycka till om förslaget. Vem som helst som har synpunkter på ett lagförslag kan faktiskt skicka in sina synpunkter till Regeringskansliet.
|
Om regeringen väljer att gå vidare med ett lagförslag kräver regeringsformen i många fall att lagförslaget ska granskas av Lagrådet innan förslaget kan genomföras. Då får regeringens tjänstemän skriva en lagrådsremiss som är ett slags förslag till en lag. Lagrådet består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. De undersöker bland annat om lagförslaget går ihop med grundlagarna och övriga lagar. De kan också tala om vilka problem som kan uppstå när lagen ska användas.
Precis som när lagförslaget skickas ut på remiss är Lagrådets granskning ett sätt att se till så att de lagar som stiftas blir så bra som möjligt. Lagrådet lämnar sina synpunkter i något som kallas "yttrande" till regeringen. De synpunkter som Lagrådet lämnar kan göra att förslaget behöver ändras och i något fall att det till och med stopps helt.
Riksdagen måste godkänna lagförslaget
Om regeringen går vidare med förslaget skriver regeringens tjänstemän om lagrådsremissen till en proposition. En proposition är regeringens förslag till riksdagen. Därefter lämnar regeringen propositionen till riksdagen. I riksdagen får först något av riksdagens utskott titta på propositionen. Exempelvis hamnar frågor som rör brott och straff hos justitieutskottet. I utskottet granskar olika politiska partiers representanter förslaget. De kan också komma med motförslag.
Till slut skriver de som ingår i utskottet ett "utskottsbetänkande". Det är ett förslag på hur utskottet tycker att riksdagen ska besluta i frågan om det nya lagförslaget. Vad händer om de inte är överens? Ja, då vinner majoriteten. Den som inte håller med kan istället skriva en reservation och då får hen berätta vad hen tycker att riksdagen ska besluta istället och varför.
När utskottsbetänkandet är klart får riksdagens alla ledamöter ta ställning till förslaget. Det sker efter en debatt. I de allra flesta fall vinner den mening som majoriteten i utskottet har. Varför är det så? Jo, platserna i utskotten är fördelade efter det antal platser som varje parti har i riksdagen.
Om riksdagen godkänner lagförslaget får regeringen ett meddelande från riksdagen om det. Därefter beslutar regeringen att lagen ska utfärdas som det heter. Lagen kungörs i Svensk författningssamling (SFS) där alla lagar finns samlade (se SFS:s webbplats). Lagen börjar gälla vid en viss tidpunkt som ofta är bestämd i förväg.
LÄS MER: Lag och rätt
LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna
LÄS MER: Sveriges riksdag - en representativ demokrati
LÄS MER: Grundlagar och värderingar
