Hur blir en lag till?

Det är riksdagen som bestämmer vilka lagar vi ska ha i Sverige. Det är en av riksdagens viktigaste uppgifter. I regeringsformen står det hur det ska gå till när en lag blir till. Regeringsformen är en av Sveriges grundlagar.
M
Lagbok

Idén om att stifta en ny lag eller ändra en lag som redan finns kan komma från flera olika håll. Många gånger kommer idén till ny lagstiftning direkt från regeringen eftersom det ofta är nödvändigt att stifta eller ändra lagar för att regeringen ska kunna driva sin politik, exempelvis för att leva upp till ett vallöfte.

Idén om att vi ska ha en ny lag eller att vi ska ändra i en lag som redan finns kommer ofta från regeringen. För att regeringen ska kunna driva sin politik och se till att det man lovat inför ett val ska bli verklighet kan man behöva ändra på lagar eller skapa nya lagar. Det kan ta lite längre tid än vad man kanske tror.

En statlig utredning föregår viktiga lagar

Det är viktigt att nya lagar eller ändringar av en lag är bra genomtänkta. När det handlar om större lagstiftningsarbete brukar regeringen lämna ett uppdrag till en statlig utredning. De som arbetar med den statliga utredningen kan få i uppdrag att svara på frågan om en lag behövs och hur den ska se ut. Utredningens uppdrag har regeringen beskrivit i något som kallas direktiv. De som är med i utredningen har bra kunskap om det område som utredningen ska titta på. När det till exempel handlar om lagar om brott och straff brukar domare vara med i utredningen.

ANNONS

ANNONS

När utredningen är färdig med sitt arbete lämnar den ett förslag som kallas betänkande till regeringen. Du kan hitta betänkanden i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Lagförslaget skickas ut på remiss och granskas därefter av Lagrådet

När regeringen har fått utredningens förslag skickas det ut på remiss. Det betyder att olika domstolar, myndigheter, organisationer och ibland också företag får en viss tid på sig att läsa betänkandet. De får sedan säga vad de tycker om förslaget. När regeringen har fått svar på remissen får regeringens tjänstemän sammanställa svaren. Remissvaren är viktiga och kan leda till att förslaget måste ändras. Vid stor kritik mot ett lagförslag kanske regeringen väljer att inte genomföra det alls.
 

Du kan också tycka till om en remiss!

Det är inte bara de remissinstanser som regeringen skickar ett lagförslag till som har möjlighet att tycka till om förslaget. 

Vem som helst som har synpunkter på ett lagförslag kan faktiskt skicka in sina synpunkter till Regeringskansliet.
 

Om regeringen väljer att gå vidare med ett lagförslag kräver regeringsformen i många fall att lagförslaget ska granskas av Lagrådet innan förslaget kan genomföras. Då får regeringens tjänstemän skriva en lagrådsremiss som är ett slags förslag till en lag. Lagrådet består av domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. De undersöker bland annat om lagförslaget går ihop med grundlagarna och övriga lagar. De kan också tala om vilka problem som kan uppstå när lagen ska användas. 

Precis som när lagförslaget skickas ut på remiss är Lagrådets granskning ett sätt att se till så att de lagar som stiftas blir så bra som möjligt. Lagrådet lämnar sina synpunkter i något som kallas "yttrande" till regeringen. De synpunkter som Lagrådet lämnar kan göra att förslaget behöver ändras och i något fall att det till och med stopps helt.

Riksdagen måste godkänna lagförslaget

Om regeringen går vidare med förslaget skriver regeringens tjänstemän om lagrådsremissen till en proposition. En proposition är regeringens förslag till riksdagen. Därefter lämnar regeringen propositionen till riksdagen. I riksdagen får först något av riksdagens utskott titta på propositionen. Exempelvis hamnar frågor som rör brott och straff hos justitieutskottet. I utskottet granskar olika politiska partiers representanter förslaget. De kan också komma med motförslag.

Till slut skriver de som ingår i utskottet ett "utskottsbetänkande". Det är ett förslag på hur utskottet tycker att riksdagen ska besluta i frågan om det nya lagförslaget. Vad händer om de inte är överens? Ja, då vinner majoriteten. Den som inte håller med kan istället skriva en reservation och då får hen berätta vad hen tycker att riksdagen ska besluta istället och varför.

ANNONS

ANNONS

När utskottsbetänkandet är klart får riksdagens alla ledamöter ta ställning till förslaget. Det sker efter en debatt. I de allra flesta fall vinner den mening som majoriteten i utskottet har. Varför är det så? Jo, platserna i utskotten är fördelade efter det antal platser som varje parti har i riksdagen.

Om riksdagen godkänner lagförslaget får regeringen ett meddelande från riksdagen om det. Därefter beslutar regeringen att lagen ska utfärdas som det heter. Lagen kungörs i Svensk författningssamling (SFS) där alla lagar finns samlade (se SFS:s webbplats). Lagen börjar gälla vid en viss tidpunkt som ofta är bestämd i förväg.

LÄS MER: Lag och rätt

LÄS MER: Rättssystemet och domstolarna

LÄS MER: Sveriges riksdag - en representativ demokrati

LÄS MER: Grundlagar och värderingar
 

Tips på vidare fördjupning:

Domarbloggen finns flera inlägg som du kan läsa om du vill lära dig mer om ämnet. Här kommer några exempel:

Hur blir en lag till? | Domarbloggen
Dags för remissföredragning på Södertörn – förslag om att underlätta för olika familjekonstellationer | Domarbloggen
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad är ett direktiv för något när vi pratar om lagstiftningsarbetet?
     
  2. Vad är ett betänkande?
     
  3. Vad är Lagrådet för något?
     
  4. På vilket sätt kan vi i Sverige se till så att ett lagstiftningsförslag håller hög kvalité?

Fundera på:

  1. Vilka för- och nackdelar kan du se med det svenska lagstiftningsarbetet?
     

 

Källor:
Lagstiftningsprocessen | regeringen.se
Beslutar om lagar | riksdagen.se
 

FÖRFATTARE

Text: Karin Påle Bartes, domare, Södertörns tingsrätt

Webbplats: Domarbloggen
 

Senast uppdaterad: 18 maj 2024
Publicerad: 13 maj 2024

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
Votering i riksdagen

Sveriges riksdag - en representativ demokrati

I Sverige har vi en representativ demokrati. Det innebär att vi väljer våra representanter till...

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Grundlagar och värderingar

Grundlagarna skyddar alla medborgares rätt att engagera sig och jobba politiskt. De innehåller även...

SO-rummet bok
S
Valsedlar

Demokratins kännetecken

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyrelse. I demokratier ska människor få vara med och bestämma...

SO-rummet bok
M
Demokrati

Framtidens folkstyre

Vad kommer det att stå om vår tids demokrati i framtidens historieböcker? Det vet förstås ingen. Vi...

SO-rummet bok
M
Riksdagshuset

Demokrati på väg

Mycket har förändrats sedan ståndssamhällets tid. Kungens och kyrkans politiska makt är borta....

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sh

Demokratins grunder

Avsnittet handlar om demokratins grundläggande principer. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sh

Regler och lagar

Om vad begreppen regler och lagar innebär inom juridiken och i vårt samhälle. Här berörs framförallt...

Sh

Rättssystemet och domstolarna

Om skillnaderna mellan offentlig rätt, civilrätt och straffrätt. Fokus ligger på straffrätten och vilka gärningar som...

Relaterade taggar

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Allemansrätten

av: Mattias Axelsson
2022-11-16

I Regeringsformen, som är en av de fyra svenska grundlagarna, står det att ”alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Att rösta

av: Mattias Axelsson
2022-09-06

Mattias Axelsson, gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap, går igenom hur det går till att rösta den andra söndagen i september.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Demonstrationsfrihet

av: Mattias Axelsson
2021-03-08

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap) om demonstrationsfrihet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Vad är lagrådet?

av: Mattias Axelsson
2021-01-18

I veckans avsnitt pratar gymnasieläraren Mattias Axelsson om lagrådet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Riksrätt i USA

av: Mattias Axelsson
2021-01-11

I veckans avsnitt går Mattias Axelsson (gymnasielärare) igenom vad riksrätt i USA handlar om.

+ Lyssna