Kineserna och järnet

I den långa raden av kinesiska kejsare är nog bara en mera allmänt bekant - Qin Shi Huangdi (född cirka 260, död 210 f.Kr). Det var han som enligt traditionen lät bygga den kinesiska muren och bränna alla böcker i Kina. Ingetdera är helt riktigt, och man har länge trott att även andra berättelser om honom är överdrivna. Det berättas bland annat att i hans grav finns portar som är så hårda att vanliga hackor och svärd inte kan slå hål på dem. De skulle ha en mystisk förmåga att dra till sig järnföremål. Det är frestande att vifta undan berättelserna som sagor från forntiden. Men under 1970- och 1980-talen har arkeologer gjort fynd som tycks bekräfta delar av uppgifterna.
L

Gjutjärnstekniken var viktig för Kinas tidiga ekonomiska och tekniska utveckling. Föremål av gjutjärn var billigare att framställa än handsmidda produkter vilket medförde att även bönder hade råd med järnredskap. Detta ledde i sin tur till att jordbruket blev mer effektivt och kunde livnära en allt större befolkning.

Magnetiska dörrar?

Palatset är sedan länge förstört, bara små rester finns kvar, men graven har man hittat. När den väl blir helt utgrävd får vi veta sanningen om portarna. Det finns flera detaljer i berättelserna som gjort att man inte riktigt trott på dem. En är att kineserna skulle ha kunnat göra gjutjärn i stora mängder, en annan är magnetismen.

För att kunna göra gjutjärn måste smältan komma upp till 1 400 grader. Det klarade man i Europa först på 1300-talet. Klarade kineserna verkligen det 1 500 år tidigare? Ja, av allt att döma gjorde man det. Kinesiska arkeologer har funnit många gjutjärnsföremål, en del ända från 500 f.Kr. Det stora fyndet är dock en grav från 110 e.Kr. Ingången till gravkammaren spärrades av en dubbel tegelmur, och mellan tegelmurarna hade man hällt flytande järn som sedan stelnat till en flera centimeter tjock järnvägg. Det här bevisar att man kunde gjuta järn i större mängder.

ANNONS

ANNONS

De magnetiska dörrarna är lite svårare att förklara, men det kan finnas en verklighetsbakgrund även här. Qin Shi Huangdis gravpalats ligger 35 kilometer öster om nuvarande Xian. Analyser har visat att den mörka flodsanden från floden Wei, som rinner förbi staden, till 70 procent består av magnetisk järnoxid. Men även om det tydligen fanns magnetiskt järn i kejsarhovets närhet, är fyndet inget bevis för att berättelsen om de magnetiska dörrarna skulle vara sann.

En tänkbar produktionslinje i kinesisk järnhantering.
1.  I den öppna smältugnen, bälgen till vänster, smälts tackjärnet och hälls sedan i gjutformar.
2.   För massproduktion fanns särskilda ugnar, 3 x 7 meter. De var upphettade för att få en jämn och hög temperatur runt formarna. Dessa staplades och förenades med rör genom vilka det smälta järnet rann ner.

Massproduktion och hög kvalitet

Låt oss återvända till den stora mängden gjutna småföremål. Sedan 2000 f.Kr finns mängder av vackra och välgjutna bronsföremål bevarade. De kunde också göra stengods i ugnar som måste ha hettats upp till 1 300 - 1 500 grader. Både gjutteknik och uppvärmningsteknik fanns alltså långt innan järnhanteringen kom i gång och var kanske förutsättningen för det teknologiska genombrottet i järntillverkningen.

Någon gång mellan 800 och 500 f.Kr började man med en ny typ av massproduktion, som fortfarande används. Formarna staplades på varandra och förenades med rör som smältmassan fick rinna igenom.

Även här har de senaste decenniernas utgrävningar visat att samma teknik användes också vid gjutjärnstillverkningen. Man har funnit flera ugnar med gjutformar, bland annat en vid Xian.

Det kinesiska järnet var av osedvanligt hög kvalitet. De europeiska och övriga asiatiska masugnarna producerade länge bara ett segt tackjärn med mycket slagg. Det måste hamras ut och sedan blandas med kol för att bli hårt stål. I de kinesiska ugnarnas höga temperaturer fick man direkt fram slaggfria men kolberikade järnprodukter. Kolberikningen kom genom den stora bränslemängden som krävdes för att nå de höga temperaturerna.

Bättre redskap - större folkmängd

Om det är som arkeologerna antar, så har vi här troligen förklaringen till andra händelser i Kinas historia. Från omkring 300 f.Kr till ca 100 e.Kr ökade folkmängden stadigt och ibland kraftigt. Det behövs ingen större fantasi för att inse att när bönderna fick plogspetsar av järn, kunde de plöja upp nya jordar och öka produktionen. Från samma tid finner vi också mängder av andra bruksföremål av järn: hjullager till vagnar, hackor, yxor av skilda slag, vapen, kokkärl, betsel - allt i förstklassigt hårt gjutjärn. De teknologiska framstegen var grunden för den övriga enastående utvecklingen.

ANNONS

ANNONS

Det fanns en baksida också. Bränslebehovet gjorde att skogarna tidigt skövlades. Till större delen kan nog Gula flodens många översvämningar förklaras av skogsskövlingen i dess tillflödesområden. Skogar som aldrig har vuxit upp igen. Redan kring 120 f.Kr kan man läsa följande i en bok av Huai Nan Tzu:

Bälgarna arbetade för att man skulle kunna smälta brons och järn.., arbetet pågick utan uppehåll dag efter dag. Inga höga träd lämnades kvar på bergen. Silkesmaskekarna och lindarna försvann från skogarna. Enorma mängder träd gick åt för att göra träkol. Röken från milorna skymde himlen och markens rikedom förslösades.

Träkolsbristen medförde snart att man lärde sig använda stenkol. Sedan dess har stenkol varit den huvudsakliga värmekällan i Kinas industri. En förorenande energikälla.

LÄS MER: Järnhantering

LÄS MER: Kinas historia

LÄS MER: Kinas fornhistoria

LÄS MER: Qin Shi Huangdi - den grymme kejsaren

LÄS MER: Shi Huangdi - Kinas första kejsare försökte göra slut på historien

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ungefär när tror forskarna att kineserna kunde framställa gjutjärn, och när kom tekniken till Europa?
     
  2. Nämn några viktiga faktorer som krävs för att producera gjutjärn?
     
  3. Förklara kopplingen mellan användningen av gjutjärn och kraftig befolkningstillväxt.
     

 

Text: Jan-Olof Fallström, bokrecensent och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 9 februari 2022
Publicerad: 9 februari 2022

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L

Ryttarfolken på stäppen: skyterna, Hsiung-nu, hunnerna och mongolerna

Vid östra Medelhavet och Svarta havet börjar ett väldigt stäpplandskap. Det sveper genom Asien i en...

L

Handynastin - Kinas guldålder

År 202 f.Kr besteg Liu Bang kejsartronen i Kina som den förste av Handynastin. Under Hankejsarna...

L

Kong Fuzi - den store läraren

För ungefär 2 500 år sedan var Zhoukungarna de mäktigaste i Kina. Men efter hand började deras makt...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan

I den östra delen av Asien - i Nordkorea och Sydkorea, Taiwan, Kina, Japan och i viss mån i Vietnam...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?

Målet för människans handlande är att vara i harmoni med kosmos. Hon måste försöka förstå den...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult

Det religiösa livet i Östasien präglas av en mycket iögonfallande kult. Tillvaron är fylld av gudar...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Kinas fornhistoria

Kinas turbulenta äldsta historia och vägen fram till Kinas enande.

Kinas historia

Fördjupa dig i Kinas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

SO-rummet tag typ

Uppfinningar

Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...