Handynastin - Kinas guldålder

År 202 f.Kr besteg Liu Bang kejsartronen i Kina som den förste av Handynastin. Under Hankejsarna blev Kina så småningom en stormakt och ett av de mest utvecklade rikena i världen. Liu Bang kom till makten efter ett uppror mot härskarna av Qin. Kejsar Shi Huangdi av Qin hade upplöst de små kungariken, som ofta krigat mot varandra, och enat landet. Liu Bang lät återupprätta en del av de gamla kungarikena. Det visade sig vara ett misstag. Flera av de nya härskarna gjorde inom kort uppror mot sin kejsare. Liu Bang måste ägna en stor del av sin tid vid makten åt att slå ner revolterna. Under en sådan expedition träffades han av en pil och dog 195 f.Kr.
L

Hankejsarna satt på tronen från 202-220 e.Kr. Under Handynastins styre expanderade landet och karavanförbindelser etableras med västerlandet.

Intriger vid hovet

Förutom sin hustru hade en kinesisk härskare ett harem med många kvinnor. En kejsare hade därför oftast många barn och han skulle själv välja ut tronföljaren bland dem. Det var inte säkert att det var äldste sonen eller ens något av hustruns barn som utsågs till tronföljare. Kejsaren kunde lika gärna välja någon av haremskvinnornas söner. Så gjorde Liu Bang och valde till kronprins en son han hade med en kvinna ur sitt harem.

Men Liu Bangs hustru, kejsarinnan Lü, var fast besluten att hennes egen son skulle bli näste kejsare. Maktkampen vid kejsarens hov var hård och blodig och den som förlorade fick ofta betala med sitt liv. Kejsarinnan Lü lät döda både den kronprins som kejsaren valt och hans mor. Lüs son blev kejsare, men kejsarinnan själv var Kinas verkliga härskare i femton år. Detta var det första av många tillfällen då kvinnor styrde riket, trots att de inte själva satt på tronen.

ANNONS

ANNONS

Kejsarinnan Lü gjorde också ett försök att ersätta kejsarens släkt på tronen med sin egen. Men när kejsarinnan dött samlade sig familjen Liu, lät döda kejsarinnans släktingar och utsåg en annan av Liu Bangs söner till kejsare. Han blev känd som kejsaren Wen.

Wen - en vänlig härskare

Wens tid blev början på en period av stabilitet, välstånd och en allt starkare kejserlig makt. Wen var en vänlig och generös härskare som styrde enligt Kong Fuzis läror. Enligt dem skulle ju folket vörda sina ledare, men i gengäld måste ledarna vara milda och generösa mot folket.

Under Qintiden hade det varit förbjudet att kritisera de styrande. Wen avskaffade de stränga lagarna och inga fler böcker förbjöds eller brändes. Bönderna fick lägre skatter och antalet avrättningar minskade.

Kejsar Wen och hans efterföljare såg till att minska de små kungarikenas makt. De fick sina gränser alltmer beskurna samtidigt som kejsarens makt ökade. När kejsaren Wu Di kom till makten 140 f.Kr fanns det bara 25 små kungariken kvar.

Wu Di - den krigiske kejsaren

Wu Di, vars namn betyder den krigiske kejsaren, var en av Kinas mest framgångsrika härskare. Under Wus tid nådde Hanväldets militära makt sin fulländning. Kina var rikt och stabilt nog för att starta både militära fälttåg och handelsexpeditioner bortom den kinesiska muren.

Kampen mot ryttarfolket

Norr och nordväst om kinesiska muren bodde ryttarfolket Xiongnu. De var nomader som levde i tält och flyttade allteftersom deras hjordar av hästar och boskap behövde nytt bete. Gång på gång hade Xiongnu gjort räder in i Kina. Det var för att få stopp på de här räderna som kinesiska muren, i Kina även kallad Långa muren, hade byggts.

Xiongnus attacker fortsatte trots muren. Kineserna gjorde flera försök att få ett fredsavtal men Xiongnu var inte intresserade. Eftersom makt verkade vara det enda som bet på Xiongnu, skickade Wu ut arméer istället för förhandlare.

Wu lyckades aldrig besegra Xiongnu fullständigt. Men de kinesiska arméerna trängde djupt in på deras områden. För att skydda de nya erövringarna byggdes ett nytt stycke av kinesiska muren. Det nya stycket var 48 mil långt.

Kejsarens plan

Efter att förgäves ha försökt besegra Xiongnu tänkte kejsaren ut en plan. Långt västerut bodde ett annat folk som kallades yuezhi. Wu tänkte att om Kina kunde bilda ett förbund med detta folk skulle Xiongnu få fiender på två håll.

ANNONS

ANNONS

Först gällde det att hitta yuezhi. En hovman vid namn Zhang Qian sändes ut på det farofyllda uppdraget tillsammans med ett hundratal män. Zhang måste ta sig igenom Xiongnus område. Det misslyckades. Zhang Qian och hans män togs tillfånga och Zhang tillbringade tio år i fångenskap.

Till sist lyckades Zhang fly och fortsatte västerut. Han hittade så småningom yuezhi som bodde i Baktrien, öster om dagens Iran. Besöket blev en besvikelse. Yuezhi var nöjda med vad de hade. De ville inte alls slåss mot Xiongnu.

Zhang begav sig hemåt och försökte undvika Xiongnu genom att ta en väg längre söderut, men det hjälpte inte. Han blev tillfångatagen på nytt. Ännu ett år satt han i fängelse. Till slut lyckades han ändå återvända. Tolv år efter det att Zhang Qian gett sig av kom han tillbaka till kejsaren. Med sig hade han en enda överlevande från sin grupp och en hustru från Xiongnufolket.

Sidenvägen öppnas

Zhang Qian hade med sig meddelandet att yuezhi inte ville slåss. Men han hade också med sig annat som kineserna aldrig sett, exempelvis druvor. Han kunde berätta historier som intresserade kejsaren. Västerut fanns länder med stora rikedomar. Inte minst fanns det ett land som kallades Fergana där hästarna var bland de bästa i världen. De hästarna kunde kineserna byta till sig mot silke. Kejsaren blev mycket intresserad. Om Kina kunde skaffa sig bättre hästar, ökade möjligheterna att besegra ryttarfolket Xiongnu.

HAndynastin
Bild: Yuninjie
Handynastins Kina 87 f.Kr. De vita markeringarna visar den s.k. Sidenvägen.

Zhang Qians rapport ledde till att handelsexpeditioner sändes västerut. Det blev början till Sidenvägen, den stora handelsväg som sträckte sig från västra Kina genom Centralasien till östra Medelhavsområdet. Sidenvägen kom att bli ett band mellan Kina och Europa. De viktigaste kinesiska handelsvarorna var siden och silke.

ANNONS

ANNONS

Kontakter med romarriket

Handeln längs Sidenvägen gjorde att kineserna upptäckte att det fanns ett annat stort välde i väster - romarriket. I slutet av Sidenvägen låg romarrikets östligaste provinser. Men de folk som bodde mellan de båda stormakterna ville gärna hindra alltför mycket kontakt mellan dem. Genom att vara mellanhänder tjänade de mycket pengar på Sidenvägen. Om Kina och Rom skulle börja handla direkt med varandra, skulle de länder som låg mellan dem förlora stora inkomster.

En ambassadör från Hanriket på väg till östra romarriket stoppades vid Persiska viken av partherna. De förklarade att resan skulle ta minst två år. Dessutom påstod partherna att det just där fanns något konstigt i havsvattnet som gjorde att alla människor drabbades av våldsam hemlängtan. Ambassadören vände om.

På marknaderna träffades ändå romerska och kinesiska handelsmän. Den första officiella kontakten mellan Rom och Kina togs 166 e.Kr. Då besökte sändebud från Roms kejsare Marcus Aurelius Antonius Kina. De hade med sig gåvor bestående av elfenben, noshörningshorn och sköldpaddsskal.

Kong Fuzis lära sprids

Qinkejsaren Shi Huangdi hade trott på stränga lagar och stränga straff. Kong Fuzis klassiska skrifter hade förbjudits. Hankejsarna avskaffade alla dessa bestämmelser. På nytt uppmuntrade man boklig lärdom. Ett stort arbete sattes igång med att spåra upp de böcker som låsts in eller förstörts under Shi Huangdis tid.

Kejsar Wu Di ville också ha väl utbildade ämbetsmän och man införde examen för den som ville bli ämbetsman. Det visade sig att Kong Fuzis lärjungar var de enda som kunde förse hovet med tillräckligt många välutbildade män. En stor del av examen bestod av förhör på de klassiska Kong Fuziskrifterna. På så sätt kom Kong Fuzis filosofi att genomsyra hela statsförvaltningen och Kong Fuzis lära spreds snabbt.

Ända fram till början av 1900-talet gällde examensreglerna från Hantiden. Den som ville bli ämbetsman måste kunna Kong Fuzis skrifter. Att nästan alla ämbetsmän följde Kong Fuzis tankar höll naturligtvis samman riket. Det är lättare att styra om många har samma åsikt.

Kina - Mittens rike

Kineserna trodde att världen bestod av nio kontinenter som var åtskilda av vatten. Varje kontinent var i sin tur uppdelad i nio regioner. Kina ansågs vara en sådan region. Liksom sina föregångare ansåg Hankejsarna att Kina var det centrala kungariket, Mittens rike. Där fanns de mest civiliserade och högst utvecklade människorna i världen, ansåg kineserna. Alla andra var mer eller mindre barbarer. Skrivtecknet för Kina består av en fyrkant, som är världen, och mitt genom fyrkanten går ett streck, som är Kina.

Tanken att Kina var Mittens rike har gjort att Kina flera gånger slutit sig inom sina gränser och avvisat nästan all kontakt med omvärlden. Dels ansåg kineserna att de inte behövde något från utlandet, dels var de rädda för att tankar från utlandet skulle kunna fördärva det kinesiska samhället.

ANNONS

ANNONS

En samhällspyramid

I Hanväldet bodde omkring 50 miljoner människor. Handynastins samhälle såg ut som en pyramid. I toppen stod kejsaren som ansågs ha direkt kontakt med himlen. Kejsaren hade en religiös plikt att hålla sitt rike i harmoni med himlen och jorden och de makter som styrde dem. Om han misslyckades blev straffet hungersnöd, översvämningar och jordbävningar.

Kejsaren var så högt uppsatt att det var förbjudet att tilltala honom direkt. Inte ens ministrarna fick tala med honom. De måste lämna skriftliga meddelanden till tjänare som stod vid den trappa som ledde upp till tronen. När kejsaren reste kördes all annan trafik undan så att vägarna var tomma. Kejsaren reste i en förgylld vagn olik alla andra.

I Hanväldet värderades tankearbete högre än kroppsarbete eller att försöka tjäna pengar som exempelvis handelsman eller pengautlånare. Därför stod utbildning så högt i kurs.

Politisk makt gav mera status än välstånd. Bland vanligt folk var det alltså de lärda som stod högst, sedan följde i tur och ordning bönder, konsthantverkare och köpmän.

Livet i Kina

Många i de högre klasserna levde gott. De hade ofta gårdar med en rad tjänare som svarade för husbondens välbefinnande. Men de flesta kineser var bönder som levde ett hårt och slitsamt liv. De var ständigt jagade av skatteindrivare och pengautlånare.

Kärnfamiljen hade en viktig roll. Den bestod av far, mor och barn. Lojalitet mot familjen, lydnad och ömsesidigt beroende var centrala kinesiska begrepp, allt enligt Kong Fuzis lära. Om en medlem av familjen lyckades, delades äran av hela familjen. Misslyckades man, drabbades hela familjen av skammen. Därför ansträngde sig de flesta för att lyckas, något som levt ända kvar in i vår tid.

Slutet för Hankejsarna

Efter ett kort mellanspel då Hankejsarna tillfälligt miste makten, lyckades de återta den år 23 e.Kr. Huvudstaden flyttades till Luoyang eftersom den gamla huvudstaden bränts. I ytterligare hundra år växte Hanrikets makt. Sedan började det gå utför. En lång rad kejsare kröntes innan de fyllt femton år. De var svaga kejsare och det ledde till maktkamper vid hovet. Den centrala makten blev svagare och lokala härskare började föra krig för att öka sin makt.

År 190 e.Kr brändes och plundrades den nya huvudstaden Luoyang. Hanriket föll samman i kaos. År 220 e.Kr avgick den siste Hankejsaren."Så stilla och öde det är", skrev en poet om den forna huvudstaden Luoyang. "Palatsen och rummen är plundrade och brända. Alla murar och staket gapar fulla av hål. Törnbuskar och björnbärssnår växer mot himlen."

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Kinas fornhistoria

LÄS MER: Kong Fuzi - den store läraren

LÄS MER: De tidiga upptäckarna 3: Kina upptäcker Europa

LÄS MER: Kinas historia
 

Uppfinnare och vetenskapsmän

Inom vetenskap och teknologi gjorde kineserna väldiga framsteg under Hantiden. Under tredje århundradet före Kristus räknade de ut att året var exakt 365 och 1/4 dygn långt.

År 240 f.Kr gjorde kinesiska astronomer den tidigaste kända observationen av den kornet som vi idag kallar Halleys kornet.

I Kina uppfanns världens första seismograf, en apparat som varnar för jordbävningar. Inne i en metallboll fanns en pendel. När jorden skakade sattes pendeln i rörelse och slog till en av åtta olika spärrar. Den spärr som pendeln träffade öppnade ett drakhuvud. Drakhuvudet släppte i sin tur ner en liten kula i munnen på en bronsgroda. På så sätt kunde man se i vilket väderstreck jordbävningen ägt rum.

Under Hanperioden upptäcktes konsten att göra papper, möjligen omkring 100 f.Kr. Papperet blev en stor hjälp för kineserna där tusentals ämbetsmän ständigt behövde anteckna saker.

Uppfinnaren Ge You sägs ha uppfunnit skottkärran som användes flitigt på byggarbetsplatserna första århundradet efter Kristus. Det skulle dröja tusen år innan européerna kom på samma uppfinning.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur kom den förste Hankejsaren till makten?
     
  2. Ge exempel på vad som hände under kejsar Wens tid.
     
  3. Vad hände under kejsar Wus tid? Ge exempel.
     
  4. Varför blev Sidenvägen så viktig?
     
  5. Varför blev Kong Fuzis lära så viktig i Kina?
     
  6. Nämn några kinesiska uppfinningar.
     

 

Text: Lars Hildingson (historielärare och läromedelsförfattare) och Kaj Hildingson (journalist och läromedelsförfattare)
 

Senast uppdaterad: 14 maj 2022
Publicerad: 6 december 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

L

Kineserna och järnet

I den långa raden av kinesiska kejsare är nog bara en mera allmänt bekant - Qin Shi Huangdi (född...

L

Kong Fuzi - den store läraren

För ungefär 2 500 år sedan var Zhoukungarna de mäktigaste i Kina. Men efter hand började deras makt...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 1: Universum och människan

I den östra delen av Asien - i Nordkorea och Sydkorea, Taiwan, Kina, Japan och i viss mån i Vietnam...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 2: Hur ska människan leva?

Målet för människans handlande är att vara i harmoni med kosmos. Hon måste försöka förstå den...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 3: Gudar, demoner och kult

Det religiösa livet i Östasien präglas av en mycket iögonfallande kult. Tillvaron är fylld av gudar...

SO-rummet bok
S

Religioner i Östasien, del 4: Religion och samhälle

Genom de stora politiska omvälvningarna i Östasien har religion och politik kommit att vara nära...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Kinas fornhistoria

Kinas turbulenta äldsta historia och vägen fram till Kinas enande.

Kinas historia

Fördjupa dig i Kinas historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Relaterade taggar

Sidenvägen

Sidenvägen är en av de äldsta av världens stora handelsvägar, även om den fick sitt namn först på...

Imperier

Med ett imperium menas ofta en större stat som omfattar flera nationer eller folkslag....

Kungar och kejsare

De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...