Mesopotamisk mytologi

Lästid 6 minuter

Mesopotamisk mytologi innefattar de religiösa föreställningarna som rådde i det forntida Sumer, Assyrien och Babylonien. Mesopotamisk mytologi har stora likheter med grekisk mytologi, men även Gamla testamentet visar influenser från mesopotamisk mytologi. Mesopotamisk mytologi var en polyteistisk religion och kulten utfördes i olika tempel av ett prästerskap.

Artikel

Bild: Rmashhadi

Ursprungligen var Marduk en sol- och fruktbarhetsgud som associerades med jordbruket. Med de babyloniska krigsframgångarna steg han till högre gudomlig status och med tiden sög han upp egenskaper från andra gudar.

I Mesopotamien fungerade statens högsta härskare även som gudarnas ställföreträdare och överstepräst.

Föreställningar om livet efter döden hade inte en lika central roll i mesopotamisk mytolog som i egyptisk mytologi. Hos folket var religionens viktigaste uppgift att beskydda mot onda makter.

Skapelsen

Det fanns två skapare - Apsu, det manliga sötvattnet och Tiamat, det kvinnliga saltvattnet. Dessa avlade de tre gudarna An, Enlil och Enki. Apsu tyckte att barnen var störande och försökte döda dem, men blev själv mördad av Enki.

Enki skapade sedan Marduk för att skydda sig mot Tiamats hämnd. Tiamat anlitade i sin tur Kingu, som var en ond gud, som skapade ett monster som angrep Marduk. Marduk segrade och av monstrets blod skapade han människan. Marduk är därför människans herre.

ANNONS

Spådomskonst och astrologi

Spådomskonst var en viktig del av den mesopotamiska religionen. Invånarna i Mesopotamien var duktiga astronomer. De använde även astrologi (vilket brukar hänga samman med astronomi). Astrologin kommer därför ursprungligen från Mesopotamien, även om vår tids astrologi är mer färgad av grekisk/romersk astrologi.

Spådomarna svarade i allmänhet på tämligen konkreta frågor: "Är detta en bra dag att börja ett krig på?". Frågorna var främst knutna till staten.

Andra former av spådom var att läsa inälvor, att se hur olja faller i vatten eller hur blod droppar.

Bevarade källor

Kilskriftstavlor behandlar främst ekonomiska affärer, men det finns även en del religiösa texter bevarade, t.ex. gudalistor.

Åtskilliga tavlor finns bevarade och även sigillrullar som användes för att rulla en viss text på en tavla.

Gilgamesheposet heter den mest berömda bevarade texten (se faktaruta nedan). Det är en samling pessimistiska texter som utstrålar existentiell ångest och fruktan inför gudarna. Människorna är gudarnas slavar.

Mesopotamiens viktigaste gudar

An (anu) är gudarnas fader. Namnet betyder ungefär stjärna och han är en himmelsgud som dragit sig tillbaka. Ans kultcentrum fanns i staden Uruk. An härskar över regn och åska.

Enlil är stormarnas gud och gudafamiljens viktigaste medlem. Han förknippas också med jordbruk. Detta är en mycket ombytlig gud som ibland ger rika gåvor och ibland hemska plågor. Senare utvecklades han till ett slags djävulsfigur.

Enki är jordens gud. Han är företagsam och tar hand om människan och räddar henne från syndafloden.

När staden Babylon fick större makt minskade de tre gudarnas betydelse. Istället växte stadsguden Marduk i betydelse.

Ishtar är en intressant mytologisk varelse som är himlens härskarinna och förknippas med dadelpalmen (dadelpalmen var en viktigt näring i området). Hon var gudinna över regn och åska vilket gjorde att herdarna var beroende av henne. Hon var också krigets gudinna, kvälls- och morgonstjärnans gudinna, kärleksgudinna och de prostituerades gudinna.

Marduk är en skapelsegud i babylonisk mytologi och staden Babylons stadsgud. Ursprungligen var Marduk en sol- och fruktbarhetsgud som associerades med jordbruket. Med de babyloniska krigsframgångarna steg han till högre gudomlig status och med tiden sög han upp egenskaper från andra gudar.

Det fanns tusentals gudar och de flesta var knutna till jordbruket.

ANNONS

Gilgamesheposet

Gilgamesh var den första kungen av Uruk och tycks ha existerat i verkligheten. Han var mycket impopulär eftersom han utnyttjade sitt folk. Folket bad därför gudarna om hjälp.

Gudarna skapade då Enkidu, en varelse som var hälften människa och hälften djur. Enkidu träffade en prostituerad som civiliserade honom och lärde honom vad hans uppdrag var. Han gjorde sedan det rätta och utmanade Gilgamesh på tvekamp. Det blev en lång och jämn kamp dem emellan, men till slut blev de istället vänner och gav sig ut på äventyr tillsammans.

Ishtar blev imponerad och försökte förföra Gilgamesh, men han kunde stå emot hennes charm. Hon skickade då istället ett monster, men som Gilgamesh och Enkidu lyckas besegra. Ishtar tog då livet av Enkidu med hjälp av en sjukdom. Gilgamesh blev därmed ordentligt rädd eftersom han insåg att han endast är mänsklig och dödlig.

Men Utnapishtim (motsvarande Noa i den judiska mytologin) som överlevde syndafloden hade blivit odödlig och Gilgamesh ville veta hur. Han sökte därför upp honom och krävde besked. Utnapishtim berättade då berättelsen om syndafloden. Gudarna hade varit missnöjda med människorna och skickade därför pest och svält till dem. Men varje gång räddade Enki människorna. Då planerade gudarna att skicka en syndaflod. Men Enki skvallrade för Utnapishtim som bygde sig en båt som han fyllde med djur och sin familj. Alla andra dog i syndafloden, men Utnapishtim överlevde. Efteråt offrade han till gudarna som då var jättehungriga eftersom inga människor offrat till dem på väldigt länge. Gudarna bestämde därför att vanliga människor hädanefter skulle få leva i omkring 70 år men att Utnapishtim skulle få bli odödlig.

Utnapishtim berättade inte för Gilgamesh exakt hur han blev odödlig, men hans fru berättade att det fanns en blomma på havets botten som gör människan odödlig. Gilgamesh letade därefter upp blomman och plockade den med sig. Men en orm kom och åt upp den.

Gilgamesh blev inte odödlig, men han blev istället klok och snäll.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

Vad är mesopotamisk mytologi och var fanns den?
Vem var Marduk och hur förändrades han över tid?
Hur var statens högsta härskare och religionen kopplade till varandra i Mesopotamien?
Beskriv de två skaparna Apsu och Tiamat. Vad hände med dem?
Vilken betydelse hade spådomskonst och astrologi i Mesopotamien?
Vilka var de viktigaste gudarna i Mesopotamien och vad styrde de över?
Vad handlar

Fundera på:

Jämför mesopotamisk mytologi med grekisk mytologi. Vad är likt och vad är olikt?

M LÄS MER: De mesopotamiska kulturerna

S LÄS MER: Sumererna

M LÄS MER: Sumerernas skapelsemyt och syndaflodsberättelse

M LÄS MER: Kilskriften

S LÄS MER: Iraks historia

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

Litteratur:
Joseph Kaster, Mytologisk uppslagsbok, Tiden, 1995
Sarah Iles Johnston (red.), Religions of the Ancient World, Harvard University Press, 2004
Helmer Ringgren, Forntida religioner i Mellanöstern, Plus ultra, 1987

FÖRFATTARE

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Senast uppdaterad: 9 augusti 2025

Publicerad: 25 april 2016

Spara som favorit

ANNONS

Liknande artiklar

Skriftens historia - från bildskrift till alfabet

av: Lars Hildingson

2023-07-04

Lästid 18 minuter

Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Till en början användes skriftspråket för bokföring inom handel och jordbruk. Det bestod ursprungligen av teckningar och var en slags bildskrift. När alfabetet uppfanns blev skriftspråket enklare. Det var ett stort genombrott i skriftens historia eftersom tecknen nu istället motsvarades av olika ljud. Med ett alfabet kunde man använda en bokstav för ett ljud och slapp på så vis ha ett tecken för varje ord...

+ Läs mer

Klimatförändringar kan ha orsakat syndafloden

av: Jan-Olof Fallström

2023-03-08

Lästid 6 minuter

"I den dagen bröt alla det stora djupets källor fram och himlens fönster öppnade sig, och ett regn kom över jorden i fyrtio dagar och fyrtio nätter... och vattnet steg mer och mer över jorden. Allt som fanns på det torra omkom, allt som där hade en fläkt av livsande i sin näsa ... och vattnet fortfor att stiga över jorden i hundrafemtio dagar." [1 Mosebok 7 kap.]

+ Läs mer

Floderna och de första stora civilisationerna

av: Kaj Hildingson

2023-02-15

Lästid 22 minuter

Världens första stora civilisationer uppstod i dalarna längs stora floder. Vid floderna Eufrat och Tigris i Mesopotamien, i Nildalen i Egypten, runt Indusdalen i Indien och Pakistan och vid Gula floden i Kina började riken växa fram för 5 000 år sedan. Gemensamt för dessa riken var att människorna där lärde sig att leda flodvatten ut över den torra åkerjorden och att använda floderna för transporter. Därmed skapades de första stora civilisationerna. Det var sumererna vid Eufrat och Tigris som var först...

+ Läs mer

Araberna, del 9: Varför föll arabernas imperium samman?

av: Lars Hammarén

2023-01-05

Lästid 13 minuter

Nionde och sista delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Det arabiska imperium som växte fram under 600-talet hade redan två hundra år senare i realiteten vittrat bort. Det arabiska väldet började falla sönder redan under maktskiftet mellan det umayyadiska kalifatet och det abbasidiska kalifatet. Abbasiderna drabbades tidigt av ekonomiska och sociala problem. Till detta kom de rent etniska motsättningarna som fanns mellan araber, perser och turkar. Den sammanhållande kraften som ändå gjorde att det abbasidiska kalifatet kunde överleva i femhundra år var islam...

+ Läs mer

Araberna, del 8: Abbasidiska kalifatets upplösning

av: Lars Hammarén

2023-01-03

Lästid 17 minuter

Åttonde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om det abbasidiska kalifatets långdragna upplösning som påbörjades redan under 800-talet men avslutades definitivt i samband med mongolernas erövring av Bagdad år 1258. Här berättas även om det fatimidiska kalifatet, korstågen och Saladins grundande av det ayyubidiska riket med huvudstad i Kairo...

+ Läs mer

Araberna, del 5: Abbasidiska kalifatets storhetstid

av: Lars Hammarén

2022-12-21

Lästid 8 minuter

Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien om arabernas välde och inte islams. Eftersom arabernas makt nu tydligt börjat avta närmar vi oss egentligen redan slutet på denna historia. Fortfarande fanns dock i kalifatets topp i Bagdad en arabisk härskarätt och den skulle sitta där länge än. Därför fortsätter den här historien ytterligare ett bra tag. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om det abbasidiska kalifatets storhetstid från senare delen av 700-talet fram till och med 1200-talet...

+ Läs mer