Järnet och Bergslagen under medeltiden

I över 800 år har man gjort järn i Bergslagen. Det behövdes mycket arbetskraft i skogen, gruvan och hyttan, därför lockades folk hit tidigt med särskilda privilegier. Hyttorna anlades vid vattendrag så att masugnarnas bälgar skulle kunna drivas med vattenhjul. Man eldade runt berget för att sedan kyla det så att det sprack, varefter malmen kunde brytas loss. Redan på 1200-talet kom järnmalmsexporten från Sverige igång, då man skeppade ut järnet i järnstycken.
M

Smed i arbete, enligt Olaus Magnus "Historia om de nordiska folken".

Bergsmännen var en maktfaktor i svensk politik

Det var folket från Bergslagens mörka gruvor och dånande, glödande masugnar som gjorde den första riktiga revolten i landet (Engelbrektsupproret) Bergsmännen blev nu en viktig faktor i svensk politik, en kraft som herrarna i Stockholms slott alltid måste ta hänsyn till.

Ur elden kom järnet, Sveriges första stora exportprodukt. Järn hade gjorts länge på många håll i landet, men ingenstans fanns det så mycket malm som här i Bergslagen, som då omfattade delar av Västmanland, Dalarna och Värmland. Driften kom igång tidigt, kanske i slutet på 1100-talet, långt innan de första tyskarna dök upp i Bergslagen.

ANNONS

ANNONS

Gamla anor

En av de äldsta masugnarna i landet är Lapphyttan utanför Norberg i Västmanland. Järndrift i Norberg nämns i ett pergamentbrev från 1303, men arkeologer har visat att här har man framställt järn utan avbrott i över 800 år. Den sista hyttan släcktes 1981 (Spännarhyttan) och den sista gruvan i Bergslagen (Dannemora) stängdes så sent som 1992.

Bergslagen är ett område, som ligger nästan mitt i Sverige. Till Bergslagen räknas Gästrikland, södra Dalarna, Närke, halva Värmland och hela Västmanland. Det finns inga skarpa gränser. l det här området fanns allt som behövdes för att bygga upp en järnindustri: berg, skog, vatten.

Särskilda privilegier skulle locka arbetskraft

Att göra järn krävde mycket arbetskraft. Det behövdes folk i gruvorna, folk som avverkade skog och levererade bränsle för masugnarna och andra som skötte vattenhjulen. Det behövdes folk som höll eldarna vid liv och som bearbetade det glödande järnet. För att suga till sig frivillig arbetskraft bestämdes det att brottslingar kunde få asyl i Bergslagen, förutsatt att de arbetade i gruvan. Här rådde egna lagar, man hade en egen bergsrätt och ett eget bergsting.

Malmen i jorden tillhörde kronan (kungen), men bönder som ägde mark i närheten slöt sig samman i ett kooperativt järn- eller kopparbergslag. De var då fria bergsmän som gemensamt ägde och drev sin egen gruva, hytta eller masugn. Tillstånd till driften, privilegium, fick de av kungen. Bönderna arbetade själva säsongsvis med jorden och med järnet.

Men ofta behövdes det mer folk, de som kom frivilligt räckte inte till. Därför tvingades ibland vägstrykare och allehanda löst folk av fogdarna upp till gruvorna där de ålades arbetsplikt.

Bergsmännen var inte bundna till jordbrukets säsonger

På det viset uppstod här en lättrörlig och ibland orolig befolkning som inte var bunden till jordbruket, den blev vårt första industriproletariat (industriarbetarklass).

Det var för att försvara sig mot eventuella bråkmakare som de fria bergsmännen hade rätt att vara beväpnade, ett faktum som kom att spela en viss roll i svensk historia.

Tidigt tyskt inflytande

Tidigt, redan under 1200-talet, kom tyska experter, bland dem Engelbrekts förfader, till Bergslagen vilket ortnamn som Saxhyttan (Saxland var fornsvenska för Tyskland) och Saxåhyttan vittnar om. Namn som Garphyttan och Garpenberg kan antyda att kanske inte alla tyskar var populära, för garp betydde nämligen, på medeltiden en tysk skrävlare eller översittare. Det var köpmän från Hansan, i synnerhet Lübeck, som drev exporten och satsade i nya hyttor och gruvor.

ANNONS

ANNONS

Falu koppargruva växer fram

Kopparbrytningen och exporten började också under tidig medeltid. Vid Kopparberget i Falun var driften i full fart på 1300-talet, då Magnus Eriksson 1360 utfärdade landets första lagar för hur arbetet skulle organiseras. Dessa var detaljerade regler för gruvfolket - på klingande latin.

LÄS MER: Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden

LÄS MER: Järnhantering

LÄS MER: Engelbrektsupproret - bakgrund och orsaker

LÄS MER: Medeltida vetenskap och teknik

LÄS MER: Sverige och Norden på medeltiden

LÄS MER: Sveriges medeltid

Sala silvergruva

Sala silvergruva omnämns första gången 1511 och fick sina första privilegier 1512. Under Gustav Vasas tid blev gruvan en viktig inkomstkälla för kronan och gav som mest (1530- och 1540-talen) 3 000-4 000 kg silver per år.

Lönsamheten gick tillbaka efter 1550, då fyndigheten börjat sina. Dessutom medförde den ökade silverimporten från Amerika fallande priser på världsmarknaden.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur länge har man arbetat med järnhantering i Bergslagen?
     
  2. Resonera kortfattat kring varför bergsmännen utgjorde en viktig matfaktor inom svensk politik under medeltiden.
     
  3. Ungefär var i Sverige ligger Bergslagen?
     
  4. Varför behövdes mycket arbetskraft inom bergsbruket?
     
  5. Nämn några sätt som användes för att få arbetskraft till bergsbruket.
     
  6. Ge några exempel på ortsnamn som vittnar om att det funnits många tyskar i Bergslagen under medeltiden.
     

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 29 november 2022
Publicerad: 12 november 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska. För svenskar som...

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

L

Propagandans historia

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som...

M

Medeltidens sillmarknad i Skanör

Den 24 augusti varje år började sillfisket i Öresund. Det pågick till den 9 oktober. Den danske...

S

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna - svensk regent i en mörk tid

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna levde i gränslandet mellan medeltiden och den tidigmoderna tiden...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Ekonomi och handel på medeltiden

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Relaterade taggar

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Olympiska spelens historia

av: Mattias Axelsson
2022-02-09

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare) om de olympiska spelens (OS) historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Introduktion till Sveriges medeltid

av: Mattias Axelsson
2021-10-13

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om Sveriges medeltid.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Stockholms blodbad 1520 - orsaker, händelseförlopp och följder

av: Mattias Axelsson
2020-11-06

Nu i helgen är det 500 år sedan Stockholms blodbad ägde rum. Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia) går igenom vad som hände och bakgrunden.

 

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna