Juan och Evita Perón

År 1943 deltog Perón i en militärkupp och fick flera viktiga poster i den nya militärregeringen. Han blev populär bland många arbetare genom att samarbeta med fackföreningarna och införa lagar som bland annat gav högre löner, betald semester och bättre skydd på arbetsplatserna.

Under den här tiden träffade han skådespelerskan och radioprofilen Eva Duarte, som senare blev känd som Evita. Hon blev både hans hustru och en viktig politisk medarbetare. Perón försökte också öka sin popularitet genom att synas tillsammans med kända idrottare.

Peróns växande makt och hans nära samarbete med fackföreningarna skapade starkt motstånd inom militären och bland andra inflytelserika grupper. I oktober 1945 tvingades han lämna sina poster och fängslades. Men fackföreningarna och många arbetare krävde att han skulle friges.

Den 17 oktober 1945 organiserade fackföreningarna stora protester för att få Perón frigiven. Tiotusentals arbetare samlades i Buenos Aires och krävde att han skulle släppas. Många av demonstranterna kallades descamisados, som betyder ”de skjortlösa” och användes som ett namn på Peróns arbetaranhängare. Dagen blev senare en viktig högtidsdag för den politiska rörelse som växte fram kring Perón.

Perón frigavs och gifte sig med Eva Duarte (Evita) den 22 oktober 1945, fem dagar efter protesterna. I februari 1946 vann han ett val som i huvudsak betraktas som fritt och demokratiskt och blev Argentinas president. 

Evita blev snabbt en viktig länk mellan Juan Perón och landets arbetare. Hon höll tal i radio, besökte fabriker och tog emot människor som bad om hjälp. Många fattiga och arbetare såg henne som en person som lyssnade på dem, medan hennes motståndare ansåg att hon använde hjälpen för att stärka Peróns politiska makt.

Evita arbetade också för att kvinnor skulle få större politiskt inflytande. År 1947 fick Argentinas kvinnor rösträtt, och Evita drev en kampanj till stöd för reformen. Hon grundade senare ett kvinnoförbund inom den peronistiska rörelsen. I valet 1951 kunde argentinska kvinnor rösta i ett nationellt val för första gången, och flera kvinnor valdes då in i landets parlament.

Under Juan Peróns första år som president genomfördes flera reformer. Lönerna höjdes, arbetarnas rättigheter stärktes och staten satsade på sjukvård, utbildning och socialt stöd. Många industrier växte och levnadsstandarden steg för stora delar av arbetarklassen. Samtidigt begränsade regeringen pressfriheten och förföljde politiska motståndare.

Genom Eva Perón-stiftelsen delades mat, kläder, mediciner och andra förnödenheter ut till människor som behövde hjälp. Stiftelsen bidrog även till att bygga bland annat skolor, sjukhus och hem för barn och äldre. Verksamheten gjorde Evita mycket populär bland fattiga argentinare, som ofta kallade henne för ”de fattigas beskyddare”.

Samtidigt var stiftelsen omdiskuterad. Företag och fackföreningar förväntades bidra med pengar, och det var inte alltid tydligt hur tillgångarna användes. Evita blev därför både älskad och kritiserad. För många var hon en symbol för hopp och social rättvisa, medan andra såg henne som en del av ett styre som använde propaganda och stark politisk kontroll.

År 1952 dog Evita i cancer, endast 33 år gammal. Hennes död försvagade Perón eftersom hon hade varit en viktig länk mellan honom och arbetarna. Samtidigt hade Argentina drabbats av ekonomiska problem, och missnöjet med regeringen växte. Det förekom också korruption och anklagelser om att personer som var lojala mot Perón fick viktiga poster. År 1955 störtades Perón i en militärkupp och tvingades lämna landet. Militären tog över makten och försökte förbjuda den politiska rörelse som hade vuxit fram kring honom. Trots det behöll Perón ett starkt stöd bland många argentinare. 

Evita har fortsatt att vara en känd och omdiskuterad person i Argentina och i resten av världen. Hennes liv skildras bland annat i musikalen Evita, som hade premiär 1978 och senare även blev film.
 

S  LÄS MER: Argentinas historia

M  LÄS MER: Evita Peróns död

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
 

Litteratur:
Edwin Williamson, The Penguin History of Latin America, Penguin UK, 2009
Robert D Crassweller, Perón – and the enigmas of Argentina, Norton, 1988 

FÖRFATTARE

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare