Kvinnorättskämpen Emmeline Pankhurst

Fredagen den i mars 1912 kastade Emmeline Pankhurst sin första sten. Stenen kastades mot den brittiske premiärministerns bostad på Downing Street nr 10 i London. Samma dag kastades flera stenar vid Picadilly, Oxford Street och Regent Street. Stenkastarna var kvinnor som tröttnat på att bli förlöjligade i det brittiska parlamentet. Det de manliga parlamentsledamöterna skrattade åt var kvinnornas krav på rösträtt.
M

Emmeline Pankhurst talar till en folkmassa, 1913.

I England hade kampen för kvinnlig rösträtt inletts 1866 med en begäran undertecknad av 1499 kvinnor. Emmeline Pankhurst hade grundat Kvinnornas Sociala och Politiska Förbund 1903 (mer känt som suffragettrörelsen, se nedan). Men kvinnornas arbete för förändring gick trögt. Ingenting tycktes hända och kvinnornas kamp kom att förändras. "Handling. Inte ord!" blev valspråket för de brittiska kvinnorättskämparnas kampanj för rösträtt.

Ville hamna i fängelse för att få uppmärksamhet

I oktober 1905 arresterades Emmelines dotter Christabel Pankhurst och ytterligare en åsiktsfrände, Annie Kenney, efter ett bråk med en polisman. De satt i fängelse en vecka.

ANNONS

1906 fängslades 11 suffragetter, som de kallades efter det latinska ordet suffragium som betyder rösträtt. De tog hellre fängelsestraff istället för böter för störande demonstrationer i underhuset. Anledningen till att man valde fängelsestraff var helt enkelt att hela rättsfallen på så vis fick större uppmärksamhet i massmedia - vilket var syftet med suffragetternas "militanta" metoder.

Hungerstrejkade för att få sina röster hörda

Suffragetterna fortsatte sin kamp för uppmärksamhet. Eftersom arresteringarna blev vanligare och vanligare minskade massmediernas uppmärksamhet för kvinnokampens sak. Då började suffragetterna hungerstrejka i fängelset. Fängelseledningen bemötte detta drag med att tvångsmata dem med hjälp av slangar via näsan. Men regeringen tyckte att tvångsmatning kändes fel och utfärdade istället en lag som innebar att de hungerstrejkande tillfälligt kunde släppas för att undvika att de skulle dö i häktet. Den s.k. katt- och råttalagen medgav att polisen kunde häkta kvinnorna på nytt när de återhämtat sig.

Förklarade krig mot staten

I slutet av januari 1913 deklarerade Emmeline Pankhurst i ett tal: "Orden för denna rörelse är Krig igen. Denna eftermiddag förklarar vi gerillakrig. Det är risk för att vi förlorar förtroendet, inte bara för regeringen, utan också för den vanliga mannen. Vilket är svaret på alla dessa knep? Kampanda!"

Pankhurst arresteras
Bild: Imperial War Museums
Emmeline Pankhurst blir arresterad utanför Buckingham Palace i maj 1914 efter att ha försökt ställa krav på kungen om kvinnlig rösträtt.

Fönsterkrossningen fortsatte, byggnader sattes i brand och allmänna möten stördes.

1913 skördade kampen för kvinnornas rösträtt sitt första offer. På den klassiska galopptävlingen "the Derby" kastade sig suffragettveteranen Emily Wilding Davison i banan för att fånga tyglarna på kung George's häst och därmed stoppa loppet. Hon klarade inte sitt uppdrag utan skadades i stället dödligt av hästen. Suffragetterna hade fått sin första martyr.

ANNONS

Första världskriget ledde till kvinnlig rösträtt

1914 bröt första världskriget ut. Emmeline Pankhurst avbröt kampen tillfälligt och erbjöd istället männen att kvinnorna under kriget skulle ta deras plats på hemmaplan som fabriksarbetare, ambulansförare, busschaufförer, poliser och så vidare.

Kvinnornas enorma insatser på hemmafronten under kriget gjorde att det blev allt svårare för politikerna att förneka dem politisk jämställdhet i form av lika rösträtt. I Storbritannien infördes kvinnlig rösträtt 1918. I Sverige, där vi hade rösträttskämpar med liknande glöd som Emmeline Pankhursts, fick kvinnorna rösträtt 1921.

LÄS MER: Christabel Pankhurst och suffragetterna

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

LÄS MER: Grupper utan rösträtt under 1800-talet och 1900-talet

LÄS MER: Kampen om rösträtt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet

LÄS MER: Rösträttsfrågan

LÄS MER: Kvinnan som huvudperson

PODCAST: Införandet av allmän och lika rösträtt

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kastade Emmeline Pankhurst och andra kvinnor stenar mot olika platser i London år 1912?
     
  2. Vilken slogan användes av Kvinnornas sociala och politiska förbund i deras kamp för kvinnlig rösträtt?
     
  3. Varför valde suffragetterna att sitta i fängelse istället för att betala böter efter att ha demonstrerat?
     
  4. Hur bemötte fängelseledningen suffragetternas hungerstrejker och vad var katt- och råttalagen?
     
  5. Ge exempel på några av de yrken kvinnor tog över under första världskriget.
     
  6. Hur påverkade första världskriget kampen för kvinnlig rösträtt i Storbritannien? Beskriv hur kvinnornas roll ändrades under första världskriget och hur det påverkade deras kamp för rösträtt.
     

 

Litteratur:
Paula Bartley, Emmeline Pankhurst, Routledge, 2002
Martin Pugh, The Pankhursts, Random House, 2013
Barbera Cady, Icons of the 20th Century - 200 Men and Woman who have made a difference, Könemann Verlagsgesellschaft mbH, 1998
James Park, Icons a An A-Z guide to the people who shaped our time, Macmillan Publishing Company, 1992

 

Text: Göran Tivenius, författare och f.d. frilansmedarbetare i Sveriges Radio.
 

Senast uppdaterad: 28 oktober 2023
Publicerad: 24 november 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
Kvinna med bunden fot

Fotbindning - en smärtsam tusenårig kinesisk tradition

Fotbindning blev en kinesisk tradition från och med slutet av 900-talet. Seden sägs härstamma från...

SO-rummet bok
M
Selma Lagerlöf

Nils Holgerssons resa

Selma Lagerlöf föddes 1858 på gården Mårbacka i Värmland. Den lilla flickan hade en höftskada som...

SO-rummet bok
M
Kipling

Rudyard Kipling och Djungelboken

Rudyard Kipling föddes 1865 i Indien och skickades som sexåring till England för att gå i skola....

SO-rummet bok
S
Rösträttsaktivister

Demokratin och välfärdens motor

Under den första hälften av 1900-talet upplevde folkrörelserna sin storhetstid. Demokratins...

SO-rummet bok
M
Berlinmuren

Demokratins globala vågor

Mänskligheten har under de senaste 100 åren firat segrar som få kunde föreställa sig innan...

SO-rummet bok
M
Fira demokratin, PR-bild

Demokratin idag och i början av 1900-talet

Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika...

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Kända personer 1776-1914

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Hi

Kända personer 1914-1991

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sh

Feminism

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...

Relaterade taggar

Hi
Demonstration

Rösträttsfrågan

Rösträttsfrågan var en av de stora politiska frågorna under slutet av 1800-talet och de första...

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Hi
Jeanne d'Arc

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Hi
Civil olydnad

Civil olydnad

Civil olydnad är en form av motstånd utan våld som går ut på att öppet trotsa en av myndigheterna...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Folkomröstningar i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

+ Lyssna