M
Tagg
Luciatåg
Luciafirandet är faktiskt den enda sedvänjan vi har som är unikt svensk.

Lucia

Lucia firas den 13 december och är en svensk tradition som vid sidan av advent inleder julfirandet i Sverige. Luciatraditionen förs idag vidare av bl.a. landets skolor.

Italienare som den 13 december gästar Sverige förvånas alltid över hur ivrigt de lutheranska svenskarna firar det sicilianska helgonet Lucia som i sitt hemland inte alls blir föremål för sådan uppmärksamhet. Men det enda hon har gemensamt med sin italienska namne är just namnet.

Lucia firas på många nivåer. För det första har vi den officiella. Det kan vara en lokaltidning som anordnar en "luciatävling", dvs, läsarna får välja en av ett antal avporträtterade flickor. Hon blir huvudperson i det luciatåg som uppträder på t.ex. pensionärshem och sjukhus. I sitt följe har hon som "tärnor" de övriga aspiranterna från tävlingen, och de sjunger den traditionella luciasången, medan de går i procession med händerna lyfta framför sig som i bön.

ANNONS

ANNONS

Lucia är klädd i en vit fotsid särk med ett rött band om livet samt en krans av lingonris på huvudet. I den finns ljuspipor för levande ljus eller också - med tanke på eldfaran - elektrisk belysning. Ljuskransen ska ge illusion av helgongloria. Ofta följer det ytterligare uppvaktning, t.ex. ett antal "stjärngossar", som egentligen hör hemma i ett helt annat sammanhang av julfirandet. Tillsammans bildar de en kör med en repertoar av julvisor.

Den andra sortens luciafirande skiljer sig till det yttre inte från det första men utspelas i en mer privat miljö - en skola, en föreningslokal eller ett församlingshem, och där serveras då luciakaffe med de vetebullar, smaksatta med saffran, som kallas lussekatter och bakas i sinnrika former som de ärvt från det gamla svenska julfirandets speciella julbröd.

Det tredje sättet att fira lucia är familjens - en förälder eller äldre syskon stiger upp tidigt och dukar kaffebricka med lussekatter, varpå familjens yngsta medlem agerar lucia och det i allmänhet blir den ende ännu sovande - den andre föräldern i huset - som väcks av luciasången.

Vad är bakgrunden till denna säregna fest i vintermörkret? Ja, inte är det helgonet nere i Italien. Hur konstigt det än kan låta är lucia en uppenbarelseform av ett helt annat och mycket olikartat medeltidshelgon, Sankt Nikolaus. När reformationen nådde Nordeuropa blev kulten av helgon förbjuden, men somliga, särskilt skolbarnens givmilde skyddspatron Nikolaus, visade det sig svårt att avstå ifrån. Då ersatte tyskarna den skäggige helgonbiskopen med Jesusbarnet och flyttade utdelandet av gåvor från Nikolausdagen den 6 december till julen.

ANNONS

Under 1600- och 1700-talen fyllde Jesusbarnet, framställt av en flicka, klädd i vitt linne och med ljuskrans i håret, denna roll i Tyskland, liksom i tyska eller tyskpåverkade kretsar i Sverige, men förmådde här inte slå rot i julfirandet utan flyttades till luciadagen. Tidiga morgnar vid den här tiden brukade nämligen svenskarna alltsedan medeltiden äta och dricka ända upp till sju frukostar i rad som en förberedelse inför fastan före julen som började när solen gick upp på morgonen den 13 december.

herrgårdar i Västsverige förvandlade man på 1700-talet det tyska Jesusbarnet till en sorts värdinna i detta kalasande. Hon tog då över dagens mycket lämpliga helgonnamn (Lucia har med latinets lux , ljus, att göra!). Brännvinet och fläsket ersattes under 1800-talet av mera spartansk mat och dryck: lussekatter och kaffe. Först mot 1800-talets slut blev Lucia känd i resten av Sverige, och det första luciatåget anordnades i Stockholm 1927. Sådana kriongelikrokar kan en folksed vandra!

LÄS MER: Det svenska luciafirandets historia

LÄS MER: Advent och luciafirandet

LÄS MER:  Advent, lucia och julfirandet förr

LÄS MER: Julens och det svenska julfirandets historia

LÄS MER: Kristna traditioner och högtider

LÄS MER: Advent - en stämningsfull högtid

Litteratur:
Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget Bokförlag, 2010
Jan-Öjvind Swahn, Den svenska julboken, Wiken, 1993
Nils-Arvid Bringéus, Årets festseder, LT förlag, 1976
Julius Ejdestam, Våra folkfester, Rabén & Sjögren, 1971
Carl Henrik Martling, Kyrkans år och dagar, Verbum, 1993
Ebbe Schön, Folktrons år: gammalt skrock kring årsfester, märkesdagar och fruktbarhet, Rabén & Sjögren, 1989
Jonas Frykman (red.) och Orvar Löfgren (red.), Svenska vanor och ovanor, Natur och Kultur, 1991
Christer Topelius, En årsrunda: 75 helger, högtider och gamla bemärkelsedagar, Tiden, 1989


FÖRFATTARE

Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare
Omarbetad version av ett avsnitt i en publikation utgiven av Svenska institutet.
Webbplats: Svenska institutet

Här nedan hittar du material som handlar om luciafirandets historia.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Lucia

M
Nu är det jul igen

Advent, lucia och julfirandet förr

av: Jane Fredlund
2023-11-16

Advent, lucia och jul har i Sverige genomgått många förändringar över tid. Adventsljus, som nu är en tradition, började tändas först på 1870-talet och adventsstjärnor blev inte populära förrän på 1940-talet. Luciafirandet var tidigare endast kopplat till de borgerliga hemmen, och blev först under 1900-talet vanligt i hela landet. Julfirandet har också utvecklats, från att ha varit en tid med fokus på mat och dryck, till dagens mer kommersiella firande med julklappar och granar - vilket började spridas från Tyskland under 1800-talet. Fastän många av dessa traditioner är relativt nya, utgör de idag självklara delar av det svenska julfirandet...

+ Läs mer

S

Advent och luciafirandet

av: Jan Arvid Hellström
2020-07-13

Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar fram till och med julaftonen och inkluderar fyra söndagar som brukar kallas: första, andra, tredje och fjärde advent. Under den här perioden i december äger också luciafirandet rum, som i likhet med adventsfirandet med tiden har utvecklats till en ljusfest i vintermörkret...

+ Läs mer

L

Det svenska luciafirandets historia

av: Eva Österlund
2012-12-10

"Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt gläns av din fägring" eller kanske "Natten går tunga fjät rund gård och stuva". Vi har alla sjungit de där sångerna. En extra tidig morgon i skolan, på arbetsplatsen eller på dagis med våra barn. Det svenska luciafirandet är en tradition som grundar sig i folktro, legender och historiska fakta...

+ Läs mer

Länkar om Lucia

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS