Lucia
Lucia firas den 13 december och är en svensk tradition som vid sidan av advent inleder julfirandet i Sverige. Luciatraditionen förs idag vidare av bl.a. landets skolor.
Italienare som den 13 december gästar Sverige förvånas alltid över hur ivrigt de lutheranska svenskarna firar det sicilianska helgonet Lucia som i sitt hemland inte alls blir föremål för sådan uppmärksamhet. Men det enda hon har gemensamt med sin italienska namne är just namnet.
Lucia firas på många nivåer. För det första har vi den officiella. Det kan vara en lokaltidning som anordnar en "luciatävling", dvs, läsarna får välja en av ett antal avporträtterade flickor. Hon blir huvudperson i det luciatåg som uppträder på t.ex. pensionärshem och sjukhus. I sitt följe har hon som "tärnor" de övriga aspiranterna från tävlingen, och de sjunger den traditionella luciasången, medan de går i procession med händerna lyfta framför sig som i bön.
ANNONS
ANNONS
Lucia är klädd i en vit fotsid särk med ett rött band om livet samt en krans av lingonris på huvudet. I den finns ljuspipor för levande ljus eller också - med tanke på eldfaran - elektrisk belysning. Ljuskransen ska ge illusion av helgongloria. Ofta följer det ytterligare uppvaktning, t.ex. ett antal "stjärngossar", som egentligen hör hemma i ett helt annat sammanhang av julfirandet. Tillsammans bildar de en kör med en repertoar av julvisor.
Den andra sortens luciafirande skiljer sig till det yttre inte från det första men utspelas i en mer privat miljö - en skola, en föreningslokal eller ett församlingshem, och där serveras då luciakaffe med de vetebullar, smaksatta med saffran, som kallas lussekatter och bakas i sinnrika former som de ärvt från det gamla svenska julfirandets speciella julbröd.
Det tredje sättet att fira lucia är familjens - en förälder eller äldre syskon stiger upp tidigt och dukar kaffebricka med lussekatter, varpå familjens yngsta medlem agerar lucia och det i allmänhet blir den ende ännu sovande - den andre föräldern i huset - som väcks av luciasången.
Vad är bakgrunden till denna säregna fest i vintermörkret? Ja, inte är det helgonet nere i Italien. Hur konstigt det än kan låta är lucia en uppenbarelseform av ett helt annat och mycket olikartat medeltidshelgon, Sankt Nikolaus. När reformationen nådde Nordeuropa blev kulten av helgon förbjuden, men somliga, särskilt skolbarnens givmilde skyddspatron Nikolaus, visade det sig svårt att avstå ifrån. Då ersatte tyskarna den skäggige helgonbiskopen med Jesusbarnet och flyttade utdelandet av gåvor från Nikolausdagen den 6 december till julen.
Under 1600- och 1700-talen fyllde Jesusbarnet, framställt av en flicka, klädd i vitt linne och med ljuskrans i håret, denna roll i Tyskland, liksom i tyska eller tyskpåverkade kretsar i Sverige, men förmådde här inte slå rot i julfirandet utan flyttades till luciadagen. Tidiga morgnar vid den här tiden brukade nämligen svenskarna alltsedan medeltiden äta och dricka ända upp till sju frukostar i rad som en förberedelse inför fastan före julen som började när solen gick upp på morgonen den 13 december.
På herrgårdar i Västsverige förvandlade man på 1700-talet det tyska Jesusbarnet till en sorts värdinna i detta kalasande. Hon tog då över dagens mycket lämpliga helgonnamn (Lucia har med latinets lux , ljus, att göra!). Brännvinet och fläsket ersattes under 1800-talet av mera spartansk mat och dryck: lussekatter och kaffe. Först mot 1800-talets slut blev Lucia känd i resten av Sverige, och det första luciatåget anordnades i Stockholm 1927. Sådana kriongelikrokar kan en folksed vandra!
LÄS MER: Det svenska luciafirandets historia
LÄS MER: Advent och luciafirandet
LÄS MER: Julens och det svenska julfirandets historia
LÄS MER: Kristna traditioner och högtider
LÄS MER: Advent - en stämningsfull högtid
Text: Jan-Öjvind Swahn, kulturhistoriker och författare
Omarbetad version av ett avsnitt i en publikation utgiven av Svenska institutet.
Webbplats: Svenska institutet
Här nedan hittar du material som handlar om luciafirandets historia.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Lucia
Advent och luciafirandet
Advent inleder det kristna kyrkoåret och infaller den fjärde söndagen före jul. Adventstiden varar fram till och med julaftonen och inkluderar fyra söndagar som brukar kallas: första, andra, tredje och fjärde advent. Under den här perioden i december äger också luciafirandet rum, som i likhet med adventsfirandet med tiden har utvecklats till en ljusfest i vintermörkret...
Det svenska luciafirandets historia
"Sankta Lucia, ljusklara hägring, sprid i vår vinternatt gläns av din fägring" eller kanske "Natten går tunga fjät rund gård och stuva". Vi har alla sjungit de där sångerna. En extra tidig morgon i skolan, på arbetsplatsen eller på dagis med våra barn. Det svenska luciafirandet är en tradition som grundar sig i folktro, legender och historiska fakta...
Länkar om Lucia
Därför firar vi lucia som vi gör idag
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om varför vi firar Lucia. I Sverige firar vi lucia den trettonde december. För många associeras säkert dagen med tidiga, mörka och kalla morgnar, doften av lussekatter och pepparkakor. Och såklart luciatågen som lyser upp med tända ljus och sång. Men hur växte dagens högtid fram?
Hermans historia: Santa Lucia
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1999) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här berättas den grymma historien om Lucia från Syracusa som dog en kvalfull martyrdöd år 304. Herman ger också bakgrunden till det märkliga faktum att det protestantiska Sverige är det enda land i världen som firar det katolska helgonet Santa Lucia.
Luciafirande utan kopplingar till helgonet
Artikel i tidningen Populär Historia där Katarina Harrison Lindbergh berättar om luciafirandets historia. Det moderna lussefirandet föddes 1927, men traditionen att lysa upp årets längsta natt är betydligt äldre än så.
ANNONS
ANNONS
Varför firar vi Lucia?
Pedagogisk genomgång (5:18 min) som handlar om varför vi firar Lucia. Materialet presenteras av Studi.se.
Vem var Lucia?
Mycket enkel genomgång (5:13 min) av "Blå ugglan" som förklarar vem Lucia var och varför vi firar lucia.
Högtider och traditioner
På den här webbplatsen finns över 250 frågor och svar om svenska (och några andra) högtider och traditioner. Sajten drivs av Mattias Axelsson som jobbar som gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Julen och julfirande
På YouTube finns några gamla bildspel producerade av Pogo Pedagog med berättelser om julen och hur julen firades förr i tiden i bondesamhället. Här berättas om Lucialegender, lussefirande, julfirande och jultraditioner. Bildspelen riktar sig främst till barn på mellanstadiet.
Julafton, juldagen och julens helgon
På Historiska museets webbplats hittar du fakta om julafton, juldagen och julens alla helgon. I Sverige är det numera julaftonen som blivit julens viktigaste dag. Men på andra håll är det fortfarande juldagen som är den stora dagen. Under medeltiden betecknades dagarna före stora helgdagar med det latinska ordet vigilia, vaka, och innebar ursprungligen att man bokstavligen vakade hela natten med bön och läsning...
Ljusets helgon populärt i Norden
Kort artikel i tidningen Populär Historia som belyser det svenska luciafirandet och dess bakgrund. Att den sicilianska martyrjungfrun Lucia firas i Sverige kan förklaras med att hennes dödsdag i den gamla nordiska kalendern sammanföll med årets längsta natt – ett särdeles mytomspunnet datum...
Jul : Wikipedias länksida
Wikipedias länkportal om julen. Här hittar du massor av artiklar som handlar om julen och julfirandet; tomtar, julmat, julsånger med mera.
Svenska högtider och traditioner : Wikipedias länksida
Länksida i Wikipedia där du hittar artiklar om svenska högtider och traditioner. Här kan du läsa om påsk, Valborgsmässoafton, 1:a maj, midsommar, Mårtensdagen, Lucia, jul, nyårsafton, Sveriges nationaldag, FN-dagen, internationella kvinnodagen, mors dag m.m.
Julens traditioner
På Historiesajten kan du läsa om julens traditioner. Hur firade man jul förr i tiden och hur länge har vi haft de olika traditionerna och sederna och var kommer de ifrån? Här får du reda på svaren då det berättas om allt från adventsfirande och Luciafirande till julfirandet och dess traditioner.
Julen och julfirandet
Juligen.se är en heltäckande webbplats om julen som riktar sig till både små och stora. Här hittar du massor av information och historia om julens alla traditioner. Du kan också läsa om advent, Lucia, nyår m.m.
Julfirandet
Wera Medias webbplats om julfirandet och allt som hör därtill. Julen i Sverige firas i nästan två månader. Vi ser med glädje fram emot julafton, och förutom alla förberedelserna finns det mycket annat vi gör som har blivit en del av vårt julfirande idag. Men hur kom dessa traditioner till och vad ligger bakom dem?
Fakta om svenska högtider och traditioner
Nordiska museets faktasida om våra svenska högtider och traditioner. Välj bara en årstid och någon av dess högtider. Webbplatsen är omfångsrik och innehåller information om alla av våra svenska högtider och traditioner. Här berättas givetvis också om deras ursprung och historia.