Gudrid och Frejdis - vikingakvinnorna som seglade till Amerika

Källorna till vikingarnas färder från Grönland till Vinland, det vill säga Amerika, namnger två kvinnor som deltog i expeditionerna - och inte bara deltog, utan hade centrala och drivande roller. Vad kan vi säga om dem idag drygt tusen år senare? Går det att lita på dessa källor? Hur mycket verklig kunskap om Gudrid Torbjörnsdotter och Frejdis Eriksdotter har överlevt?
M

Erik Rödes saga skildrar ett vikingatida försök att kolonisera Amerika. Två kvinnor ska ha spelat centrala roller. Vad vet vi om dem?

Handskrifter, utgrävningar och DNA-analyser

Det finns tre skriftliga källor som nämner Gudrid och Frejdis, nämligen de två bevarade versionerna av Erik Rödes saga och den enda överlevande texten till Grönlänningasagan. Dessutom finns materiella lämningar som grävts ut av arkeologer samt ett intressant tillägg som tagits fram genom DNA-analyser.

Allt detta pekar mot en bestämd tidsperiod när händelserna ska ha ägt rum, nämligen decennierna kring år 1000, vad vi i Norden brukar se som slutet av vikingatiden och vad resten av Europa kallar slutet av tidig medeltid.

ANNONS

ANNONS

Först ska vi granska Erik Rödes saga, som antas ha skrivits under andra delen av 1200-talet och som har överlevt i två isländska handskrifter, en från tidigt 1300-tal och en från 1420-talet. Författaren är okänd, men har förmodligen arbetat utifrån en äldre, muntlig tradition. Berättelsen innehåller åtskilliga fantastiska element, så håll i er, för vi kommer passera minst en zombie.

Att leda en expedition till Vinland

Flera forskare har påpekat att sagan borde bära Gudrids namn snarare än Eriks, för hon är den mer centrala gestalten. Hon föds på Island men familjen emigrerar till Grönland där faderns vän Erik Röde redan etablerat en koloni. De får jord att bruka av Erik, och Gudrid gifter sig med en av hans söner, Torsten. Torsten avlider dock under en epidemi - och vaknar som vandöd för att ge sin änka goda råd.

Gudrids far avlider också, och eftersom Gudrid står som arvinge är hon nu en synnerligen rik änka.

Snart gifter Gudrid om sig med den den framgångsrike isländske köpmannen Torfinn Karlsämne, och det är nu som Vinland kommer in i bilden. Ett okänt land i väster har upptäckts av Erik Rödes överlevande söner, men sönerna har inget intresse av att kolonisera. De äger trots allt rika gårdar på Grönland. Gudrid och Torfinn tänker sig dock en gyllene framtid i den nya världen, och med hennes arv och hans förmögenhet är de resursstarka nog att sätta planerna i verket.

Tre skepp rustas, tillräckligt stora för att rymma 140 personer och den boskap de väntar sig behöva. Två av dem som följer med är Frejdis - en oäkta dotter till Erik Röde - och hennes make. Man seglar västerut och upptäcker det klippiga Helluland och det skogiga Markland. Senare siktar man ännu en kust och upptäcker att det är ett rikt område man kommit till. En bas upprättas på Strömsön, en ö i en fjord.

Denna första höst i det nya landet föds Gudrids och Torfinns son Snorre.
 

Karta
Bild: Simeon Netchev
Den väg historiker misstänker att vikingarna seglade till Nordamerika - från Grönland via Baffin Island och Labrador till Newfoundland.

Vilket folk var det nordborna mötte?

Vintern blir hård och hungern stor, men till våren skickar man en expedition söderut för att upptäcka det nya landet. Vår anonyma författare tycks ha hört två versioner av händelseförloppet, dels att Gudrid stannar på Strömsön med Snorre och en del av folket under hennes och Torfinns befäl, dels att hon följer med på upptäcktsfärden. Frejdis följer definitivt med. En mindre styrka seglar istället norrut med ett av skeppen.

ANNONS

ANNONS

Torfinn leder expeditionen söderut och upprättar en ny bas vid en flodmynning i ett rikt, varmare område som han kallar för Hop. Här inträffar den första kontakten med vad författaren kallar skrälingar. Det är det ord som nordborna använde för Grönlands inuiter. Forskare har diskuterat vilket nordamerikanskt ursprungsfolk det skulle kunna vara fråga om - kanske Algonquin eller Mi'kmaq, eller ett av de folk som utrotades under den senare europeiska kolonisationen? Eller är det faktiskt fråga om inuiter? Frågan lär aldrig få ett svar. I brist på bättre alternativ fortsätter jag därför använda originaltextens "skrälingar".

Frejdis tar till vapen

Först bedriver man byteshandel med främlingarna, men skrälingarna skräms av en av nordbornas tjurar och flyr. När de kommer tillbaka är det med en anfallsstyrka. Striden blir hård, och nordborna tar till flykten. Männen hånas dock av Frejdis:

Varför springer ni undan från sådana ynkryggar, så storartade män som jag trodde skulle slakta dem som boskap. Om jag hade vapen tror jag att jag skulle slåss bättre än var och en av er.

Hon försöker dock följa med i flykten, men eftersom hon är gravid kan hon inte springa tillräckligt snabbt. Hon tar då svärdet från en fallen krigare, och "drog [...] särken från ena bröstet och slog svärdet mot det. [Skrälingarna] blev rädda och sprang undan och till sina skepp och for iväg". [Samtliga översättningar av Joakim Liljegren.]

Misslyckandet ett faktum

Nordborna har blivit tillräckligt skakade av angreppet för att överge Hop och segla tillbaka till sin första basen på Strömsön. I den version som säger att Gudrid stannade där, har hela expeditionen ägt rum under en sommar, men i den version som säger att hon följde med har man tillbringat en vinter i Hop. De som seglade norrut har inte kommit tillbaka, och man söker efter dem. Men efter att en av Erik Rödes söner skjutits ihjäl av en enfoting - en blixtsnabb, enbent sagovarelse - ger man upp och återvänder till Strömsön.

En andra eller möjligen tredje vinter passerar. Osämja utbryter när män som inte har något kvinnligt sällskap börjar bråka med de som är gifta. När våren kommer ger man till sist upp. Kolonin kommer inte kunna överleva bland krigiska grannar, och de två återstående skeppen sätter kurs mot Grönland.

Gudrid och Torfinn bosätter sig med lille Snorre på Torfinns gård på Island, och författaren avslutar sin saga med att hela tre medlemmar av den släkt som Gudrid blev anmoder till skulle avancera till posten som biskop.

En historisk roman?

Så långt texten från 1200-talet, eller åtminstone dess avskrifter från 1300- och 1400-talen. Vad kan vi säga om den? Den märkliga skildringen av hur skrälingarna går till anfall efter att ha skrämts av en tjur låter som ett försök att dölja en mindre smickrande berättelse; kanske nordborna betedde sig odiplomatiskt mot en första, mindre grupp skrälingar bara för att upptäcka att många fler fanns i närheten. Men varför skulle den gravida, beväpnade Frejdis ha skrämt dem så - och är det egentligen meningslöst att försöka dra historiska slutsatser av en skildring som innehåller en vandöd make och ett enbent troll?

Erik Rödes saga har uppenbarligen inslag som är avsedda att underhålla, och den skrevs ner minst 150 år efter att de händelser som skildras ska ha utspelat sig. Att det förmodligen fanns en äldre, muntlig tradition hjälper inte mycket. Forskning har visat att berättare vanligen anpassar berättelsen till sin tid och sin publik, och under 150 år av anpassningar måste en hel del ha hunnit ändras. Kanske var det den vägen som de spännande inslagen om enfotingar och gengångare kom in?

Karta till historien

Samtidigt finns detaljer som stämmer bättre med ett verkligt historiskt kolonisationsföretag än med en äventyrsberättelse, inte minst att man till sist inser att man snöpligen måste ge upp och segla tillbaka. När vi bedömer trovärdigheten i den isländska traditionens uppgifter måste vi också komma ihåg Skálholtskartan. Originalet till denna karta ritades 1570, då en ung lärare försökte sammanfatta all information om färderna i väst som överlevt till hans tid. Endast avritningar har överlevt, men dessa var ändå tillräckligt exakta för att hjälpa arkeologerna att hitta den legendariska fyndplatsen L'anse aux Meadows på Newfoundland.

Mycket mer kan sägas både om denna fyndplats och om källkritiska aspekter på Erik Rödes saga, men vi ska nu titta närmare på den andra bevarade skildringen av kolonisationsförsöken - Grönlänningasagan.

Grönlänningasagan skrevs troligen på 1200-talet, minst 150 år efter Gudrid och Frejdis dagar, och den finns bevarad i en isländsk handskrift som kom till åren kring 1390. Liksom när det gäller den jämngamla Erik Rödes saga är författaren okänd och antas ha arbetat utifrån en äldre, muntlig tradition.

ANNONS

ANNONS

Från Grönland till Vinland

Sagan berättar hur Grönland koloniseras av Erik Röde, hur en viss Bjarni siktar nytt land i väster och hur Eriks son Leif börjar utforska det och döper det till Vinland. Leifs bror Torvald leder nästa expedition, men dödas av en skrälings pil (se ovan).

Gudrid dyker upp när hon och hennes förste make, norrmannen Torir, leder kolonisatörer från Island till Grönland. Väl där avlider Torir, och Gudrid gifter om sig med Torsten Eriksson, den tredje av Erik Rödes söner. Torsten vill hämta hem sin bror Torvalds kropp. Han tar med Gudrid och tjugofem man, men färden misslyckas och man får återvända till Grönland.
Sedan följer samma övernaturliga episod som i Erik Rödes saga - Torsten blir sjuk och dör, men återvänder som vandöd och spår Gudrid. Inte långt därefter lägger den rike Torfinn Karlsämnes skepp till på Grönland, och tycke uppstår mellan honom och Gudrid. De gifter sig, och snart planerar paret ett nytt försök att kolonisera Vinland. Gudrid beskrivs som den drivande kraften bakom projektet. De ger sig av med sextio män och fem kvinnor, boskap och allt annat de behöver för en permanent bosättning, och Leif Eriksson låter dem låna Leifsbodarna, den bas han och hans män upprättade vid den första landstigningen.

Frejdis tar till yxan

Precis som tidigare expeditioner berättat passerar kolonisatörerna det klippiga Helluland och det skogiga Markland, och siktar sedan Vinland. Man etablerar sig, och precis som i Erik Rödes saga föds nu Gudrids och Torfinns son Snorre. Man börjar också handla med skrälingarna, men efter att en av dessa försökt ta nordbornas vapen och dödats anfaller en stor skara skrälingar basen. De slås tillbaka, men omgiven av fientliga grannar har kolonin ingen chans att överleva och när våren kommer seglar man tillbaka till Grönland. Gudrid, Torfinn och Snorre slår sig med tiden ner på Island, och liksom i Erik Rödes saga sägs Gudrid få många efterkommande varav tre blir biskopar.

Grönlänningasagan innehåller dock ytterligare ett kolonisationsförsök. Det är Frejdis, Erik Rödes dotter, som här ges en allt annat än smickrande framtoning. Hon sägs ha gift sig med den obetydlige Torvard eftersom denne är rik, och hon dominerar honom fullständigt. På Grönland tar hon initiativ till ny resa tillsammans med två isländska bröder, men manövrerar dem in i ett underläge och lurar väl i Vinland sin make att ta livet av islänningarna och deras män - själv hugger hon med en yxa ihjäl fem kvinnor som följt med bröderna.

Medeltida kvinnoförakt?

Kan vi då dra några slutsatser om verkliga historiska händelser av Grönlänningasagan och Erik Rödes saga? Kanske. Historiker har försiktigt identifiera det klippiga Helluland med dagens Baffin Island och det skogiga Markland med Labrador. Vinland skulle kunna vara Newfoundland och de andra delar av dagens Kanada som man kommer till om man fortsätter segla västerut.

Berättelsen om Frejdis illdåd i Grönlänningasagan stämmer dock så väl in på det medeltida kvinnoföraktets litterära grepp att vi måste sätta frågetecken för den; onda, listiga kvinnor som dominerar sina makar och lurar dem att begå brott tillhör den medeltida litteraturens vanligaste skurkar. Inget tyder på att Frejdis mordiska eskapader är annat än en uppdiktad berättelse avsedd att spela på mäns rädslor.

ANNONS

ANNONS

De två sagorna anses alltså vara från 1200-talet och baserade på muntlig tradition som kanske härstammade från tiden kring år 1000, men som likt all muntlig tradition förändrats när den gått från berättare till berättare. Anledningen till att traditionen tecknades ner kan enligt Harrison och Svensson (se källförteckningen) vara att folk kring kyrkan i isländska Hólar, där en av de som utpekas som Gudrids ättlingar varit biskop, samlade och skrev ner äldre berättelser för att stärka sin position. De behövde en berömd förgrundsfigur, och att det blev just Gudrid var kanske för att hon kunde visas upp som en historisk parallell till den första abbedissan i benediktinerklostret Reynistad, grundat 1295. Detta skulle vara bakgrunden till Erik Rödes saga, där Gudrid till sist bosätter sig nära platsen där klostret skulle komma att ligga.

En historisk kändis

I Grönlänningasagan bosätter hon sig istället på gården Glaumbær, som såvitt vi vet blev säte för en mäktig familj först på 1280-talet. Att förknippa en historisk kändis med en gård för att öka gårdens berömmelse var dock ett känt grepp under medeltiden. Den heliga Birgitta skulle på samma sätt komma att kopplas till gården Finsta. Att man kopplat en gård och kanske även en abbedissa till Gudrid tyder på att folk i allmänhet kände till henne. Att hon och Frejdis dyker upp i två jämförelsevis jordnära berättelser visar att det funnits en levande tradition kring dem, och gör det troligt att de existerat.

Detaljerna kring deras liv är svårare att fastställa. Vi ska här nedan återvända till den frågan i det tredje som handlar om den främsta anledningen till att historiker ändå fäster visst avseende vid de två sagorna: utgrävningarna vid L'Anse aux Meadows på Newfoundland.

Upptäckten vid L'Anse aux Meadows

Om de två texterna skrevs när man tror måste minst 150 år ligga mellan författarna och de eventuella expeditionerna. Närhet i tid är ett av de viktigaste kriterierna när man bedömer en källa, och under ett och ett halvt århundrade hinner mycket förvanskas.

Ändå verkar en hel del information ha bevarats på det medeltida Island. Ett exempel på det är Skálholtkartan, ett försök från 1570 att använda all då tillgänglig dokumentation för att rita en karta över nordbornas upptäckter i västra Atlanten. Det var bland annat denna karta som det norska upptäckarparet Helge och Anne Stine Ingstad använde då de i slutet av 1950-talet började leta efter materiella lämningar av grönlänningars besök i Nordamerika. Kartan visar Vinlands norra spets på samma latitud som dels Irlands sydspets, dels staden Bristol. På en modern karta delar Irlands sydspets och Bristol latitud med Newfoundlands norra spets. Denna del av Newfoundland är dessutom den kust som ett vikingatida skepp från Grönland först borde sikta efter att ha passerat Baffin Island och Labrador.

År 1960 befann sig Helge Ingstad på plats i den lilla fiskebyn L'Anse aux Meadows på Newfoundlands norra spets där han tipsades om en grupp gräsbevuxna förhöjningar nära byn, en plats som lokalbefolkningen kallade "det gamla indianlägret". Förhöjningarna liknade resterna av hus. När paret Ingstad inledde en arkeologisk utgrävning på platsen visade det sig att de mycket riktigt hade hittat rester av byggnader, rester precis som de från omkring år 1000 som grävts ut på Island och Grönland. Föremål som påträffades var även de av samma typ som förekommer i västra Skandinaviens kulturlager från omkring år 1000. Paret hade hittat en vikingatida skandinavisk bas på Newfoundland.

ANNONS

ANNONS

Långhus och smedja

Flera utgrävningar har företagits vid L'Anse aux Meadows, och idag har arkeologerna en bra uppfattning om hur bosättningen sett ut. Den låg hundra meter från havet på vad som då var en höjdsträckning omgiven av sankmark och skog. På höjdsträckningen fanns tre byggnadskomplex på visst avstånd från varandra, vardera med ett långhus och en liten hydda. Hyddorna var troligen verkstäder, och i ett fall finns spår av snickeri, men de kan även ha fungerat som bostad för trälar. Det sydligaste komplexet hade även en tredje, mindre byggnad, och på brandsäkert avstånd från resten av bebyggelsen låg en smedja och en kolmila. En plats nära vattnet verkar ha använts för att reparera skepp.

Byggnadsteknik och placering tyder på att de tre komplexen restes och användes samtidigt. Kol 14-analyser - liksom husens konstruktion, de påträffade föremålen och de båda sagorna - pekar på att detta skedde mellan 980 och 1020 e.Kr. Texternas uppgifter om att kolonisationsförsöken övergavs stämmer också med de arkeologiska rönen. Skandinaverna lade ner ett oerhört arbete på att bygga en stor bosättning - någonstans mellan 30 och 160 innevånare borde fått plats - vilket tyder på att man tänkt stanna. De kulturlager som bevarats verkar dock endast härröra från några få vintrar.

Hur är det då med uppgifterna att nordborna upprättade flera baser? Om den som grävts ut till exempel motsvarar Leifsbodarna, kan vi även hitta Hop och basen på ön i Strömsfjorden? Kanske, men än så länge finns bara en annan möjlig fyndplats, nämligen Point Rosee på Newfoundlands sydvästra spets, sexhundra kilometer söder om L'Anse aux Meadows. År 2015 upptäcktes här vad som kan vara spår av byggnader och järnbearbetning, men kritiker menar att det lika gärna kan vara fråga om spåren efter naturliga processer.

Källkritisk slutsats

Hur mycket kan vi då veta om Gudrid och Frejdis? De två texterna som nämner dem vilar nästan helt säkert på historisk grund. Lämningarna vid L'Anse aux Meadows stämmer väl med huvuddragen i sagorna. Under dryga 150 års återberättande har texterna dock fått karaktär av historiska romaner, och de verkar till sist ha skrivits ner av politiska skäl när några av 1200-talets mäktiga islänningar ville öka sin status genom att förknippa sig med Gudrid. För att det skulle vara möjligt måste hon dock ha varit allmänt känd vid den tiden, och det som berättades kunde inte avvika för mycket från vad folk i gemen ansåg sig veta. De mest grundläggande delarna torde därmed vara så väl belagda som de kan bli - att Gudrid var en rik grönländsk änka som tillsammans med sin nye make gjorde ett försök att kolonisera Vinland, och kanske även att en stridbar kvinna vid namn Frejdis, dotter till Grönlands upptäckare, deltog i expeditionen.

LÄS MER: Vikingarna seglar till Grönland och Nordamerika

LÄS MER: Nordbornas resor och kolonisering i österled och västerled under vikingatiden

LÄS MER: Leif Eriksson

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER: Grönland

LÄS MER: Kvinnliga krigare under vikingatiden

LÄS MER: Vikingatidens kvinnor

LÄS MER: Kvinnan som huvudperson

LÄS MER: Vem upptäckte Amerika?

ANNONS

ANNONS

Spår av okänd amerikanska på Island

Tack vare DNA-analyser kan vi faktiskt lägga ytterligare en kvinna till den här berättelsen. Åttio nu levande islänningar har visat sig ha en genetisk variation liknande en som mest förekommer bland amerikanska urinvånare, och som bara ärvs från mor till barn. Med tanke bland annat på hur islänningarnas variation muterat verkar det troligast att den introducerades i deras släktlinjer just runt år 1000 e.Kr, och minst en nordamerikansk kvinna verkar därmed ha hamnat på Island vid samma tid som nordborna skickade skepp västerut. Det vore intressant att känna till detaljerna kring hennes öde, men dessa har tyvärr inte lämnat några spår i de skriftliga källorna.

[Tillägg: senare genetiska rön gör det osäkert om den genetiska variationen verkligen kommer från Nordamerika.]
 

 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vilka var Gudrid och Frejdis?
     
  2. Nämn några gemensamma drag för Erik Rödes saga och Grönlänningasagan.
     
  3. Nämn några tendenser i historieberättandet som pekar på att Erik Rödes saga och Grönlänningasagan skrevs 150-200 år efter att händelserna egentligen skulle ha ägt rum. (Vad i historieberättandet visar att författarna var starkt påverkade av sin samtid?)
     
  4. Nämn några historiska belägg som pekar på att delar av Erik Rödes saga och Grönlänningasagan troligtvis har hänt på riktigt.
     


Litteratur:
Erik den rödes saga, övers. Joakim Liljegren, Samfundet Sverige-Island, 2015
Dick Harrison och Kristina Svensson, Vikingaliv, Natur & Kultur, 2009
Susan Signe Morrison, A Medieval Woman's Companion: Women's Lives in the European Middle Ages, Oxbow Books, 2016
Tracy Watson, "American Indian Sailed to Europe With Vikings?", National Geographic News, 2010-11-26


Text: Stefan Högberg, författare
Författarens webbplats: Historieporten
Stefan Högberg har i många år studerat historiens gränsöverskridande kvinnor. Resultatet har blivit ett antal böcker, podcasten Kvinnliga krigare, föreläsningar runt om i Sverige och uppdykanden i bland annat tidskriften Historiskan och radioprogrammen P3 Historia och Vetenskapsradion Historia.
 

Senast uppdaterad: 1 april 2024
Publicerad: 9 maj 2023

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

SO-rummet bok
M
porträtt

George Orwells budskap med "Djurfarmen"

Vilka människor döljer sig bakom djuren i George Orwells bok Djurfarmen? Djurfarmen är...

SO-rummet bok
M
Svinen festar

Djurfarmen

I november 1943 sätter en engelsk författare det första arket i sin skrivmaskin och börjar skriva...

SO-rummet bok
M
Krigare

Hatkärlek

På 1100-talets Island levde Gunnar, en stor och stark hjälte som var oöverträffad i vapenhantering...

SO-rummet bok
M
Sapfo

Sapfo

Sapfo är en av de mest kända lyrikerna från antikens Grekland. Hon är samtidigt den första kända...

M
Vikingaskepp

Vem upptäckte Amerika?

Egentligen är det dumt att ställa frågan vem som upptäckte Amerika. Det har bott människor i...

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Historisk analys och begrepp

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...

Hi

Vikingatiden

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa...

Hi

Kända personer på medeltiden

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Hi
Karta

Islands historia

Få en helhetsbild av Islands historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under...

Relaterade taggar

Hi
Sattelitbild

Grönland

Grönland är världens största ö och är idag en självstyrande dansk provins (se karta). Ön är nästan...

Hi
Jeanne d'Arc

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Hi
Tor

Myter och sagor

Här ska vi kortfattat reda ut skillnaden mellan en myt och en saga, en åtskillnad som inte alltid...

Hi
Eddan

Isländska sagor

Isländska sagor är muntliga eller skriftliga berättelser, historiska eller fiktiva, som härstammar...

Hi
Sherlock Holmes

Källvärdering och källkritik

Begreppet källvärdering har en mer positiv klang än begreppet källkritik och beskriver samtidigt...

Hi
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Hi
Upptäckten av Tutankhamuns grav.

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Hi
Del av målning

Leif Eriksson

Islänningen Leif Eriksson var troligtvis den förste europé som landsteg i Amerika. Detta...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Vad var vikingatiden?

av: Mattias Axelsson
2022-09-27

I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) om vikingatiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Islands historia

av: Julia och Mattias
2019-04-16

Julia och Mattias fortsätter Norden-specialen genom att prata om Islands historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Nordens historia

av: Julia, Mattias och Kristoffer
2018-10-02

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter Norden-specialen genom att gå igenom Nordens historia från c.a. år 800 e.Kr till idag.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Sveriges kristnande

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-05-23

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om hur det gick till när Sverige blev kristet.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna